Oooooppsss....! Inte var det min mening att skrämma dig. Men man kan inte komma ifrån, att det är skillnad på bilder och bilder. Titta bara på Porträttfynd. 150 år gamla bilder som fortfarande är knivskarpa.
Hållbarheten på digitalt material diskuteras. Sparar man på cd-skivor bör man bränna om dessa efter gissningsvis 10 år. Jag är ingen expert, men vet att t ex KB har ett ständigt pågående arbete med att kopiera material till nya media.
Utvecklingen har emellertid gått rasande fort. Tidningarna har för länge sedan övergått helt till digital teknik och de senaste mobiltelefonerna innehåller kameror som tar riktigt bra bilder.
Digitalkameran är enkel, snabb och miljövänlig. Man ser direkt hur bilden blev och det blir inget slaskande med kemikalier. Själv lämnar jag till Fuiji som är Svanmärkta och dessa bilder har säkert en hållbarhet på sådär 50 år om de sitter i album.
Jag använder gärna den smidiga digitalkameran som anteckningsbok. Ibland får man ju inte kopiera ur en bok t ex - då är det bara att ta fram kameran och trycka av en minnesbild. Lättare än att anteckna. Det är också lätt att fotografera av bildskärmen när man läser mikrokort.
Den digitala tekniken är här för att stanna. Antalet fotolabb som sysslar med traditionell framkallning kommer på sikt att försvinna. Samtidigt ökar antalet entusiaster som har återgått till svart/vitt foto och framkallning hemma.
Sammanfattningsvis är min personliga åsikt att du mycket väl kan jobba digitalt. Kvaliteten på bilder som du får printade på fotolabbet är lika bra som de du fått från din tidigare färgfilm. Faktiskt brukar de vara skarpare.
Skanning är roligt - särskilt när man drar upp gamla lådkamerabilder och hittar nya detaljer. Lite skanningsteknik kan man läsa om här. Det handlar bl a om storlekar:
http://www.galleriaventures.com/truephotos/image_file_discussion.htm