Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-16

[Rolf Liljhammar]

Hej igen!
 
Jag tror att vi glömmer det stora trägolvet  
framför huset. Ett sådant lade man inte ut  
utan  
anledning.
Det var det som ledde mina tankar till  
torkaltan,  
och jag har fortfarande mina tankar åt det  
hållet.
 
OK - det kanske inte är soltorken vid  
Landvettersjön, men det behöver inte vara den  
enda liknande anläggningen.
 
Torkaltanen låg i så fall på taket till huset och  
de krävdes på sin höjd en trapphall upp till  
torkställningarna på taket.
 
Ett stort tvätteri krävde massor av billig  
arbetskraft /läs: kvinnlig arbetskraft/ och några  
få arbetsledare och administratörer.
 
Men vi får se vart diskussionen för oss...
 
Mvh
 
Rolf L

[Marianne Aronsson]

Hej på er.
 
Efter att ha läst alla inläggen ett flertal gånger så har det fått min fantasi att börja verka fram lite smått också.
 
Appropå skorstenar. Kan det vara så att byggnaden på bilden är ett anex eller någon form av förrådsbyggnad till ett annat större hus som finns bakom fotografen. Det måste ju i så fall vara trevligare med denna bakgrund än en byggnad med stora skorstenar.
 
Det slår mig också att denna typen av hus finns ofta i hamnar och vid järnvägar. Jag har bläddrat igenom alla böcker jag kan hitta och det är där jag har observerat detta.
 
Pellerins margarin känner jag igen på det viset att jag för länge sedan hade ett fat där det stod Pellerins margarin på. Detta hade sagts mig vara ett loppisfynd men det kanske det inte var.
 
Jag har också tänkt på badhus, konservfabrik eller någon form av fiskhantering. Därav mina tankar på hamnen.
 
SKF kan det vara något ?
 
Mvh
Marianne

[Harri Blomberg]

... eller slakthusområdet vid Gamlestaden, nära Göta älv..?

[Marianne Aronsson]

Hej.
Nu har jag fått fram att min mormorsmor åkte till Sävsjö, Jönköping som mejerske-elev vidare for hon till Gräfsnäs egendom och arbetade där som mejerska. Nödinge har jag occkså hittat samt gården Holm i Tuve.
I husförhören från Brastad som jag tittat på står det bara Holma gård ingenting annat. Mannen var rättare på nämnda gårdar.
 
Min mormor har jag bara en uppgift vad gäller arbete och det är tjänarinna och då bodde hon i Gårda.  
 
Hälsningar Marianne

[Torbjörn Norman]

Trägolvet är så rent att man inte drar sig för att sitta eller stå på knä i kritvita kjolar. Kjollängden verkar nästan släpa i golvet.
 
Skorstenar brukar lokaliseras så att de ligger i lä i förhållande till fabriken för att minska risken med sotnedfall. I synnerhet om det gäller en tvättinrättning med utomhustorkning.
 
Jag misstänker att den vanligaste vindriktningen i Göteborgs-trakten är från sydväst.

[Jan Wallander]

Du har rätt Harri, låt oss hålla oss till saken. Något övertramp har jag inte sett. Jag tror - men bara tror, det är svårt att avgöra även uppförstorat - att det handlar om en tegelbyggnad. Men jag har också funderat över avrundningarna. Bara för syns skull?
 
Ang trädäcket så slog det mig att jag en gång såg långa på tork uppe i Norge, men jag kan inte tänka mig att det skulle vara praktiskt med ett trädäck under, det skulle väl bara förstärka fisklukten...
 
Så kom Marianne och berättade om mejerska. Jag undrar om vi inte borde stanna ett ögonblick och skärskåda den möjligheten. Vitklädda kvinnor (stämmer med branschen), nästan alla med uppkavlade ärmar för att skydda kläderna (verkar troligt)... Vet någon hur Gräfsnäs ser/såg ut?
 
Var trädäcket kommer in i bilden är en annan sak...
 
Mvh
Jan W

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej,
 
Jag har ett seriöst förslag (till skillnad från en del andra),
En bekant tror att det är Kraftverket i Lilla Edet.
Någon med tillgång till litteratur därifrån, kanske kan titta efter.
Vänliga hälsn. Eivor

[Marianne Aronsson]

Hej alla och jag tackar och bugar för ert stora intresse att hjälpa mig.
 
Jag gjorde en förstoring av huset och kunde då konstatera att det inte är en tegelbyggnad. Däremot en fasad som jag tror kallas för  putsad fasad .
 
Längst till vänster finns det däremot en tegelmur och den befinner sig utanför staketet av vad jag kan se.
 
Hälsningar Marianne

[Marianne Aronsson]

Hej.
Jag har nu även fått fram en annan stadsdel också och det är Haga i Göteborg.
 
Mvh
Marianne

[Lars Öhman]

Varför ser man inget tak på byggnaden? Platta tak uppfördes väl i allmänhet inte på den tiden? Ett skäl till en så låg takutformning skulle möjligen vara behov av att förse taket med ljusinsläpp av något slag. Då fungerar det inte så bra med ett vanligt sadeltak.
 
Behovet av dagsljus förefaller nämligen att ha varit stort inne i byggnaden eftersom fönstren sitter tätt och är mycket stora samt går ända upp till takfoten. Kvinnornas arbetsuppgifter krävde uppenbarligen tillgång till lokaler med stort dagsljusinsläpp för att de skulle kunna se ordentligt. Mina tankar går mot sömnadsarbete av något slag, men annnan lätt industri med kvinnlig arbetskraft är förstås också möjlig.
 
Trägolvet som sällskapet står på kan inte gärna utgöra ett tak. I så fall skulle det ha blivit blött för dem på våningsplanet under, när det regnade och vattnet rann ner i springorna. Trägolvet liknar i sig närmast ett dansbanegolv på en utedansbana tycker jag. Inga jämförelser i övrigt med dansbanor dock utom den, att golvet bör vara upphöjt något för att ge plats åt en ordentlig stomme under. Eljest skulle ett brädgolv svikta under tyngden av detta stora sällskap på 61 personer. Inte någon obetydlig personalstyrka alltså. Och om 61 personer ska få plats inne i byggnaden så bör den vara utsträckt på djupet eller så finns det ytterligare någon byggnad utom bild som hör till anläggningen.
 
mvh
Lars Öhman

[Harri Blomberg]

Riksutställningar gav ut en utställningskatalog år 1977. Den hette MASKIN MAKT. Teknikens utveckling och arbetets förändring under industrialismen. Med vävningen som exempel. En lång och krånglig titel, men det hörde väl till 70-talet... I alla fall finns det en bild på sidan 26, som jag vill visa för att jämföra med den klädedräkt som kvinnorna bär ovan i bildgåtan.
 
Alla kvinnor på min bild bär också ett vitt förkläde... om inte lika hög/stor som i bildgåtan. Man kan ju tycka att det är opassande i maskinsal, men kanske det var praktiskt i väveriet för att inte smutsa ned textilerna man tillverkade, samtidigt som det vita förklädet snabbt visade ifall det var smutsigt?
 
Nedanstående bild har som bildtext:
Väveriet i nya fabriken i Fritsla, Firma L.J. Wingqvist, 1905. (Bilden är beskuren.)
 

[Jan Wallander]

Jag rodnar av blygsel över att ha varit stöddig och hävdat att ingen textilfabrik hade personal med vita förkläden. Här har dom det bevisligen även om det måste ha varit livsfarligt bland vävstolarna som drevs med remdrift - se axlarna i taket. Förlåt!
 
Nu till något annat. Bildgåtan fascinerar - skall vi tillsammans kunna lösa den? Jag har ännu en gång förstorat och granskat och då dyker en helt annan sak upp: om man granskar dom två männen till höger så finns det en stolpe för gunnebostängsel (är reklam tillåten här?) mellan dom. Man ser även nätet som är högt. Men man ser inget nät till höger om gruppen. När man granskar nätet när det löper ut till höger om stolpen så har det i stället en vinkel som antyder att det går till husgaveln. Det skulle troligen innebära att gruppen och trädäcket inte har något att göra med fastigheten!
 
Mvh
Jan W

[Jan Wallander]

Detta blev en aning otydligt. Stängslet tycks gå från stolpen till husets högra hörn.
 
Mvh
Jan W

[Marianne Aronsson]

Hej.
 
Jag har en fråga (som nog de flesta kan svara på, dock inte jag själv). När bar herrarna kubb här i sverige. Om jag vet det så kan jag nog begränsa platsen för sökandet. Jag har inte tänkt på detta tidigare.
 
Mvh Marianne

[Jan Wallander]

Hej
 
Efter vad jag har kunnat få fram så var kubben/plommonstopet aktuell i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
 
Mvh
Jan W

[Crister Lindström]

Jag har inget att tillföra, men är fascinerad över mitt och andras intresse. Nu MÅSTE jag bara veta var och när bilden är tagen!

[Kent Olausson]

Hej Marianne
Har du möjlighet att scanna in bilden med bättre upplösning. Det finns en del detaljer som kan vara intresant att se bättre. Herrarnas kragar och slipsknutar, någon av kvinnorna har en brosch i hallsen. Varför ser det ut som personen rakt ovanför mannen i kubb håller en slöja framför sig.
De båda kvinnorna längs fram till höger på bilden ser ut att vara äldre än övriga, vad kan det betyda ? Man ser minst 7 män på bilden varav 2 vitklädda men granskar man övre raden så kan det gömma sig fler där.  
Detta är en del av de frågor som jag funderar över när jag ser denna bild.

[Irma Ridbäck]

Hej Marianne,
Jag har en fråga: du nämnde något om mejerska i ett tidigare inlägg. Kan inte bilden vara en avslutning på kurs för mejerskor? I så fall passar ju både mannen med kubb och de övriga, två äldre kvinnor och männen, bättre in i bilden. Sådana skolor fanns på olika håll i landet och de drevs med visst understöd av hushållningssällskapen. 1883 inrättades s.k. högre mejeriskolor vid Alnarps och Ultuna lantbruksinstitut, där utbildningen först var 2-årig, sedan utökades till 3 år med en praktisk-teoretisk del.- (Det sista enligt Nordisk-familjebok.)
Kanske Landsarkivet i Göteborg eller något av regionala museerna i Västra Götland kan ge dig  
ytterligare tips?

[Jan Wallander]

Jag har återigen förstorat upp bilden för att försöka se hur många män det finns. Det är svårt med denna upplösningen men jag fick fram:
 
1 chef/ägare  
1 man i vit rock, vit skjorta, slips, ingenjören
45 kvinnor i vita förkläden
10 män i vita kläder (förkläden eller rockar, går inte att se pga att dom är skymda)
 
Underhållssidan:
2 män i färgade rockar, vit skjorta m slips, verkarna
2 män i färgade overaller, mekarna
 
Vid chefens vänstra axel sitter en kvinna som tycks bära någon slags sjömansblus. Detta kan ev vara en hjälp vid dateringen.
 
Som Kent påpekar så tycks mannen i översta raden hålla ett tunt tyg framför sig men det behövs en bättre upplösning för att kunna detaljstudera bilden. Då kommer troligen antalet män att öka ytterligare, översta raden är en blandning av män och kvinnor.
 
Mvh
Jan W

[Kent Olausson]

Hej
Finns här någon som vet när lantbruksskolan i Dingle startade och hur det såg ut där.
Anledningen till min undran är att avståndet mellan Brastad och Dingle är ju inte så stort.

[Torbjörn Norman]

I Dingle finns en lantmannaskola av B-typ, upprättad 1921. Inga fler upplysningar. Svensk Uppslagsbok 1934

[Kent Olausson]

Tack Torbjörn då tror jag att vi kan lägga Dingle åt sidan för bilden är nog äldre än så.
 
Det finns ett spår som kanske vi skall fundera över. Marianne du skriver om mejerskeelev i Jönköping och Joel har hittat en fotograf Forslund i Jönköping. Kan det ha funnits en skola för mejerskor i Jönköpings trakten ?

[Torsten Berglund]

Kent, varför tror du att bilden är äldre än 1921? Av klädstil och frisyrer etc att döma så tror jag att 1920-talet kan vara en ganska bra gissning.  
 
För jämförelse lägger jag in ett par foton från Västerbergs folkhögskola i Storvik ur min farmors fotoalbum - farmor var väv- och sömnadselev där 1924-25. Notera sömnadselevernas vita förkläden och hättor.  
 


 
 

[Kent Olausson]

Hej Torsten
Jag har kanske dragit en förhastad slutsats, men jag tycker att mannen i mitten ser ut att vara från runt sekelskiftet med kubb och stärkkrage.
Men tittar man nogrannare på de andra slippsprydda männen ser ju faktiskt deras kragar modernare ut.
Marianne, om vi utgår från att din mamma har rätt och din mormor finns med på bilden, vilket år var hon född?

[Marianne Aronsson]

Hallå
 
Nu har jag hittat en tjej på hembygdsföreningen i Brastad som vill hjälpa mig att kolla in bilden. Jag har bett henne jämföra med industrier av de slag som ni har gett mig förslag på samt hushålls, och mejeriskolor i närheten.
Postgången är ju inte lika snabb som datan så jag får väl ge mig till tåls tills svaret kommer.
Jag håller tummarna på ett positivt svar.
 
Vad årtalet beträffar kan jag med säkerhet säga att det är inte taget efter 1922.
 
Jag har försökt att göra bilden tydligare men är inte så bra på detta så jag vet inte om det kan vara till någon hjälp.
 

[Marianne Aronsson]

Hallå
 
Jag har nu skickat iväg ett brev på posten till hembygdsföreningen i Brastad. Där finns en tjej som var villig att hjälpa mig att kolla fotot och se om hon hittar något av det ni har föreslagit till mig. Jag hoppas det. Jag håller tummarna.
 
Jag får inte ihop det här med bättre bild den blir bara för stor för att ta in här och börjar jag laborera med den så är det snart samma bild igen. Jag har suttit här hur länge som helst nu och försökt. Jag kanske får hjälp av sonen men då kan det nog ta några dagar.
 
Vad beträffar årtalet  så kan jag med säkerhet säga att det inte är taget efter 1922.
 
Hälsningar Marianne

[Torsten Berglund]

Hej Marianne!
Berätta gärna varför fotot med säkerhet inte är taget efter 1922. Dateringen kan ju vara viktig för möjligheten till identifiering av motivet.  
 
Vad gäller mannen med stärkkrage och kubb, så ger han ett gammaldags intryck, men man bör ta med i beräkningen att kubben var populär under en ganska lång tidsperiod och att herrar använde stärkkrage ännu på 1920-talet. Jag har ett porträtt från 1920 där min morfars morbror (född 1865), bokförläggare i Stockholm, har stärkkrage, och på ett gruppfoto från 1929 av arbetarna och tjänstemännen vid Dalasågen i Mora har min morfar (född 1901), då försäljningschef, kubb.

[Marianne Aronsson]

Hej
 
Hoppsan, jag gjorde alldeles galet förut och fick in två brev på en gång det skall inte upprepas, hoppas jag.
 
Jo, att jag vet med säkerhet att inte kortet är taget efter 1922 är att min mormor dog alldeles för ung det året.
 
Hälsningar Marianne

[Jan Wallander]

Vad hände? Dog hela diskussionen?
Mvh
Jan W

[Jojje Lintrup]

Jag tror inte fotot överhuvudtaget är taget i Sverige. Det ser amerikanskt ut. Inte minst det faktum att kvinnorna är barhuvade allihop, till skillnad mot de svenska fotografierna här ovan, talar för det. Kolla också in männens frisyrer och att det verkar vara ett måste att bära slips under arbetskläderna.
Ingen har hittills nämnt möjligheten till detta, så nu gör jag det!