Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-25

[Q. S. Bure]

Adel (= frälse med skattefrihet för rusttjänst) infördes i Sverige 1280. Adelskap genom kunglig utnämning infördes i Sverige på 1300-talets slut. Grevetiteln och grevskap infördes i Sverige på 1560-talet. Kan Fale Bure då adlats och fått ett grevskap av en kung som dog 1216?
 
Vem byggde och betalade slottet? Hade Norrlandskungen Fale Bure beskattningsrätt över traktens bönder innan den sortens skatt fanns i Sverige? Kunde han tvinga dem till dagsverken på slottsbygget? Eller hade den svenske kungen de rättigheterna 100 år innan området tillhörde hans rike?

[Ulf Sawert]

[Ulf Sawert]

Hej vänner! Nu är dom ute, nio bilder, var rädd om dessa nu!
 
Bild nr 1: En sten/block från slottsplatsen.
 
Bild nr 2: Den utgrävda slänten mot Birstaberget, där ligger stenarna!
 
Bild nr 3 och 4: Förställer samma sten/block, se den släta ytan (lika slät som en bordsskiva!) och hur överväxt av mossa den är.
 
Bild nr 5: Föreställer en gammal jordkällare belägen ung. 20-30 meter öst från slottsplatsen - är den från 1200-talet?
 
Bild nr 6: Det röda krysset markerar slottsplatsen ovanför Birstaveken, där uppe går också en väg mot väst. Se den plana, bördiga marken i Birstadalen, allt tyder på att området varit havsbotten.
 
Bild nr 7: En viktig bild! Denna mur sträcker sig ung. 20 meter nedåt (starkt lutande) mot söder från den lilla vägen däruppe. Lägg märke till den stora bredden (2-3 meter) och de stora grundstenarna! Är detta resterna av en ringmur som strcäkte sig som ett U framför slottet? Muren finns belägen ung. 100 meter väst om slottsområdet.
 
Bild nr 8: Strax ovanför ringmuren (norr om den lilla vägen) ligger en kort mur ung. 1 meter hög, byggd av människor. Vad är detta? Ett försvarsverk?
 
Bild nr 9: Vy från slottsområdet mot Sköns
kyrka (västerut), se höjdnivån. Ligger precis i jämnläge! Den gamla medeltidskyrkan (som också fungerade som ett kastell) låg ung. där krysset ligger. Kanske att man samordnade försvaret av slottet/borgen med detta kastell?
 
Se nu själva vänner så återkommer jag framöver, måste jobba nu!
 
Vi ses!
 
Ulf Sawert

[Iréne Segersköld-Lindén]

Så där ser det ut i skogen där jag bor också....då bor väl jag vid en gammal slottsbyggnad då.....säger bara en sak...suck.
Mvh
Iréne

[Erik Holmlund]

Håller med Ir?ne. Såna där simpla stenmurar finns ju överallt runt om i hela Sverige. Här snackar vi tiotusentals och säkert ännu mycket fler.
 
Det är alltså inte några murar som nån med ingenjörskunskaper har konstruerat utan vanliga stenmurar som har slängts ihop av bönder och drängar som rensade stenar från åkrarna.  
Såna murar finns överallt där det har funnits bönder.  
 
Jordkällaren ser ut som vilken jordkällare som helst. Finns överallt.

[Allan Hansson]

Bild nr 7, den viktiga bilden, visar en låg mur (en halv meter hög, verkar det, som är i gott skick, trots att den är byggd tämligen hastigt utan större försök till passning. Det tyder på att muren är av sent datum, säkert yngre än 200 år, som jag bedömer det. Kallmurar som inte underhålls rasar så småningom.
 
Även bild 8 visar en mur i gott skick. Den är faktiskt byggd mer noggrannt än den förra, och jag gissar att åldern är ungefär densamma.
 
Vilken funktion murarna kan ha haft vågar jag inte gissa. Både den låga, 20 meter långa muren, och den meterhöga murstumpen verkar gåtfulla, i varje fall om man bara har bilderna och Ulf Sawerts skriftliga upplysningar att gå efter.
 
Men antagandet att det rör sig om en försvarsborg från 1200-talet får inget stöd.  
 
Detta antagande är för övrigt rent önsketänkande. Ulfs uppfattning att rent militärstrategiskt lägger man förstås ett slott/försvarsborg med ryggen mot ett berg är ju precis tvärtemot hur det ser ut. Fornborgar, som varit försvarsanläggningar, liggar på berg eller höjder(som t.ex. Borg vid Birka), eller på slät mark, som Eketorp på Öland. Detta fortsatte man med långt fram i tiden. Uppsala slott t.ex., ligger det på höjden, eller vid höjden? Skälet är förstås att en angripande styrka skulle få en stor fördel om den kunde stå på ett berg ock skjuta ner mot en försvarande styrka.

[Annki Roos]

Kul namn Salomon den vise. Har du hittat på det själv?
 
Den typ av murar som syns på bilderna finns på många olika ställen. Där vi bodde förut, i ett bostadsområde, fanns en som såg ganska precis ut som den på bild 7. Den var byggd runt det gamla hus som fortfarande finns kvar i området, bebodd av den man som sålde marken till bostadsföretaget. Alltså inte så där jättegammalt.  
 
Där vi bor nu finns en raserad mur som sträcker sig ganska långt. Dessutom finns det gamla husgrunder både här och där när man är ute och traskar i skogen. Bor i ett gammalt gruvsamhälle, så alla dessa stenar borde ju komma från den tiden, alltså inte så långt tillbaka.
 
I ärlighetens namn måste jag tillägga att jag inte alls är kunnig i sådana här saker. Det är bara en tanke från min sida.
 
MVH
Annki

[Annki Roos]

Har tydligen klantat till det när jag skrev ovanstående inlägg så att mitt namn försvann. Hoppas det blir rätt nu då.

[Q. S. Bure]

Är det som ser ut som en typisk gärdesgård eller odlingsröse (bild 7) verkligen lämningarna efter en ringmur? Varför är ovansidan isåfall jämn? Varför finns det inga nedrasade stenar på sidan? Varför är ingen del täckt av jord och överbevuxen? Varför finns det inte ens engång mossa efter så lång tid?

[Robert Hammarstedt]

Ulf!
Bild nr 8, är det ett bostadshus i bakgrunden?
Jag tycker det ser ut som fönster på ett hus i bakgrunden (inom röd cirkel).
 

[Robert Hammarstedt]

Q.S Bure, Salo Mondenvise, Ingrid Gunnarsson, Christina Claesson, Erik Holmlund, Lars Nylander och Lars Öhman! Ni bör försvinna från denna debatt om ni inte anger åtminstone er mailadress.
Är ni rädda för skräpmail till er mailadress kan ni ange den liknande som r_hammarstedt at hotmail.com viket jag gjort i detta inlägg. Jag använder min hotmailadress i officiella sammanhang på Internet eftersom jag vill skydda min riktiga mailadress från skräppost. En hotmailadress kan man snabbt erhålla från www.hotmail.com
Anonyma inlägg saboterar för hela rötters Anbytarforum. Vi riskerar med ert agerande att bli av med denna typ av kommunikation. Har ni något att tillföra debatten så ange åtminstone er mailadress.  
Det är lätt att sitta som anonym avsändare och debattera. Vill man vara med och tycka skall det vara på samma villkor för alla.  
Ni bör dock veta att det går att få fram vem som skickat inlägget! Administratören kan via loggfil se vilken IP-adress inlägget är skickat från och på så sätt kan man härleda avsändaren.
Jag tycker det är oförskämt att komma med anonyma inlägg oavsett vad man tycker om andra inlägg.
Vi måste kunna respektera varandra och andras åsikter utan att bli oförskämda och göra det i osynlighet. Ulf S, Björn T, Carl S, Elisabeth T, jag och flera andra som har haft synpunkter i denna debatt står för våra åsikter och vågar lämna mailadresser.  
Jag delar inte Ulf S:s åsikter (ännu), men jag tycker att personliga angrepp inte hör hemma bland vuxna människor. OK, Ulf har framfört en teori som vi andra har svårt att smälta. Vi vill ha förtydligande av honom och han har visat vad han har att komma med. Varför inte svara med inlägg på ett någorlunda artigt sätt?  
 
Jag hoppas att man ändrar reglerna för inlägg på Anbytarforum, åtminstone att man kräver att mailadress SKALL anges. Det bästa vore att man angav en användare med bekräftad mailadress.  Nackdelen med detta vore att kanske inte få seriösa inlägg från t ex utlandet.  
Eventuellt kan man ha ett separat forum för Rötters vänner? Kanske ett alltför elitistiskt tänkande? Men det vore skönt att slippa Salo Mondenvise m fl.
 
Jag betraktar anonyma inlägg som mobbning. Ingen människa har gjort sig förtjänt av mobbning, förutom de som utför denna avskyvärda handling.
 
mvh, / Robban
 
PS, detta inlägg handlar inte om Sköns kyrka med omnejd, däremot om inläggen i denna debatt,  
DS.

[Björn Thunberg]

Jag som känner mig lite off-side undrar följande.
När skall dessa ha skrivit inlägg här?
Lars Nylander, Lars Öhman och Erik Holmlund har funnits en längre tid på forumet. Men jag kan inte se att de lagt ngt inlägg här.
 
Jag anser om bilderna. Tja det tror jag de flesta förstår vad jag tycker.
Björn
 
Ps. Jag står alltid får min åsikt tills jag bevisats om motsatsen
Ds.

[Annki Roos]

Robert, bra skrivet.
 
Björn, Lars Öhman har inlägg 23/9 kl 17.18.
 
Lars Nylund 22/9 kl 21.56.
 
Erik Holmlund 21/9 kl 22.21, ett inlägg som faktiskt inte är särskilt trevligt.
 
MVH
Annki

[Björn Thunberg]

Okej Sorry såg inte dem.
Anonyma inlägg är inte bra tvärtom de är förödande för debatten. Men som jag sa dessa tre har deltagit förut.
 
Björn

[Peter Karlsson (Peterk)]

Jag måste bara göra ett kort inpass om att det inte är obligatoriskt att ange sin e-postadress i Anbytarforum. Jag vet inte hur ofta jag nämnde detta på min tid - men likväl används fortfarande ofta avsaknaden av e-postadress som ett indicium på att man är mer eller mindre suspekt.
 
(Jag ser nu att tillägget frivilligt efter E-post: här nedan visst är borttaget numera, men likväl verkar inget finnas i ordningsreglerna om detta.)
 
---------------------------
Tillägg:
 
Såg nu att Robert ju i slutet av sitt inlägg var medveten om detta, och dessutom har förslag i ämnet. (Som Robert nämner finns dock inget värde alls i en hotmailadress och liknande.)
 
& Que Es Bure och den där kloke Salomon skulle ju redan varit borta för flera dagar sedan om någon med adminrättigheter satt och läste här (eller hade jour på mailen dit säkert sådant också tipsas om.)

[Robert Hammarstedt]

Jag står också för mina åsikter, Björn, men är kanske lite mer nyfiken än de flesta. Det vet du?
 
Visst kan man skaffa en anonym hotmailadress, men vad vinner man på det? Ingen respekt i alla fall. Det visar bara hur naiv man är.
 
En bekräftad mailadress är något bättre än dagsläget, oavsett om det är hotmail eller annat.
 
Nå, Ulf, är det ett fönster i bakgrunden?
 
mvh, /Robban

[Björn Thunberg]

Ja, jag vet att du är nyfiken och det uppskattar jag. Du och jag har inte helt lika åsikter.  
Men detta är okej vi lever ju en demokrati.
Jag aldrig tyckt om anonyma hotmailadresser varken här eller när folk mailar gnäll till mig.
 
Vi väntar på kommentar från Ulf om vad bilderna?
Björn

[Jan-Christer Strahlert]

Stenar som dessa finns i mina hemtrakter utan att de hänför sig till borgar och slott. Stenmurar anlade bönder och brukare. Flatstenar finns ute i naturen i en stort antal. En del blev runstenar, andra i byggnationer typ slott och kyrkor. Några hamnade som trappsten till boningshus. vi hade en sådan utan mossa hemmavid i Småland. Jordkällare har alltid funnits och utgör inte några forntida befästningsverk. Jag tycker att du Ulf S. är ute på 15 famnar. Läs gärna en faktabok eller gå en kurs inom forskningen. Kanske du är bättre rustad då och inte som nu köra en teori in absurdum som inte leder någonstans. Har du föresten läst mitt lästips om medeltida borgar. Gör gärna det innan du kommer med nya inlägg i denna fråga.
Jan-Christer som står för sin adress och uppfattning

[Ulf Sawert]

Hej alla! Vart har vi då kommit...? Bilderna finns iallefall ute nu...jag uppmanar nu alla som följer med här att taga kontakt med arkeologer och myndighetspersoner och be dom att titta på bilderna - kanske kan vi genom detta så smånigom få fram en riktig undersökning av området!
 
Det synses mig märkligt - om det nu visar sig att det verkligen har legat ett slott där - att man missat detta i så många år!? Man skall komma ihåg att: Johannes Bureus skriver i sin bok Sumlen att det skall ha byggts ett slott där i Birsta. Vidare utpekar den gamla berättarsägnen att Fale Bures slott låg ung. i samma område. Och slutligen har vi det omdiskuterade riksrådsbrevet (år 1398) där namnet: Birisholm näms beläget i nordlandet (norrland). Så åtminstone tre (om än osäkra) källor nämner om detta slott.
 
Om vi nu bara antager att berättelsen om Fale Bure är sann så skulle det väl inte vara något konstigt med det om Kungen (Erik X) bekostade slottet! Att han blev kung över Sverige berodde ju i stor utsträckning på Fale Bures insatser - eller hur?
 
Vi skall också komma ihåg att detta var i norrland (mindre resurser på allt), så vi kanske inte kan jämföra kvalit?en på både ringmurar och slott med vad som byggdes i södra Sverige - därav den något oprofessionella ringmuren?
 
Till Robert: Ja det är nog ett fönster, det ligger ett hus strax intill.
 
Naturligtvis måste det ha funnits ett starkt fort uppe på bergskrönet, annar skulle slottet ha blivit sårbart bakåt. Förmodligen fanns det även försvarsanordningar runtom berget?
 
Den lilla muren ligger inte långt bort från den stora muren, sträckningen är densamma för dom båda: nedåt, söderut - man kan tänka sig att det funnits ett samband emellan dessa murar tillbaks i tiden - nu finns det en väg emellan.
 
Ni måste väl alla hålla med om: att det kan inte vara normalt att det sticker upp helt slätslipat klippblock ur marken!? Bara denna enda sten borde väl räcka för en mera seriös undersökning av platsen? Vad kan finnas nere i marken där?
 
Även den grova såkallade ringmuren måste väl också väcka en del funderingar... vanliga bondmurar var väl inte 3 meter breda och innehöll så bastanta grundstenar?
 
Jag har gjort mitt nu...nu måste experter ta över!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Björn Thunberg]

Jag talde på en källa som hade talat med en Arkeolog. Denne (alltså arkelogen) avfärdade Ulfs teorier som precis teorier utan bäringskraft.
 
Vad menar du med gamla berättar sägnen.
Sedan säger jag åt dig igen.
Sluta kalla Erik Knutsson för Erik X han har aldrig kallats så!
 
Bara en sådan sak gör att resten av texten blir icke trovärdig.
Sedan noterar jag något intressant.
Citat Ulf Sawert
Vi skall också komma ihåg att detta var i norrland (mindre resurser på allt), så vi kanske inte kan jämföra kvalit?en på både ringmurar och slott med vad som byggdes i södra Sverige - därav den något oprofessionella ringmuren?  
 
För några inlägg sedan trodde du att Sverker Karlsson skulle ha varit rädd att invardera Byrisholm hur skall du ha det??
 
Björn

[Robert Hammarstedt]

Ulf!
Jag citerar det som Carl Szabad skrivit tidigare:
 
****  I 1398 års brev står det Styrisholm, inte Byrisholm, som någon som uppenbarligen inte kunnat läsa 1300-talshandstil tytt det som. Styrisholm eller, som man idag kallar det, Styresholm låg i Torsåker i Ångermanland.****
 
Glöm Byrisholm. Det har aldrig funnits något Byrisholm. Det är en vida spridd felläsning.  
STYRISHOLM som det heter ligger i Torsåker. INTE i Birsta.
 
Vidare till dina bilder:  
Om det ligger ett hus intill stenmuren, är inte stenmuren en rest av urschaktningen för huset? Marken består av blockrik morän och det vore ju naturligt att lägga stenar i slänten som en mothållande mur för ovanliggande tomtmark.
 
Släta stenen som sticker upp ur marken:
Har du kollat ytan (under mossan)? Det kanske är en runsten??? Formen kan vara den rätta  
mvh / Robban

[Björn Thunberg]

Robban:
Ulf kan nog inte glömma Byrisholm det är ju hans hem. Skämt åsido jag tror vi har kommit så långt det går med det här.
 
Återigen ett bevis för att Buremyten är just det en myt!
Björn

[Allan Hansson]

Rapport från Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister
 

Eftersom Ulf inte tänker kolla Fornminnesregistret, och jag själv inte bor så långt ifrån Ämbetets lokaler, så har jag pallrat mig dit och studerat Birsta med omnejd. Sluttningen ner mot Birsta är uppenbart väl inventerad, och det skedde så sent som 1988. Det finns ett tiotal registrerade fornminnen i området, men hälften av dem ligger öster om motorvägen.
 
Jag är osäker på vad det utsnitt från ekonomiska kartan, som Peter publicerat, motsvarar på bifogade kartbild. Men Roberts bild är lätt att känna igen. I det område han markerat som slottsområde ligger fornminnet Skön 77:1. Det är ett ”Gravfält: ca 80 x 45 m (Ö-V) bestående av ca 5 högar. Högarna är 6-15 m diam; och 0,5-1,2 m h. I ytan enstaka 0,2-0,4 m st stenar.” Dateringen är bronsålder-järnålder.
 
Av övriga markerade fornminnen på kartan är Skön 50:1, 71:1, 72:1, 74:1, 75:1 och 77:1 enstaka gravhögar, datarede till bronsålder-järnålder. Skön 73:1 är en stensättning, förmodligen också en grav. Skön 126:1 är ett gravfält med tre högar och 3 stensättningar med den generösa dateringen stenålder, bronsålder, järnålder. Skön 102:1 är en högliknande ”övrig kulturhistorisk lämning, 6 meter i diameter och ca 0,5 meter hög. Slutligen är fornlämningen Skön 76:1 en milstolpe med kung Oscar I?s monogram, daterad 1854.
 
Eventuella lämningar efter den postulerade befästningen på berget är noggrant bortstädade.

[Marc Hernelind]

Jag fundera på en tidigare disskution om Skönsborg Slott, Där dom gamla hälsingekungarna bodde och därifrån styrde storhälsingland vilket även Medelpad hörde. Enligt Reinhold Olsson Kunde Fale när de bodde där kalla det för Byreholm Slott (Bureholm), det är en fullständigt möjlig tanke men man kan inte belägga ,varken det ena eller de andra idag kanske om arkelogerna hittar  fynd som knyts till Fale ect.vilket dom inte förut har haft andledning att kolla. mvh Marc

[Peter Karlsson (Peterk)]

Det markerade området på den gamla ekonomen jag klippte in motsvarar väl det rektangulära gravfältet på 77:1. Ritat lite större där bara..
 
Ulfs murar sträcker sig ju nedåt och parallellt längs berget, så de ligger sannolikt i gamla fastighetsgränser (t.ex. vid Birsta 2:1 och 2:3 - Ulf vet nog bäst var han varit)
Det finns ju även traktgräns mellan Birsta och (Målås tror jag) som lär ha aktningsvärd ålder - även kan ju de berömda murarna höra hemma..
 
-Murarna ser ju ganska väl underhållna ut också, vilket ytterligare talar för att de ligger i (mer eller mindre) levande gränser.
 
 
Såg nu också att på Lantmäteriets Historiska Kartor kan den intresserade få upp t.ex:
 
Birsta nr 1   1764-   Delning av  
Birsta nr 1  1810  Storskifte    
Birsta nr 1  1821  Storskifte    
Birsta nr 1  1832  Laga skifte
 
-Så möjligheterna att återfinna en hel del gamla spår kan nog vara goda. Det är väl inte så mycket detaljer i dessa kartor - men den intresserade kan ofta finna mycket genom att lusläsa beskrivningarna till kartorna också.
 
Tror denna utsnitt från ett hörn 1810 motsvarar det hörn vi rör oss i:
 

 
(bara som ett exempel - tillför givetvis inget här)

[Ulf Sawert]

Hej alla! Och tack för ert fina arbete!  
 
Till Allan: tack för kartan! slottsområdet ligger ung. 100 meter väster om siffran 77 och R:et, tydligen har man missat både detta och de två murarna.
 
Tack till Peter också för kartan!
 
Till Marc: Hej, kul att höra från dig! Jovisst kan det vara som du säger...att Fale Bure bara byggde på den tidigare borgen (Skönsborg) som de gamla Hälsingekungarna bodde i - men detta vet vi ju inget om. Kom också ihåg en annan viktig sak: dörren till den gamla medeltidskyrkan ansågs ju vara tagen från det gamla slottet!! (tror det var Johannes Bureus som skrev om detta). Den hade ju även skador från pilskott på framsidan, vilket ju tyder på att det gått hett till där i Birstadalen i forntid!
 
Till Robert: angående riksrådsbrevet...vad man alltid måste ha i åtanke när man gör bedömningar av gamla citat är ju: att det är ett FAKTUM att en mängd viktiga brev och annat brunnit upp under åren! Därför måste man vara försiktig när man bedömer historiker från 1500- och 1600-talet då de KAN ha haft mera information då än vad vi har nu - eller hur? Därför kan ni nog inte på något sätt slå fast med 100% säkerhet att det inte KAN ha funnits ett riksrådsbrev från år 1398 där Birisholm näms - som också citeras i flera seriösa böcker - men det har brunnit upp (förm. i den stora slottsbranden år 1697 då en stor del av riksarkivet brann upp!). Här står åsikt mot åsikt och vi kommer nog inte längre i denna fråga. Vidare tycker jag också att man skall komma ihåg en annan sak: det har alltså gått ung. 800 år sedan Fale Bure levde, det är en lång tid, så gammalt och nytt kan ju finnas om vart annat där i trakten! Det kan ju t. ex. visa sig att: den korta muren är från 1900-talet medans den långa muren är från 1200-talet! Vidare kan ju stenen från bild 1 vara en sten från 1900-talet (schakmassa?) emedans stenen på bild 3 och 4 kan vara från 1200-talet! Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte förivra sig åt något håll...det är ju därför jag menar att nu behövs det fackmän som tar över detta, och benar upp allt.
 
Finns det ingen lantbrukare ibland oss? Ser en vanlig bondmur ut som på bilden? Är den 3 meter bred? Har en vanlig bondmur så massiva stenar?  
 
Till Björn: ja du är dig lik...alltid negativ. Den gamla berättarsägnen är en muntlig berättelse om detta med Fale Bure som förts vidare från far till son i 800 år bland Birstadalens bönder, den placerar Fales slott till området i närheten av det gamla ålderdomshemmet (rivt idag), där ligger nu Birstaverken. Det var genom den som jag kom på detta, då Johannes Bureus däremot ansåg att slottet och den gamla medeltidskyrkan var samma byggnad - vilket jag INTE tror. Byggnaden är på tok för liten! (Jag har talat med en bonde från platsen och han intygade med stort allvar att detta med med Fale Bure var en SANN berättelse och ingen saga minsann!).
 
En sista kuriosa, har ni tänkt på...att norrland har, så vitt jag kan förstå, aldrig någonsin i historien varit ockuperat!! Vad kan det bero på? En viktig faktor tror jag var: de djupa skogarna (och den kuperade terrängen) häruppe, de skrämde nog bort många invasionsförsök! Se bara vilka besvär som Gustav Vasa hade med Nils Dacke och smålänningarna! Ingen svensk kung VÅGADE sig hitupp! Norrlänningarna kunde nog även te sig lite vilda för folk söderut.
 
Men Robert...är det inte dags för en visit till Birstaberget snart? Hör av dig i veckan!
 
Vänligen
 
Ulf

[Björn Thunberg]

Klart man blir negativ när du inte kan presentera bevis. För att använda din bevisbörda emot dig.
 
Hur vet att i gamla riksarkivet det som brann 1697 att det inte fanns ett dokument som bevisade att Johannes Bureus fabulerade hej vilt. Kan du Ulf svara på detta. Skämt åsido.
Muntliga traditioner är inga bra källor tyvärr Ulf. De platsar inte som en bra källa.
 
Sedan upprepar jag Jan-Christers lästips.
Fackmän, Ulf du är inte vidare omtyckt bland arkeologerna på Murberget.  Men är det så att du är av den åsikten att vi inte kommer längre kan man ju fråga sig vad den här funktionen fyller för nytta.

[Allan Hansson]

slottsområdet ligger ung. 100 meter väster om siffran 77 och R:et, tydligen har man missat både detta och de två murarna.
 
Det finns en annan tänkbar förklaring, nämligen att det Ulf hittat inte ansågs ha något intresse ur antikvarisk synpunkt. Men, inventerarna kan ju ha gjort en felbedömning ...

[Peter Karlsson (Peterk)]

Det är kanske dags att inse att en hel del fackmän redan varit i farten :-)
 
Liksom att mången deltagare här nog besitter rejäla bonde-kunskaper (utan att kanske titulera sig bonde) samt är rätt väl insatta i andra ämnen.
 
Mvh
/Peter
(Tidigare varandes Lantmäteriingenjör :-)

[Urban Sikeborg]

Bara ett förtydligande: Johan Bure själv behandlar i sin redogörelse Om Burasäten i Hellsingeland (här avser han det gamla Stor-Hälsingland, som också innefattade Medelpad, Ångermanland och Västerbotten) ortnamn i vilka han trodde namnet Bure ingick. Han räknar upp ett Buraholm i Arnäs socken och Buraholm - också kallat Burön - i Skellefteå, vilket enligt Bure skulle ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. Han nämner däremot inget Byrisholm i Skön eller liknande. [X37, fol. 18v, 20v, Uppsala universitetsbibliotek]
 
Det nu mångomtalade slottet berör Johan Bure i Sumlen i samband med sitt besök i Skön: Sköns kyrkia hadhe tu torn för, när thet ena föll bort läto the ther göra bohlgård af. hon hafver för varit Slott, ty skyttholen synas grant och hvar bjälkarna hava suttit. [Sumlen, utg. av G. E. Klemming i Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif, 1886 A, Stockholm, s. 192] Det är alltså själva kyrkan som Johan Bure vill se som ett ombyggt före detta slott på grund av vad han tolkade som skytthål.
 
Om ingen i Skön år 1601 verkar ha känt till ett annat slott i trakten så tycker jag inte det verkar troligt att man skulle ha bättre reda i saken 400 år senare. Och inte ens Johan Bure, som på sin tid finkammade Norrland efter ortnamn i vilka han kunde läsa in namnet Bure, kände till något Byrisholm.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg