ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-05  (läst 2573 gånger)

2006-01-01, 23:03
läst 2573 gånger

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Tack Kenneth för ditt inlägg vill du för syns skull namnge några (bara de är döda förstås).
Även om säkert en och annan tycker jag är ett svart får.  
 
Björn

2006-01-01, 23:40
Svar #1

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2024-09-29, 16:24
    • Visa profil
Björn
 
Det var inte dig jag tänkte på. Jag har svårt att förstå om Du tror att jag menade dig.
Men Ulf representerar tveklöst ett sådant.
Med risk för en varning från Yvonne.

2006-01-02, 00:47
Svar #2

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Nej då Kenneth, det trodde jag inte för ett ögonblick. Men vissa av mina närmaste släktningar tycker det ibland.
 
Björn

2006-01-03, 08:16
Svar #3

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej igen allihop! Vilken tur att jag har vilat upp mig nu, så att jag inte däckar ihop så lätt för alla slag under bältet!
 
Här skall du få lite mera material Björn angående af Ugglas: Samuel af Ugglas (1750-1812). Greve. 1788 Landshövding i Stockholm. 1802 President i Kammarkollegium. 1800 Överståthållare i Stockholm. Hade hand om kung Gustav IV Adolfs privata förmögenhet. Hans son: Greve Per Gustav af Ugglas (1784-1853). Generaladjutant 1815. Statsråd 1828-31. Utnämd 1843 till en av Rikets Herrar, var också en av landets största godsägare. En av hans söner hette: Curt af Uggla (1820-1895), Friherrre. Finansminister mellan 1867-70 under Louis de Geers första ministär. 1874 Överståthållare i Stockholm. Sist kan jag bara nämna en annan släkting till denna ätt som hette: Carl af Ugglas (1884-1946, docent i Konsthistoria. Som en av landets ledande experter på medetiden var han med om utgrävningarna av Gamla Lödöse 1916-20. Från 1933 var han föreståndare för medetidsavdelningen inom Statens Historiska mus?um. Skrev en mängd böcker.
 
Är det denna släkt du verkar tycka är obetydlig Björn?
 
Eller Rosenblad? Läkaren Eberhard Rosén (1714-96) gifte sig ju med Bure-kvinnan Ulrika von Hermansson - härstammande från Elisabeth Troilia (dotter till stormor i Dalom). Adlad 1770 till von Rosenblad. Deras son, Mathias von Rosenblad (1758-1847) blev Friherre (1805), Greve (1815) och utnämd till Justitiestatsminister 1829 (den tidens Statsminister). God vän med Kung Karl XIV Johan!  
 
Eller Eberhards bror: Nils Rosén (1706-73) adlad 1762 till namnet von Rosenstein. Han gifte sig med Bure-kvinnan Anna Christina von Hermansson, syster till Ulrika (se ovan). Nils ansågs som sveriges bästa läkare och tjänade flera svenska kungar som livmedikus. Hans son: Nils von Rosenstein (1752-1824), var bl. a lärare till den blivande kungen: Gustav IV Adolf. Han var under årtionden en centralfigur inom sveriges litterära värld, bl. a. var han ständig sekr. i Svenska Akademin. Källa: Svensk Uppslagsbok, utg. 1957. Boken: Biskopsdottern som inte ville gifta sig, av Margareta Grafström, utg. år 2001.
 
Är det dessa män som du tycker är obetydliga och inte tillhör Bure-ätten Björn?
 
Jag tänker inte ens nämna släkten Hamilton (med stamgodset Barsebäck utanför Malmö) då den ju är så känd att alla måste känna till den. Denna släkt med sina Fältmarskalkar, Justitiestatsministrar och Talmän. Björn får själv läsa om denna släkt. Likaså Tersmeden med sitt stora Järnbruk i Ramnäs.
 
Så till frågan om den medeltida adels-släkten i Medelpad. Jag har aldrig kallat den Bure-ätten! Varifrån får ni detta? Jag bara sade att den är skriftligen belagd på riksarkivet, där man kan se bilder på den böjda arm som släkten bar på 1300-talet. Detta var ett adelsvapen, samma vapen som fanns på den gamla griftestenen i Sköns Kyrka. Detta tvivlar ingen på! Denna släkt innefattade även stormännen/adelsmännen: Nils Farthegnsson och hans son: Farthegn Unge. Om detta kan man läsa i boken: Kyrkan och Bygden, utgiven av Sköns församling år 2000. På sidan 36 kan man läsa följande: Emellertid har vi i 1300-talets Mellannorrland ett litet antal nära relaterade personer som bildat ett ledande skikt och framträtt vid interna rådslag, större godsaffärer, men som framförallt mött upp när storsamhällets representanter kommit upp. De har utgjort en liten grupp, vars ledamöter - åtminstone de överst på listan - utan tvivel förtjänar epitetet stormän och som vid denna tid var sammanflätade i ett intrikat nätverk där släktskap inte så noga kan skiljas från bolags- och klientrelationer. De härskade över centralbygderna i Medelpad och Ångermanland och skriver sig till den tidens storgårdar, huvudsakligen koncentrerade till kustbygderna i det förra och nedre Ådalen i det senare landskapet. Av namnskicket och en del andra omständigheter att döma har dessa båda stormannakretsar varit grupperade i ett gemensamt helt. Vidare på sidan 37, står det om Nils Fartegn: Han levde ännu på 1350-talet då han framstår som jordägare inte bara i Mellannorrland utan även i Uppland. Vidare några rader ner...Nils Fartegnsson hade nämligen i sitt sigill fört samma väpnade arm från vänster som den heraldiska vapenbilden på hällen visar. Det är 1342 som Fartegn unge tidigast framträder i det bevarade källmaterialet. Av det skälet att han titulerades lagman i Medelpad och tillsammans med sin hustru byter bort jord i Uppland mot egendom i Ångermanland. Denna artikel har skrivits av Nils Blomkvist. Detta är ju intressant! Vart låg denna jord i Uppland?
 
Enligt en gammal sägnen skall ju Bure-ätten härstamma från en Tord i Byr som bodde i närheten av Skokloster. Sätesgården: Norrby t. ex. som ju Anders Bure ägde ligger ju inte långt ifrån dessa trakter. Kan det finnas något samband? Eller emellan de jorddomäner som Tord i Byr kan ha ägt - som storman under 900-talet(ej skrifligen belagd) - och de jorddomäner som den medeltida adelsläkten från Medelpad ägde i Uppland? Finns någon koppling till de gods som de sentida Burarna ägde under 1600-talet i roslagen? Varför ägde de gods just i roslagen och inte i Södermanland eller runt mälaren? Detta måste väl gå att kolla upp på något sätt? Alltså man följer marken och godsen iställer för människorna!
 
Jag har några fler frågor. Är Bagge af Boo-ätten, släkt med Bure-ätten? Vilka gods ägde Johannes Bureus? Jag har hört om ett...Wålsätra, finns det fler?
 
Godset Burvik kan ju ha hämtat sitt namn från samhället Burvik stax söder om byn Bureå i Västerbotten? Kanske att det funnits ett gammalt gods däruppe som man ville knyta an till? Enligt Johannes Bureus så härstammade ju många Burar från Bureå (från 1300-talet). Har någon besökt dessa gods: Norrby, Burvik, Ora som ju ägdes av Burar (Elgenstierna)? Är det fina gods? Hur stor var de?
 
Jo, Kenneth...svarta får brukar finnas i de flesta släkter...förm. också i din!
 
Vänligen: Ulf. Boende ute vid havsbandet i herrgården: Byrisholm. (Min mor residerar i Bure-gården i Kvissleby!)

2006-01-03, 11:41
Svar #4

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Jag känner mycket väl släkten Hamilton men alla dessa är inte Bureättlingar Ulf!
 
Nils Rosén blev ju besläktad på det sätt jag påtalade därovan.
De två först nämnde på släkten af Ugglas anser råkade vara med under en historisk tid men det är väl alla människor.
Den sistnämnde kan jag vill erkänna att han var en intressant person.
 
När det gäller ditt surr om Burvik.
Varför skulle det finnas ett gods i Västerbotten. Sedan gods är nytt i historien. Tidigare talar vi om riddarborgar. Om detta kan jag försökra dig att en viss prof. i arkeologi borde ha känt till och nämnt för mig när jag läste för honom.
 
Vsd som gäller svarta får i släkterna det har väl alla precis som du säger, men kanske vi kan få se dig räkna upp vad du anser är svarta får i buresläkten.
 
Björn

2006-01-04, 00:50
Svar #5

Vendla Karlstedt

  • Gäst
Gå tillbaka från början, starta vid Älgarås / Hova.
Fale Bure för den enda överlevande av Eriksönerna
till Norge. Han återkommer, allstå Eriksson och slår Sverkerna och Danskarna vid Gestrilien eller var det Lena ? Men det är ju här knutpunkten är. Forska framåt och bakåt ! !
Ni bråkar ju om små detaljer, det blir tjatigt.
 
Mvh vendla

2006-01-04, 07:41
Svar #6

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Vendla:
Vad är beviset att Fale Bure deltog slaget vid Älgarås? Kan du styrka detta med en samtida källa.
 
Björn

2006-01-04, 11:26
Svar #7

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Björn
Kan Ulf styrka sina påståenden med uppgifter ur samtida källor dvs Landskapshandlingarna. Dessutom surrar han om alla dessa ingiften. Vad har detta med Bure att göra? Släktforksningskurs kanske vore på sin plats. Skulle jag påstå som han gör, skulle jag vara släkt med hälften av adelshusen i Europa, men det är jag ju inte. Fram för rena och exakta klarläggande från källmaterialet så kanske även det här kan bli seriöst. Utan källangivelse - ingen säkerhet! Kom inte dragande med en massa litteraturhänvisningar. Dessa är sekundära uppgifter eller ännu värre. Vore roligt att få veta vad som står i Landskapshandlingarna och motsvarande.
Jan-Christer

2006-01-04, 15:43
Svar #8

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Ingen här (hoppas jag) tror väl på Ulfs sagostund.
Men när jag såg Vendlas inlägg måste jag fråga vart uppgiften kommer.
 
Min obehagliga misstanke är att den kommer från en viss författares alster.
 
Björn

2006-01-04, 16:58
Svar #9

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Björn
Vilken viss författare syftar du på?
Har du sagt A får du även säga B enligt gällande regler eller hur? Här gäller det att var saklig och ha referenser? eller??
Jan-Christer

2006-01-04, 18:11
Svar #10

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Marc Hernelind vem annars? Som i sin tur fått det från Tyko Lundqvist. Vart denne fått det hela ifrån vet jag inte.
 
Björn

2006-01-04, 22:06
Svar #11

Vendla Karlstedt

  • Gäst
Hej.
Om man forskade i varför man kallar en ö i sjön Skagern ca 2,5 mil norr om Älgarås för Fale Bure Holme skulle man kanske komma fram till svar som inte hör till författade fantasier. Namnet kanske finns nedskrivet i gamla jordaböcker eller dyligt. Då kanske man få grepp på hur länge ön har benämts så. Det kan ju betraktas som lösa fantasier eller skrönor, men trots allt borde det undersökas varför det helt plötsligt dyker upp ett sådant namn på en vackert belägen oansenlig ö.
VK

2006-01-04, 22:55
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Min hypotes är att namnet dykt upp i sen tid, efter att någon läst en bok om Fale Bure... Den som vill ta reda på när detta namn dyker upp kan fråga SOFI, www.sofi.se

2006-01-04, 23:59
Svar #13

Vendla Karlstedt

  • Gäst
Anders Ryberg
Jag slog på Sofi, men vad jag förstod var inte Värmland med. Fale Bure Holme ligger i Värmlandsdelen av sjön Skagern. Sjön Skagern ligger i Närke, Västergötland och Värmland. Det är så att säga ett trelandsskapsröse mitt i sjön.
Men jag hoppas att vi alla Bureättlingar försöker ta reda på varför detta namn finns på en liten ö i närheten av Älgarås/Hova. Är det en efterkonstruktion eller kan det vara en hävdavunnen sanning ? Hur i såfall bevisa detta ?
Vad kom först, hönan eller ägget ?
 
VK

2006-01-05, 01:15
Svar #14

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej igen. Jan-christer: Du undrar vad ingiften har med Bure-ätten att göra...jo, utan ingiften brukar det inte bli några ätter alls! Om en Bure-kvinna gifter in sig i en släkt och de sedan får barn så är dessa barn Bure-ättlingar - det behöver man inte gå några kurser för att förstå.
 
Om du läser om mitt inlägg så skall du finna att det finns en del källor angivna.  
 
Björn: Ang. sagostunder - kan du precisera de sk. sagorna? När det gällde Bure-släktingarna tog jag informationen från bl. a. Svensk Uppslagsbok. När det gäller den medeltida adelssläkten från Medelpad så är den skriftligen belagd på riksarkivet med både brev och adelssigill (den böjda armen). Informationen om Anders och Jonas Bures gods i roslagen har jag hämtat från Elgenstiernas böcker om den svenska adeln. När det gäller Tord i Byr så skrev jag tydligt att informationen om detta kom från en gammal sägnen. Så vari består sagostunden?
 
Varför skulle inte godset: Burvik kunna ha något samband med orten Burvik i västerbotten? Det har ju bevisligen bott en mängd burar i området runt Bureå, varför skulle det då inte ha kunnat funnits en herrgård i Burvik - som tillhörde Bure-ätten?  
 
Varför skulle denna medeltida adelssläkt från Medelpad äga mark just i Uppland? Varför inte i Värmland, Skåne, Dalarna, Södermanland? Tyder inte detta på att släkten hade gammal anknytning till området? (Detta är enbart en gissning!).
 
Hej Vendla! Jag tycker precis som du, att man skall vara öppen för all ny information som kommer fram och undersöka sådant seriöst. Det är så forskningen går framåt. Jobba vidar på detta spår med denna ö! En dag kan alla pusselbitar falla på plats!
 
Finns det någon som känner till vilka gods som Johannes Bureus ägde?
 
Vänligen: Ulf.

2006-01-05, 07:22
Svar #15

Leif Persson

  • Gäst
Hej Vendla! Det finns ju ett Byrsta (Byristum) i Kumla sn (T) också (se DS 248, daterat 13651028), kanske det har någon sorts connection med namnet? Iofs ingen direkt närhet till Värmland eller sjön Skagern men närmare än Norrland iallafall..?

2006-01-05, 07:28
Svar #16

Leif Persson

  • Gäst
Tillägg: Hittade även denna stavning på det: Falu Bureholmen i Bjurviken, Edsviken Rudskoga. Se den här  fotosidan

2006-01-05, 08:14
Svar #17

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Rudskoga i Värmland fanns inte utlagt, nej, men om man skickar ett mail dit så kan man säkert få ett svar vad som står i deras kortsamling...

2006-01-05, 08:46
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Har tagit fram lantmäterikartan från 1702 (E. Wallring) över området. Fale Bureholmen heter enligt denna karta Elgsholmen.

2006-01-05, 09:15
Svar #19

Leif Persson

  • Gäst
Ja, det var ju annat det, Kaj...  
En rättelse också men mitt inlägg här ovan om ett DS-nummer med orten Byrsta i Kumla så ska det naturligtvis vara DS 7248 och inget annat.

2006-01-05, 09:43
Svar #20

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Dina sagor är följande (som jag kommer på raken.
 
1. Det finns inga gods före 1600-talet då talade man om borgar, slott eller fästningar. Någon sådan kan jag sätta mig tvärsäker på att det inte fanns i Burvik Skellefteå.
 
2. Skåne kan vi ju utesluta direkt och det borde du inse om du läste historia. Skåne blev svesnkt först 1645. Därför kunde inte Bureätten äga mark åtminstonde inte före detta i Skåne.
 
Uppland ligger bra till geografiskt sätt från Stockholm dessutom är det stort landskap.
 
Sedan tror jag tyvärr inte som du att alla pusselbitar kommer att hamna på plats.
Eftersom riksarkivet tidgare var på slottet Tre kronor och det brann 1697 så försvann säkerligen en hel del bra källor där.
 
Därefter du svarar inte på om släkten Hamilton.
Naturligtvis har det funnits ingiften med släkter som tidigare har släktskap med främst den adlade grenen Bure eller Stormor i Daloms ättlingar. Men fältmars. Hamilton som du åsyftar.
 
Jag antar att det är mannen på Barsebäck du talar om. Han var inte själv någon bureättling. Eller har du några Irländsk-Skottska källor som säger annorlunda.
Björn

2006-01-05, 10:15
Svar #21

Leif Persson

  • Gäst
Björn, Skåne blir inte svenskt i freden vid Brömsebro 1645 utan först med Karl X Gustaf på 1660-talet, vad jag har läst iaf... Se länken till  Svenskt militärhistoriskt bibliotek Dessutom var det väl också så att redan på kung Magnus Erikssons tid (1330-talet) så köpte han Skåne av Danmark? Se samma hemsida om  Skåneaffären

2006-01-05, 10:25
Svar #22

Leif Persson

  • Gäst
Ok, Skåne blir svenskt vid freden i Roskilde 1658 ska det vara förståss, sorry.

2006-01-05, 10:33
Svar #23

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Precis Leif men det blev väl Svenskt på 30-år efter fredn vid Brömsebro.
 
Sedan stämmer det ju om den s.k Skåneaffären.
Men allt detta borde hamna under en nyrubrik förslagsvis varför äger olika adelsätter mark i olika delar av landet.
 
Björn

2006-01-05, 10:51
Svar #24

Utloggad Lars-Peter Hjertström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2008-08-04, 11:23
    • Visa profil
Så vitt jag vet så blev Skåne svenskt när Karl X stred mot danskarna 1658.

2006-01-05, 11:15
Svar #25

Göran Johansson

  • Gäst
Eftersom denna diskussion definitivt inte längre handlar om Bure så vore det bra om allt som inte har med Siggo Christophori släkt handlar på annan plats än här. Det blir nog svårt ändå för anbytarvärden att reda ut alla trådar.

2006-01-05, 11:19
Svar #26

Göran Johansson

  • Gäst
Ursäkta - jag var själv inne på fel rubrik. Så det kan bli när glasögonen behöver putsas!

2006-01-05, 14:00
Svar #27

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Helt rätt Lars-Peter ber om ursäkt att jag skrev fel. Poängen var att förklara varför t.ex inte den adliga ätten Bure hade gods i Skåne.
 
Björn

2006-01-05, 14:17
Svar #28

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Adliga släkter kunde äga fast egendom i flera länder. Kan nog leta upp exempel om någon tvivlar. Detta sagt som information och inte som stöd för någon teori i denna diskussion!

2006-01-05, 15:29
Svar #29

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Ulf Sawert
Nu får du väl ge dig.
Du behöver gå en släktforskningskurs för där hoppas jag att du kanske kan lära dig bli källkritisk. Vad är det för inlägg du gör, stora haranger med hänvisning källa exvis sv uppslagsbok. Har du aldrig hört talas om primärkällor, det lär vi oss när vi går släktforskningskurs. Enligt din uppfattning om ingiften, så skulle jag vara släkt med Astrid Lindgren, bara för att min morbrors hustru var det. Jag skulle vara släkt med hela Europas adel bara för att mina barn har Anders Örbom bland sina anor på morssidan. Nu får du väl ge dig. Inte en enda riktig av mig efterlyst källhänvisning finns bland allt ditt surr. Sagor och egna fantasier kommer du med som inte tillför ngt. Utrop som tänkte bara dela med mig en ny tanke som jag fått. Hej igen allihop! Vilken tur att jag har vilat upp mig nu, så att jag inte däckar ihop så lätt av alla slag under bältet Bara några exempel på en skrivning som inte verkar seriös. Det kanske är dax för dig att i stället för en massa fantasier rörande personer och släkter samt förtal om kungligheter i gången tid här på forumet; ge ut dem i bokform. Tips på titlar; Burefolk jag gärna velat träffa om de hade funnits, Mitt släktskap med kungahuset, om kungen hade varit närstädes.
Lycka till med bokutgivingen, men håll gärna osakliga saker borta från forumet. Förtal och fantasier hör inte hemma inom forskningen.
Jan-Christer

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se