Jaktlag i östra Värmland

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
Kan någon hjälpa mig identifiera någon av dessa män eller platsen. Troligen är bilden tagen i Långbanshyttan, Gåsborn eller i dom trakterna. En av männen, den näst längst till vänster, bör vara en ana till min make. Har dessvärre inget namn.

 
Med vänliga hälsningar Sari

[Peter Karlsson (Peterk)]

Med tanke på att pojkarna håller i något som väl är sådana där markörspadar (eller vad man skall kalla det) så bör det kanske vara någon form av skyttetävling mot måltavlor..? (Åtminstone som pågått vid detta tillfälle gissar jag)

[Arne Berg]

Hej  Klädseln är väl inte så lämplig för jakt.
Gevären är remington utom ett. Han som sitter med vapnet riktat snett frammåt, vad har han för gevär? Kan det vara en mauser?

[Sari Wilhelmsson]

Hej Peter och Arne!
Ja ni, det verkar ju faktiskt inte särskilt sannolikt att det är en jaktdag, men det kan väl likväl vara ett jaktlag eller vad tror ni? Tänkte på mannen med trumpeten har det med jakt att göra, eller ska han blåsa till fanfar ;-)Förresten vet ni vad man använde sig av för gevär vid jakt? Skickar en förstoring av geväret

 
Mvh Sari

[Rolf Liljhammar]

Låt mig gissa.
Bilden föreställer en Skarpskytteförening.
Det var stökigt i Europa kring 1860-talet och  
med  
uppfattningen att Sveriges försvar var  
otillräckligt bildades frivilliga organisationer  
för ortsförsvaret.
Victor Rydberg, August blanche m fl var  
pådrivande och ett stort antal  
Skarpskytteföreningar bildades över hela  
landet.
De hade ibland egna uniformer, fick låna  
vapen  
från kronans förråd, vapenövades med militär  
ledning.
Det utgick statsunderstöd till vapen och  
ammunition.
Så småningom avtog intresset och efter en  
omorganisation uppstod ur  
skarpskytterörelsen de  
nuvarande skytteföreningarna.
 
Sannolikt finns det fortfarande handlingar kvar  
i  
kommunens arkiv.
 
Försök där
 
 
Mvh
 
Rolf L

[Torbjörn Norman]

Med tanke på klädseln är bilden troligen från början av 1900-talet. Byggnaden består förmodligen inte av en panelad timmerstomme. Troligen är den byggd av reglar. Till höger i bakgrunden ser det ut som järnvägsräls så det kan röra sig om en enklare järnvägsbyggnad. Kan det vara driftvärnet som har skjutövning. I så fall kan skyttarna vara anställda vid järnvägen där de under orostiden fungerade som ett slags hemvärn. Fanns det driftvärn under första världskriget?

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
Det var inte en dålig gissning Rolf, läste i boken Gåsborn socken av Nils Helger, det står att ett skyttegille bildades den 28 februari 1897 i Gåsborn med 44 medlemmar i början och som pågick fram till ungefär 1912 då intresset minskades och övningarna upphörde helt i några år. Det var om Gåsborns skyttegille, men om bilden är därifrån var en bra fråga?
Torbjörn, bra synpunkt om järnvägsrälsen. Det fanns mycket riktigt en järnväg med station i Långbansände, Gåsborn. I samma bok står bl.a. Endast nordvästra hörnet av socknen genomlöptes av en riktig järnväg.  
Sedan fanns det ju tydligen också en rallväg. Men som sagt är bilden därifrån tro?  
 
Mvh Sari

[Arne Berg]

Det är nog inget jaktlag. Vapnet näst längst till höger har ett märke på kolven. Det är en mässingbricka som som talade om statusen på pipan. Alltså har arm?n ägt detta vapen. Geväret som ser annorlunda ut är en mauser m96. Mauser tror jag inte att man har fått jaga lagligt med någonsin. Både remington och mauser är arm?vapen. Remington från ca 1860 och mauser från 1896. Skarpskytteförenignarna lånade vapen från ett regemente. Sommliga köpte vapen för egna pengar.

[Torbjörn Norman]

Några tidsramar.
 
Järnvägen som passerade Gåsborn, ca 7 km inom socknen, var klar till Persberg 1/12 1876 (1 1/2 mil söder om gränsen till Gåsborn) och till Oforsen 1/11 1889 (2 mil norr därom). Det gick inte så fort att bygga den här banan. Det rör sig om bandelar som senare kom att sammanlänkas till Inlandsbanan, normalspårvidd.  
 
På bilden är gruset under spåren utan ogräs. Endera är spåret nylagt eller är nytt grus pålagt. Byggnaden och stenmuren verkar nyanlagda.
 
Järnbruket vid Lesjöfors ansågs vid mitten av 1800-talet vara ett av Sveriges främsta. Det blev aktiebolag 1867. Förmodligen var man angelägen att åtminstone dra fram ett provisoriskt järnvägsspår till Lesjöfors snarast möjligt. Alltså närmare 1876 än 1889.  
 
Men mausergeväret anger efter 1896.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Arne och Torbjörn!
 
Vilken information man kan få av en bild. Jobbar du som polis Torbjörn? En fantastisk utredning!!!Jag har inte ens reflekterat över en del detaljer som ju egentligen kan ge så mycket. Huset verkar vara tämligen nybbygt, inget ogräs runt husgrunden alls. Att lägga på nytt grus på banan redan inom 20 år efter att järnvägen var klar verkar ju lite märkligt.
Tack, Arne nu kan jag ju säkrare datera bilden som senare än 1896. Även klädsel talar ju för att bilden är tagen 1896 ell.senare.
Ska se om man kan hitta något om järnvägar, en gammal karta finns ju Lantmäteriets hemsida där kanske man kan se närmare hur den sträckte sig.
Jättetack för hjälpen allihop. Har någon något tips om Sveriges järnvägar, en bok eller så?
 
Mvh Sari

[Sari Wilhelmsson]

Hej alla!
Nu när jag lärt mig att vara noggrann att titta på detaljer av bilden, har jag noterat att det ligger en sjö i bakgrunden. Så det här har jag av bilden:
*Gevär som överentämmer med tiden efter 1896
*Icke jaktgevär
*Två pojkar som håller markörspadar
*Verkar vara skytteförening eller driftvärn
*Kläder som överenstämmer med tiden ca 1900
*Tämligen nybyggt hus
*Nyligen grusad banvall
*Nyligen byggt hus(liten lokal, typ 1 rum bara)
*Vad man ser av bilden, är det en stuga-järnväg-därefter en sjö.
 
Tror jag får åka till Långbanshyttan med omnejd, ta med karta över gamla järnvägen och fotot.
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Torbjörn Norman]

Lägger ut ett par bilder från Generalstabskartan 1892, allmänna vägar översedda 1934 och tryckt 1968. Utvisande järnvägens sträckning genom Gåsborn. Först norra delen.
 

[Torbjörn Norman]

Södra delen.
 

[Sari Wilhelmsson]

Hej Alla snälla hjälpsamma forskare!
 
Nu tror jag äntligen har hittat vart bilden är tagen. Jag har nämnligen funnit ett annat gruppfoto där min makes morfar Gustav Julius Nord finns med, han levde och verkade i stort sett hela sitt liv i Långban. Och det nyfunna fotot är jag till 99% säker är taget i Långban. Visst måste väl dessa två män vara en och samma Jan Höökenl. det nyfunna fotot.
 

 

 
Med vänliga hälsningar Sari