Urban, sammanfattningen var mycket bra och välbehövlig. Med all respekt för Din dokumenterat stora kunskap vill jag ändå, med anledning av vad sagt till mig ovan, be att få framföra följande:
Det medeltida materialet är i praktiken endast tillgängligt för forskare bosatta i Stockholm med omnejd eller personer med obegränsade resurser i tid och pengar. Gissningsvis är det så att en fritidsforskare under sin livstid möjligen kan bilda sig en hyfsad uppfattning om förhållandena kring den egna hembygden eller kanske den egna släkten.
Att tillbringa flera dagar årligen på Riksarkivet eller landsarkiven i Uppsala eller Härnösand är åtminstone för min del uteslutet. Det medeltida källmaterialet i Riksarkivet har mig veterligt fortfarande inte prioriterats särskilt högt när scanning förs på tal. Visst material finns förvisso men det mesta torde fortfarande av transportmässiga skäl vara förborgat för det stora flertalet av oss som bor en bra bit ifrån Stockholmsregionen.
Peter Sjölunds flygresa från Sundsvall tyder på oerhört starkt vilja att skapa ordning i denna diskussion. Men det måste rimligtvis vara något som inte sker alltför ofta. En person bosatt i huvudstadsområdet däremot klarar sig i sämsta fall med tunnelbanan. I bästa fall räcker en kort promenad. Jag kan tänka mig att många medborgare i Stockholmsområdet med släktforskning som huvudintresse tillbringar en stor del av sin fritid på statens arkiv och institutioner, utan att fundera över värdet av detta privilegium. Förutsättningarna för att bedriva en seriös källforskning är således olika. Att tåla ett visst besvär i form av frågor kanske till synes självklara kan vara en möjlighet att lite grand återgälda.
För egen del är jag, på förekommen anledning, mest intresserad av att hämta information direkt ur primärkällor. Endast i undantagsfall använder jag material som sammanställts eller tryckts av andra. Det finns en hel del annat i bibliotekens och arkivens hyllor som kan vara direkt missvisande, vilket inte minst Du själv har påtalat.
Kommentar med anledning av sakdiskussionen:
Förhållningssättet till uppgifter i sekundära källor kan ibland tyckas vara obegripligt skiftande. Jag väljer följande citat som handlar om Siggo C. för att illustrera vad jag menar: âEURI sitt 16 år sändes han till sin farbror översten Johan Siggesson i Kalmar att gå i skola, men i sin ringa lust därtill sattes han i stallet. På sitt tjugonde år besinnade han sig och började att studera enligt löfte till sina föräldrar, och blev ordinerad 14 mars 1583 till präst......âEURinlägg 2005-05-11.
Det framgår inte direkt av inlägget varifrån citatet är hämtat. Jag antar att det är Strängnäs stifts herdaminne, del 2 som avses. Oavsett vilket så är det intressant att konstatera att, i den fortsatta diskussionen, endast valda delar av detta påstående anses ha substans, nämligen åldern 16 år och skolan i Kalmar. Vad kan det bero på? Hela historien med initierade upplysningar om farbrodern, den ringa lusten, stallet och besinningen anses ju av de flesta tillhöra fablernas värld. Varför ska man då plötsligt hysa ens den minsta tilltro till upplysningen om skolan?
Kommentarer till Urban Sikeborgs inlägg ovan:
:
SIGGES BAKGRUND
En petitess. Inom en parentes gör Urban ett eget tillägg och konstaterar att Johan Siggesson inte bodde i Kalmar stad. Det är förvisso korrekt, men avståndet mellan Åby kyrka och Stävlö in till staden är mindre än avståndet från dagens tätorts södra del till dess norra se bilagda karta. Avståndet mellan Stävlö gods och skolan var således inte stort längre än mellan Frescati och Tekniska högskolan i Stockholm till Södermalms södra delar. Jag nämner detta som en ren komplettering i all välmening.
NAMNET BURE OCH KOPPLINGEN TILL ANDRA BUREÄTTLINGAR
Carl Szabads inlägg 2005-11-30 citeras. Där nämner han att han inte sett några belägg på att någon inom den s.k. Bureätten använt namnet Bure i samtida källor under 1500-talet. Det är möjligt. Men om jag inte helt missförstått så kan namnet Burman inte Bureman anses vara i det närmaste synonymt med namnet Bure. Jag bilägger därför igen den av Laurentius Andreae Burman egenhändigt skrivna namnteckning som förekommer i Petrus Petri Helsingius stambok. Den skrevs under samma månad som bröderna Sigfrid och Lars Andersson Rålamb också tillägnade samme person sina autografer vilket i och för sig kan vara av intresse med hänsyn till de diskussioner som förevarit om ätten Rålamb.
Kalmar, med Åby kyrka vid pricken och Stävlö gods nedanför till höger.
Autografer KB, Petrus Petri Helsingius stambok:
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28 (läst 3209 gånger)
Cookie policy