Siggo Falenis, Medelpad

[Robert Hammarstedt]

I en närliggande tråd har följande kommit upp:
 
Eskilstuna C:3 inleds med följande rader:
 

 
Frågan är: Vem är Bonden Siggo Falenis från Medelpad?

[Anders Ryberg]

Frågan är, hur säker kan man vara på en uppgift från minst 200 år efter en persons påstådda födelse?
Denna fråga är minst lika viktig att besvara, då det är väl känt att man redan på 1700-talet rört till dessa släktkretsar kraftigt.

[Per Sundin]

Jag tror att diskussionerna tenderar att påverkas av  de om Kennedy-mordet, Palmemordet, 11 september osv. Man måste alltså vara på sin vakt mot konspirerande släktforskare, även de som fanns i slutet på 1600-talet, eller hur!?
Min uppfattning är att ovanstående anteckning är skriven av en vanlig präst vars eventuella anknytning till Johan Bureus m.fl. måste bevisas innan man av misstankar enligt ovan avskriver de uppgivna släktsambanden som påhittade. Sigge Falonis (som han bör heta; =Fardesson/Falesson) kanske kan återfinnas i Nils Ahnlunds bok om bönder i Medelpad han hittat i äldre urkunder därifrån.
Orsaken till att jag inte rakt av avfärdar dessa kyrkoboksuppgifter som fria fantasier är att Siggo Christophori bör vara son till en Christopher. Om han dessutom har fått namn efter sin farfar så är det inte heller något som får mig att ana ugglor i mossen.

[Per Sundin]

Tar genast tillbaka det jag skrev ovan. Eskilstuna C:3 är ju antagligen skriven långt senare, vilket också handstilen antyder. Så den präst som skrev detta kan mycket väl ha påverkats av senare släktkonstruktioner.

[Anders Ryberg]

Av rubriken framgår att den påbörjades 1756, vilket inte gör den direkt samtida med herr Sigge. Den är inte heller direkt skriven i samma landsända.

[Göran Johansson]

Klarar ni av att översätta den text som skrivits på latin här? Den tycks utgöra en fortsättning av texten från kyrkoboken i Eskiltuna.

[Göran Johansson]

Jörgen Blästas inlägg  här i kombination med upplysningen i Schlegel och Klingspor tycker jag är intressant m.h.t. namnskick och Siggo Falessons ämbete - länsman.
 
Schegel och Klingspor påstår följande: Sigge Falesson i Byrestad i Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528. Gift med Ramfrid Kristofersdotter.
 
Makarnas barn anses av vissa bära förnamnen Christopher, Johan, Mårten och Sigrid. Namnet Christopher var enl. Jörgen Blästa unik i trakten och kunde vara taget efter barnens morfar (Ramfrid Kristophersdotters far). Om dottern Sigrid kan ha något gemensamt med Sigge vet jag inte. Johan och Mårten kan vara tagna efter andra förfäder eller släktingar. Däremot saknas en son som bar namnet Fale. Eller förekommer denna namnkombination i något sammanhang?
 
Länsmanssysslan brukade ofta, åtminstone i södra Sverige, gå i arv inom samma familj eller släkt. Om detta också gällde Norrland så kan Johan Siggesson ha varit länsman innan han rekryterades av Gustav Vasa. Se inlägg  här}

[Göran Johansson]

En Farde (fforde) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143). En Hans Falesson omnämns 1535 (MÄU, s 253). Samme Hans Falesson (hans ffålesson) omnämns även 1543. (J Nordlander: Skatteboken af Medelpad pro anno 1543) - se inlägg Av Per-Åke Borssén   här. Det hade jag missat.  
 
Här fanns faktiskt den felande sonen Fale (Siggesson?) och kanske också en Hans (Johan) Falesson kanske en farbror efter vilken Johan Siggesson hade fått sitt namn.

[Göran Johansson]

Länkningarna 24 juli kl 17:59 ovan lyckades dåligt. Det gick tydligen inte att länka till Stora Släktsök?
 
Första länken ska vara:  
Blästa här
 
Andra länken skulle ha varit:
Släkter: Ointroducerad adel: Svartingtorpsätten  23 juli 2007 kl. 16.13
 
Dessutom var Sigrid inte dotter till Sigge Falesson. Christopher Siggesson anses ha varit hennes fader.
 
 
:

[P-Å Borssén]

Bengt!
En Syster till herr Sigge Christopherson omnämns 1598 då hon erhåller en ko av hertig Carl samtidigt som herr Sigge erhåller ett sto. hustru Sigrid var gift men en landsknekt från Hälsingland. Se Stenkvista pastorat sid 550.
MVH/P-Å

[Marc Hernelind]

Till Göran Johansson mina tankaroch Tidigare citat.  
Far: Sigge Falesson Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528 och Mor: Ramfrid Kristofersdotter.
 
Makarnas barn :  
1)Christoffer Siggesson
Landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1567.
Kaj Janzon har belagt Kristoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567. Från och med 1560 ägde denne Kristoffer 90 mål jord i Viken i Torp.  [Inlägg 2005-11-11] Leif Persson lägger i sitt inlägg 2005-11-11 in ett foto ur jordeboken i Medelpads handlingar 1560 som visar posten med Kristoffer Siggesson i Viken. Han citerar också Jörgen Blästa i en annan diskussion, där denne uppger att Kristoffer Siggesson avled 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600. - Leif har också lagt in ett motsvarande foto ur jordeboken 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.
Peringskiöld och sen Hagström skrev:
År 1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Han stödjer sig här på en disponet.  C.Strandberg  Antiquitates Eskiltunenses.
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 och dog i Upsala.
------------------------------------------------  
2)Johan Siggesson f 18 Aug 1514 Birsta Skön,  
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283,  
308)
 Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
------------------------------------------------
Jag kan citera ur Sulmen av johan Bure.  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.
? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön 337  
 
Sen Kan man jämföra byg?n HHH i från Skön  
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555 och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig  
tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel, hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582.  
Son: Petrus, faderns efterträdare.  
-------------------------------------------------
3)Mårten Siggesson född i Birsta Skön Socken  
Borgare i Gävle,Den samtide Johan Bure, däremot, som intervjuade flera personer som personligen varit bekant med Johan Siggesson om dennes släktförhållanden, känner inte till herr Sigge eller dennes far. Däremot känner han till Johans bror Mårten i Gävle. [Urban Sikesborgs artikel 96] JB Genealogica 53.
En Mårten Siggesson figurerar i brev i Konung Gustaf den förstes registratur som utgavs i 29  band åren 1861-1916.
1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
------------------------------------------------
4) Sigrid Siggesdotter född i skön ,vet ej mer.  
 
Källa: Schegel och Klingspor ,Hagström,Bygd?n,Strandberg ,Wurtenberg
 
nästa generation Sigge Falessons  
Far: Fale Olofsson ev identisk med .....
Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519.(MÄU 143).[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]:
 
nästa generation Fale Olofssons  
Far;Olof Falesson Bur.
Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier från omkring år 1800 finns i Buregenealogien inklämd en tidigare helt okänd Olof Falesson Bur , vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. De mellanliggande leden har begåvats med såväl lämpliga hustrur som kommentarer såsom ?en förmögen man? och ?levde i kung Kristoffers tid? (not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset).
Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.
 
Nästa generation:
Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53
Fale Olofsson Bure  ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste   [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  
 
1. Fale hin unge i Byrestad  
______I______  
2. Härse Faleson  
______I______  
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]  
______I__________________  
5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure  
______I______  
6. Swen Pederson, stod uti ett collectaneo som  
Andr. Bure har skrifwit.  
______I_____________________________________  
7. H. Lars i Säberåd [Bror] Jon Swenson (horum relator) en höfwitsman  
______I____________________________________________________  
8. 2. H. Ingebrecht i Säberåd, sedan i Siäla i Ångermanland (vid. infra)  
[Bror:] 4. Hans i Säberåd och Hernösand  
[Bror:] 3. Peder Larson  
[Bror:] 1. Swen Larson  
 
 
Detta är en sammanställning av olika källor som kan stämma men också innehålla fel,men det gör lättare att förstå varför man kopplar ihop Johan Siggesson Med Buresläkten mvh Marc Hernelind

[Marc Hernelind]

Tillägg till mitt inlägg  
En Hans Falesson omnämns 1535 (MÄU, s 253). Samme Hans Falesson (hans ffålesson) omnämns även 1543. (J Nordlander: Skatteboken af Medelpad pro anno 1543.
mvh Marc Hernelind

[Göran Johansson]

Marc!
 
Tack för Din långa redovisning. De flesta tycks numera vara överens om att Johan Siggesson och dennes syskon hade anknytning till Skön. Jag har hittills mest varit intresserad av den frågan. Jag delar f.ö. inte Urban Sikeborgs antagande att Johan Siggesson tog till sig det vapen som sägs ha funnits i Sköns kyrka för att skydda sin tillkommande hustrus arvegods (det var ju så på den tiden att om ofrälse män ingick giftermål med adelskvinna så kunde kvinnans ärvda hemman riskera att övergå från frälse till skatte eller i värsta fall hamna hos kronan).
 
Lika tvekande är jag inför kopplingen till Bure-ätten men har inte fördjupat mig i saken. Vid något tidigare tillfälle har jag bara konstaterat att t.ex. avståndet mellan Skön och Bure är stort!
 
Det finns också olika bud på Pader Falessons faders patronymikon. Pedr Månsson Utter har i sin slältbok kallat honom för Fale Gudmundsson (med den böjda armen och de korslagda yxorna vid sidan om namnet) och Du har skrivit Fale Olofsson ovan. Frågan är vilket som är mest korrekt. Sikeborg avfärdar i vanlig ordninig vapnet under hänsvisning till att det handlade om allmogefolk.
 
Per-Åke!
 
Hustru Sigrids giftermål med en landsknekt styrker väl antagandet att hennes och broderns Siggos fader knappast var kapten och hövitsman. Vad anser Du?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Lars R.
Varför saknas din e-mailadress och vad heter du egentligen?

[P-Å Borssén]

Bengt, har verkligen en Sigge Falesson identifierats i Birsta?
 
Fale
N-son
Birsta
1519
  |
  +-----------------------------+
  |                             |  
Sigge === Ramfrid             Johan  
Falesson  Kristofersdtr       Falessom
1528                          Birsta    
  |                           1535-43  
  |
  +--------------+----------------------+
  |              |                      |  
Kristofer      Johan ======== Anna      Mårten
Siggessson     Siggesson      Stensdtr  Siggesson
  |                           (Ulv)
  +--------------+
  |              |  
Siggo          Sigrid ======= Olof
Kristofersson  Kristofersdtr  Henriksson  
Eskilstuna                    Forsa
 
Tablå Siggo Falenis
------  
Den enda Sigge/Sigurd/Sjul associerad med namnet Fale,som jag funnit i Medelpad kring 1530, är en Fale Sjulsson (Siggesson) i Ängom i Njurunda sn. (Skatteboken af Medelpad 1543) Han är även omnämnd i Hjälpskattelängden för medelpad 1535.

[Björn Thunberg]

Precis som vanligt spökar det fabler bland all sanning. Buresläkten är som pandoras ask.
Vips dyker det upp en ny saga.
 
Björn

[Göran Johansson]

Per-Magnus, jag antar att Bengt skall vara Göran! Därför svarar jag å Bengts vägnar.
 
Hans Falesson är balgd såsom bpende i Birsta på 1530-talet. Däremot inte Siggo Falesson. Mina källor beträffande Siggo är andrahandskällor. Det finns besvärande luckor i Landskapshandlingarna.  
 
 
Här och
 här redovisas dessa källor.

[Marc Hernelind]

Hej Per Åke  
Källan som angivits är Schegel och Klingspor påstår följande: Sigge Falesson i Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528. Gift med Ramfrid Kristofersdotter.
 
Till Lars ang. Johan Siggesson Födelsedatum är en hopsamling av olika uppgifter EÄ,ÄFS,Heraminne SHO,Biografiskt lexikon,gravhällen, ect.  
tex:  
Johan var 49 år när han som Överste för det norrländska krigsfolket vid det norska
krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.  
49 -1563 = 1514
har inte tid att skriva mer i kväll mvh Marc

[Göran Johansson]

Hans Falesson kan vara flera personer. En av dem bodde i Birsta, se tidigare inlägg här
och här.

[Göran Johansson]

Engelbertus Laureentiis avlägsne farbroder Jon Svensson titulerades hövitsman (Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996, sid 269). Vilken samhällsställning hade hövitsmän, underlagmän och länsmän i Medelpad under 1400/1500-talen? Hur och av vem tillsattes de?
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Marc Hernelind]

Hej Göran som du märker döser det med Underlagmän och Hövitsmän i såkallade Bureätten Grubb en anlinje har fler generationer lagmän Anders olofsson,Jacob Andersson,Olof Persson, Fale Unge ect fler exempel hövitsmän Swen Larsson ,Herse Falesson, Christoffer Siggesson ect ofta gick det från far till son eller inom släkten och som jag förstår det var det Kungen som utsåg sina Hövitsmän. Med vänlig hälsning.

[P-Å Borssén]

Hej Göran! Per-Magnus ber om ursäkt för lapsusen.
Hövitsman kommer väl av huvudman, höv (huvud)som i hövding. Militärt lika med kapten. Lat. caput= huvud etc.
Mvh/Per-Åke

[Göran Johansson]

Per-Åke - det duger bra med Bengt!
 
Nedanstående saxning fann jag på nätet.  Det kan möjligen innebära ett svar på min egen fråga. Var  ämbetet hövitsmän i Medelpad att jämföra med ämbetet hövisman  i Trögd? Om så är fallet tycks t.ex. en länsman haft haft högre status än alla dessa hövitsmän i Medelpad.
 
Sven-Ulric Palme: Hövitsmän och husabymän. Scandia, XXIV 1958.  
Ämbetet Hövitsman har bl.a. utforskats av Sven Ulric Palme. Palmes huvudkälla är Tröghbolagh, skogsstadgan för Trögds allmänningsskogar, som finns bevarad för två av tredingarna. Här talas om värnamän, synemän och hövitsman. Dessa skulle ha hand om ett antal för bondemeningheten gemensamma angelägenheter; som skogstäkt, ollonsyn m.m.
 
I stadgan finns anvisningar för hur värnamän, synemän och hövitsman skall avlönas och om hur värnamän och synemän ska utses. Däremot finns ingen bestämmelse om hur hövitsmannen skulle utses. Med andra ord valdes han kanske inte, utan utsågs av kungen? Det fanns en hövitsman i varje treding, alltså lika många som husabyarna, vilket lett till Palmes teori att H. också administrerade dessa, med undantag för dalalagen, där de nämns husabyman.
Palme ställer här upp hypotesen att Tröghbolaghs hövitsman är konungens bryte eller konungen landbo och som sådan identisk med Dalalagens husabyman. Han finner också vid jämförelser med Götalagarna likheter mellan vilka samhällsfunktioner som innehafts av konungs bryti i Västgötarätten och konungs soknare i Östgötarätten.
 
De har alla ursprungligen varit förvaltare på konungens gård, men de har också i den egenskapen fyllt vissa offentliga funktioner bland bönderna i omgivningen. Palme deklarerar helt enkelt att husabyn var konungens gård, gården där konungens visthus låg, och där bryten, husabymannen, var det ombud för länsmannen som omtalas i ledungsrättens kamerala stadganden. Ett av husabymannens uppdrag var alltså att bevaka den kungliga skatteladan.
Palme avslutar sin uppsats med att han anser sig ha kunnat underbygga hypotesen att Tröghbolaghs hövitsmän och Dalalagens husabymän äro identiska. Därmed har vi nu följande rad synonymer till husabyman: konungsbryte, konungslandbo, konungssoknare, underlänsman = husabyman och hövitsman. Palme säger: Husabymännen i Trögds tredingar har kallats hövitsmän och de flesta hövitsmän i nordisk medeltid ha fört ett militärt befäl.
 
Vänlig hälsning
Göran J.

[Göran Johansson]

Per-Åke m.fl. Johan Siggessons roll som lagman i Jämtland avhandlas ganska ingående på denna sajt:  
 
http://olekristian.sandvik.googlepages.com/BAREENJORDLAPP.pdf
 
Det har funnits tydligen funnits skrivelser från Johan S. till Kungens Kansli i Stockholm. Jag har efterfrågat dem men tyvärr fått veta att de har förkommit. Min förhoppning var att ev. finna sigill på något av dem.
 
Vänöig hälsning
Göran J.
 
Till Lars R
Du ser det tydligen som din främsta uppgift att inte själv bidra med något klokt. Fortsätt då med det om det får dig att må bättre.

[Anna-Lena Hultman]

Två anonyma inlägg + efterföljande diskussion har tagits bort.
 
Mvh
Anna-Lena Hultman
Anbytarvärd

[Göran Johansson]

Under Släkter: Ointroducerad adel: Svartingtorpsätten 23 aug 2007 kl. 19.42 och senare finns synpunkter på samband mellan Torp, Skön och Bjärtå socknar.