Slåttergäng i Frostviken eller Junseletrakten

[Mia Wallinder Holmgren]

Känner någon igen dessa personer?
 
Hälsningar Mia Wallinder Holmgren
 

[Eva Rönner]

eller hästen

[Monica Svedberg]

Hej Mia!
Varifrån har du fått bilden? Var i Sverige kan den vara tagen? Ju mer vi får veta, desto större chans att hitta något.

[Ann-Mari Bäckman]

Monica!
 
I rubriken nämns Frostviken, var det nu ligger och Junseletrakten (Ångermanland)
 
Ann-Mari

[Gudrun Åhrlin]

Ann-Mari!
Frostviken hittar Du som nummer 4 på den här kartan:
http://www.genealogi.se/jamtland/karta.html
Gudrun

[Monica Svedberg]

Hej!
Tänkte inte på att titta där uppe. Känner tyvärr inga människor i de trakterna. Ville bara få igång diskussionen. Tycker det är så intressant att följa sådana här diskussioner.
Ha det bra!
 
Monica

[Ann-Mari Bäckman]

Fin karta, Gudrun!
 
Monica, jag håller med dig! Ibland kanske man inte har så mycket att tillföra, men det lilla man skriver håller frågan framme längre, som i sin tur kan generera andra att hitta till frågan. Tyvärr så tycker vissa att detta är bara trams eller att sådana svar är ointilligenta.
 
Ann-Mari

[Monica Svedberg]

Nu vet jag i alla fall var Frostviken ligger. Synd att jag inte kan vara till någon hjälp.

[Solveig Mårtensson]

Hej!
Ett liknade kort har jag i min ägo, som föreställer ett skördegäng. Mina föräldrar och
några släktingar finns med på bilden. Även bilder på hästar och gårdens folk var populära
att avbilda.
Jag bor på landet utanför Uppsala.
 
Ha en skön sommar
hälsar Solveig

[Janne Högdin]

Jag funderar på vilken sorts höjanna de har sysslat med. Det verkar som höet har torkats på marken och därefter körts ihop och lagts i en stor hög. Det är det jobbet som dom har slutfört. Jag ser att alla har kvinnfolks-rivor, man har sysslat med efter-rakst. Hästen är förspänd en hästriva, den lämnade en del hö efter sig och man rakade upp spillet med handrivor.
 
Men, i Jämtland, torkade man höet i hässjor och körde in det torra höet i lador eller på fjösjälln.
 
Jag tycker att berget vid horisonten liknar profilen på Stadsberget i Stugun, Jämtland. Då skulle kortet vara taget i någon av byarna söder om Gesunden.
 
Men............
 
Janne H.

[Sune Fransson]

Jag funderar själv på varför man har lagt allt hö i en stor stack på åkern. I mina hemtrakter (Värmland) där tog man höet från hässjorna eller störarna och körde det direkt in i ladan.  
 
Det är ju ganska många personer på fotografiet så de har troligen lyft av höet från hässjorna och mannen med hästen kört det vidare till stacken med släpräfsan.
 
Sune Fransson

[Mia Wallinder Holmgren]

Hej alla!
Just hemkommen efter ett par veckor i stugan i Gäddede, Frostvikens församling. Va kul att min bild är under diskussion. Jag har inte reflekterat över att det är en höhög. Granngården vid vår stuga är min fars föräldrahem och där minns jag långa hässjor ca 1960. Om det skulle vara där vi har stugan alldeles vid norska gränsen så är det väldigt uppväxt idag så bergen syns inte på samma vis som då fotot togs. I så fall är det norska fjäll i bakgrunden. Åt andra hållet är det ett mindre berg som vi kallar klumpen. Även Muruhatten syntes nog på den tiden. Min farfar borde vara med på bilden men det är han inte. Han dog 1967 och det var ingen slåtter där då.
Bilden kommer från farfar och farmor, och farfarsfar var från Junsele.  
Hälsningar Mia

[Mia Wallinder Holmgren]

Hej igen!
Jag fick ett mail från min bror där han skriver att han tror att fotot är från Gaundalen, Nord-Tröndelag. Vår farmors far med syskon är födda där mellan 1854-1873. Där bor idag vår 5-männing Steinar. http://www.natursti.net/indrenamdal/snasa/gaundalen.html
Några på fotot till vänster ser ut att vara bröder.
Min bror är liksom flera som svarat fundersam på vad de håller på med. När
man stackar hö görs det inte på detta viset. Gör man kanske så på norska sidan? Hur gjorde man i Snåsa, Nordli eller på svenska sidan i kallbygden där vår släkt finns generationer tillbaka.  
När är fotot taget? Jag gissar på 40-50-talet.  
m
Mia

[Monica Svedberg]

Snarere 1930-talet om man ser på kvinnans klänning.

[Janne Högdin]

Mia!
I Jämtland använde man hässjor av trä för att torka hö. I Nord-Tröndelag hässjade man på tråd, man använde klenare stolpvirke och spände järntråd mellan stolparna. Dom hässjorna kunde bli lika långa som bredden på åkern, ibland flera hundra meter.
 
Nog har man släpat ihop höet i en hög för att transportera det någonstans senare. Ett ganska ovanligt sätt att skörda hö.  
 
Möjligen har man skördat höet en bit ifrån gården och ska transportera hem det senare. Kanske från någon utmark?
Janne H.

[Karl Göran Eriksson]

Både kvinn- som manfolket har rakor, men var är ljåna ?  Eller har man slagit med något nymodigt ? Mannen längst till höger har ju långtömmar. Kanske finns det en slåttermaskin för hästen att dra utom bilden.
 
E hälvklänt påläst sir je etterat.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-07-23 23:28)

[Börje Eriksson]

Hö togs inte bara på åkrar. Det togs även backhö som skulle vara till andra djur än mjölkande kor. Backarna kunde vara mycket steniga och bergiga vilket gjorde att hässjning på plats inte var aktuellt men däremot kunde hövolmar bli lämpligt. Hövolmar är känsliga för regn men i fint väder torkar höet i dem rätt fort.
Släpräfsan med styva pinnar som man använder på bilden fungerar endast där marken är slät och och någorlunda jämn. Är marken tuvig eller stenig fastnar gärna pinnarna i jorden eller bryts.
På ojämn mark som backar runt åkrarna använder man hjulräfsa med fjädrande pinnar. Den modellen tar det mesta som ligger på marken men ”fuskar” också så en efterräfsning för hand kunde mycket väl behövas för att man skulle få med sig allt hem.
Var backen för oländig att köra fram hölass tvangs man flytta höet till lämpligare lastningsställe exempelvis en åker.
Undrar varför ingen i laget har högaffel.

[Mia Wallinder Holmgren]

Ni är ju underbara och vilka kunskaper ni har!
Jag får en känsla av att de är på en höjd.
Jag tycker det ser ut som om sjätte och nionde person från vänster har något annat än räfsor. Någon lie kanske?
Karl Göran! Vad är ljåna?  
Mia
 
(Meddelandet ändrat av jarnetmia 2010-07-26 15:22)
 
(Meddelandet ändrat av jarnetmia 2010-07-26 15:23)

[Janne Högdin]

Jo, nog är det en brant åker! Jag undrar ännu på höhögen! Det måste vara torrhö i den, otorkat gräs kunde man inte lägga i en sådan hög, det kunde i värsta fall självantända.
I Jämtland hade man lador på åkrarna och körde in höet i dem när det var torrt. I Tröndelag var ladorna sällsynta, man hade rymliga höj-jälla heri fjösa der. Så, jag sätter en slant på Gaundaln!
 
Jag tror att mannen med pullovern och damen inte hade med arbetet att göra, dom var för finklädda. Är det far och mor till barnet som står intill pullover-mannen? Och vem var fotografen?
 
Je unnres!
nJanne

[Eivin Wallinder]

Helt klart att det är torrt hö,troligen nedburen från någon hässja högre upp.Troligen en vagn bakom hästen som har en sk baksele vilket tyder på
fortsatt färd nedför.Det står nog en högaffel till vänster om hästen.
Mvh Eivin

[Karl Göran Eriksson]

Raka och ljå = räfsa resp. lie på jämtländskt och norskt mål. Min morfarsmor kom till Jämtland på 1870-talet från Nord-Tröndelag och arbetade bl.a. som rakstra (rakster), d.v.s. räfserska.

[Mia Wallinder Holmgren]

Här kommer ett foto från Frostviken och hässjorna jag minns som liten. Farfar sitter till höger. Höet ligger på tråd men alldeles vid gränsen kanske det varierade hur man gjorde.
Mia

[Ann-Mari Bäckman]

Mia!
 
Vad menas med ligger på tråd?
 
Ann-Mari

[Sune Fransson]

När man reste en hässja så satte man upp ett antal störar, så många man bedömde att det behövdes. Sedan spände man trådar längs hässjan och lade på gäset undan för undan. Jag vill minnas att man hade tre till fyra trådar som man lade höet på.
Sune F

[Mia Wallinder Holmgren]

Ann-Mari!
Janne Högdin skriver - I Nord-Tröndelag hässjade man på tråd, man använde klenare stolpvirke och spände järntråd mellan stolparna.  
Jag ser inte skillnaden och kommer inte ihåg men brorsan Eivin sa att det var på tråd på sista fotot. Det måste ha gått åt en massa meter.
Mia

[Ann-Mari Bäckman]

Jag vill minnas att min mormor (från Anundsjö, Ångermanland) kallade dessa pinnar man lade höet på, för troern, alltså att det då kanske kunde komma av detta ord tråd, trodde jag, men det var tydligen inte så.
 
Ann-Mari

[Martin Bergman]

Hej!
Har följt detta inlägg med stort intresse. Här kan ni se foton och texter om slåtter och hässjor förr http://www.bispgarden.com/hassjor.html Missa inte att se även Gunilla Hessers inlägg http://home.swipnet.se/~w-88502/forr_nu/hoskordar.htm
Mvh Martin B

[Monica Svedberg]

Mina barndomsminnen från Småland (Hillerstorp respektive Vissefjärda) är som Gunilla Hessers, men med den skillnaden att vi hade häst framför höskrindan, en stor trygg ardenner. Att stå och balansera i den tomma skrindan ut till fältet var lika roligt som att ligga uppe i höet på hemvägen.

[Mia Wallinder Holmgren]

Fina länkar Martin!
Jag minns också när vi kusiner fick åka på höga hölasset med morfar i Stora Tuna. Han slängde upp oss och det var både spännande och otäckt att sitta där så högt upp. Så blev det rutchkana ner och han tog emot oss med sina starka armar. I höet på skullen fick vi aldrig vara och trampa.
Ann-Mari! pinnarna i Stora Tuna kallas för roa så det är nog otaliga varianter på dess benämning.
Det syns att det är på tråd på understa bilden för det sviktar mellan stolparna.

[Sten Magnusson]

Det nämns här att man använde trådhässjor, men som jag minns det använde man från västra Värmland från Fryksdalen och norrut stånghässjor av trä, medan man söder därom använde trådhässjor där man spände ståltråd mellan stolparna. I alla fall från Dalarna och norrut fick hässjevirket stå kvar på åkrarna under vintrarna.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Janne Högdin]

Det var väl tillgången på lämpligt virke som avgjorde vilka  hässjor man använde. Till trähässjorna behövde man senvuxen, smal, lång, gran och den fanns inte överallt. Med nutidens skogsvård ser man sällan det virket.I fjälltrakterna var det nog trådhässjorna som övervägde.  
 
I Jämtland och Nord-Tröndelag vet jag att man också slog fjällmyrarna. Där lagrade man höet på plats i stackar och körde hem det på vinterföre. Jag har sett dom stack-stolparna som stod kvar så sent som på 1950-talet.
 
Mvh/Janne H.