Många kvinnor och få män framför byggnad

[Bo Berndtsson]

Att fotot ser amerikanskt ut därför att kvinnorna är barhuvade och männen bär slips, är för mig ett konstigt resonemang. Jag har tittat på ett antal industrifotografier från Borås omkring 1900-1920 och genomgående är kvinnorna barhuvade, medan männen bär huvudbonad. Arbetarna har i allmänhet keps, förmännen skärmmössa och verkmästaren hatt eller kubb. De båda sistnämnda kategorierna har dessutom halsduk i en eller annan form: fluga eller slips.
Bilägger ett exempel från Dalhems väveri omkring förra sekelskiftet.
 

 
Det är därmed inte uteslutet att den diskuterade bilden är utländsk, men resonemanget om varför .

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Bo,
 
Om man tittar närmare på bilden, så finns det en siffra - 6 eller 9 - på fållen på förklädet på den andra kvinnan, längst ner till vänster.
Kan det vara en ledtråd?
 
På något sätt verkar hon bekant, men jag kommer inte på vem hon är lik..
 
Vänliga hälsningar Eivor.

[Lars Öhman]

Mormorsmor som mejerskeelev i Jönköping. Fotograferad av fotografen Forslund med atelj? på Östra Storgatan 24 i Jönköping. Kan det vara ett uppslag? Men om kvinnorna på bilden är mejerskeelever bör de vara i stort sett jämngamla. Är de det? Och varför behöver en mejerskeutbildning ett stort trägolv? Bedrevs någon del av mejeriverksamheten utomhus på trägolvet? Kan man tänka sig att mejerikärl av olika slag sköljdes ur på trägolvet och ställdes upp för torkning där? Jag har ingen kunskap om mejerihantering så detta är bara en gissning.
 
mvh
Lars Öhman

[Marianne Aronsson]

Hej hej
 
diskussionen utdöd? Nej, det hoppas jag inte för utan eran hjälp hade jag inte kommit så lång som jag ändå har gjort.
 
Att kortet skulle vara taget utanför sverige tror jag inte för allt som jag har hittat om mormor och hennas mor utspelar sig i sverige.
 
Jag väntar fortfarande på svar från  hembygdsföreningen i Brastad. Det kommer nog snart och då får vi se om det blev napp eller inte.
 
Jag tänkte skicka brev till hembygdsföreningen i Kävsjö (Jönköping) och till en ny ort som jag precis har hittat. Det är Skarhult i Malmöhus län.
Finns det någon som har adresserna dit tro.
 
Mvh
Marianne

[Lars Fältskog]

Jag har med spänning väntat på upplösningen av gåtan och har nu en kontaktperson i Kävsjö hembygdsförening: Sekr Lennart Pettersson tel 0370 22403. Någon postadress finns tyvärr inte angiven. Jag har också hittat en uppgift om att Axel Forslunds atelj? i Jönköping startades 1906, men det var hans broder som gjorde det. Axel Forslund hade tidigare en atelj? i Borås men öppnade senare på flera platser i landet. Kan det här föra frågan framåt?
Mvh, Lars

[Marianne Aronsson]

Hej  
Jag har haft lite vajsing med datan men nu är den ok igen.
Jag tackar för namn och telefonnummer. Jag skall  ringa Lennart och be honom titta på bilden. Jag hoppas han har dator annars får jag skicka per post.
Jag väntar fortfarande på svar från Brastad. De sa att det kunde ta tid det här så jag vilade lite från letandet. Jag har dock fått tag på en dam i Jönköpingstrakten som också har lovat att ta sig en titt på fotografiet.
Jag borde nog också kontakta hembygdsföreningar runt om i Göteborg och se om de känner till något.
Jag har gett mig katten på att jag skall få fram var och när detta kortet är taget.
Skam den som ger sig.
 
Mvh
Marianne

[Solfrid T. Henriksen]

Jeg tror tregulvet er en brygge. Men det kan også være et tak, siden bygningen bak ikke er særlig høyt, tatt i betrakning at det jobbet så mange mennesker der. Tror ikke de jobbet på meieri eller skole med andre matprodukter da kvinnene ikke har tærkle på hodet. Det var strengt med hodeplagg i forbindelse med matproduksjon/laging,  også under opplæring.

[Elisabeth Winlund]

Är det inte en folkhögskola? Flickorna i förkläden och hättor gick hushållskursen,  
de andra ungdomarna, den allmänna kursen. Vinterkursen, tydligen. De verkar sitta på granris. Min föräldrar gick, i likhet med Torsten Berglunds mor, på Västerbergs fokhögskola, men på 30-talet och deras gruppbild liknar den här.
Alltså en blandning av flickor i förkläden och övriga ungdomar och äldre (lärare) i vanliga kläder. En av flickorna i bakgrunden bakom de vitklädda bär hatt och kappa med skinnkrage, som ser mycket 20-talsaktig ut.  
Mvh
Elisabeth Winlund

[Marianne Aronsson]

Hej
 
Jag har funderat på  hushållsskola  också.
I så fall tror jag inte att det rör sig om Jönköpingstrakten. Snarare då i Tuve, Brastad eller Göteborgstrakten. Jag letar vidare.
Just nu har jag ganska mycket att stå i så jag kanske inte svarar så snabbt på era funderingar.
 
Mvh
Marianne

[Elisabeth Winlund]

Jag vidhåller folkhögskola. Inte hushållskola, för då finns det inga andra i snygga gångkläder med på guppfotot.Jag gick på lanthushållsskola 1966, och då hade vi alla, bara, flickor, förkläden och hättor (snarare hucklen)vid fotograferingen.  
(Jag vill passa på och rikta en liten ursäkt till Torsten Berglund. Mor, sa jag, men det var hans farmor som gick på Västerberg på 20-talet.)  
Vänliga hälsningar
Elisabeth Winlund

[Lars Fältskog]

Elisabeth, tittar du på rätt bild? På ditt inlägg verkar det inte så.
Mvh, Lars

[Maggie Andersson]

Idag har jag halkat in på den här diskussionen och faktiskt läst alla inlägg. Hur har det gått?  
 
Jag tycker det verkar som om bilden är tagen högt upp, dvs på en slags altan som tydligen haft ett syfte, i nivå med översta våningen på byggnaden bakom.Det kan ju också förklara staketet.
 
Jag har snöat in på det där med mejeriarbeterska och har hittat lite om Pellerins Margarin i Göteborg.
 
Margarinfabriken i Göteborg etablerades 1894 och blev bolag 1928. Företaget ägde ett flertal dotterföretag bl.a. Margarin AB Zenith. Göteborgsföretaget tillverkade 1918 margarin, konstister och kokossmör, antal arbetare var 90.
 
På din bild verkar det vara ca 60 pers?  
 
På den här adressen, http://www.industrihistoriaivast.net/ kan man se att det verkar finnas arkiv arkiverade från Pellerins. Kanske förteckningar över anställda?
 
Enl  Sveriges Land och Folk, 1901 (projekt Runeberg) hittar jag att: I Sverige anlades den första fabriken år 1881 i Helsingborg. År 1898 funnos 7 fabriker, af hvilka den största, i Göteborg.
 
Det verkar vara ett kvinnoarbete, man kan läsa om mejeriutbildning i Nordisk Familjebok, uggleupplagan (projekt Runeberg). Jag saxar:  
 
Med mjölkhushållningens öfvergång från att vara en hushållssyssla till en särskild industri följde be-hofvet af en fackutbildad personal, och för att fylla detta behof inrättades 1858 två lägre mejeriskolor för kvinnor, den ena enskild med understöd af statsmedel å Bergkvara i Kronobergs län, den andra, statens, vid Ultuna landt-bruksinstitut. Den förra upphörde 1880, hvarefter liknande skolor funnits vid Robertsfors i Västerbotten 1880-96, vid Husa i Jämtland 1885-95, vid Grytnäs i Norrbotten 1894-95 samt vid Björk-fors i samma län 1895-1903. Vid Åtvidaberg i Östergötland finnes sedan 1896 en lägre af staten understödd skola för såväl manliga som kvinnliga elever. Vid Alnarps landtbruksinstitut ha sedan 1873 kurser för  kvinnliga elever hållits på Malmöhus hushållningssällskaps bekostnad. Den lägre mejeriskolan vid Ultuna fortgick till år 1883, då vid hvardera institutet inrättades högre mejeriskola för manliga elever; den vid Ultuna upphörde 1891, och den vid Alnarp förändrades 1893 till ett mejeriinstitut med en högre afdelning som påbyggnad på landtbruksinstitutskursen och hufvudsakligen af-sedd för utbildande af lärare och konsulenter, samt en lägre afdelning för danande af praktiska mejeri-män. Då mejeriskolorna ej kunde fylla behof vet af mejeripersonal, anordnades 1863 så, att enskilda välskötta mejerier mot ersättning af statsmedel mottaga en eller några få kvinnliga elever, som under en tvåårig kurs, hvartdera året vid olika mejerier, erhålla praktisk öfning och för en mejerska erforderlig teoretisk undervisning. Antalet dylika mejeristationer har på senare år varit omkr. 30.  
 
Kanske någon av ovan nämnda skolor ligger i närheten av hennes hemort och passar in i tidsperspektivet?
 
Du kan läsa mer om mejerier här http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfbq/0781.html
 
Hälsningar från nyfiken Maggie

[Marianne Aronsson]

Hej.
Tack för att ni har försökt att hjälpa mig på alla sätt. Tyvärr har jag inte kommit längre än när jag började leta. Nu slog det mig plötsligt att det kanske är fråga om ett Hotell eller gästgiveri någonstans. Träterassen där bilden är tagen kanske just är en terass som man använder sommartid som uteservering. Jag kanske är fånig men kanske, kanske kan det vara så. Men var i så fall.
MVH
Marianne

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Marianne,
Om det skal vara från Göteborg, så fanns det liknande byggnader vid Gamlestadens fabriker och en syfabrik nedanför Skansen Krona.
 
Jag tycker förstås att det liknar ett fotomontage.
 
Hälsn. Eivor