Hej Bertil!
Lars Wäsboms son Lars känner jag till eftersom jag för ett tjugotal år sedan utforskade min frus härstamning, och han är hennes farmors morfars far. Jag har följande data om honom:

Född 1755-04-11 i Julita. Flyttade omkring 1779 från Kil till Skansen för att 1797 fortsätta till Loggölet, där han dog 1843-12-26 (av ålderdom). Han gifte sig i oktober 1779 med Brita Jönsdotter (1748-12-29 – 1824-01-12), som var född i Skommarstugan, och fick med henne barnen Stina (född 1780-12-18), Lars (född 1789-11-16) och Erik (född 1792-02-25).

Lars framlevde större delen av sitt liv som torpare, men under senare delen av 1810-talet blev han krympling, och under slutet av 1820-talet uppgavs han vara backstugusittare. Även dottern Stina var ofärdig, och efter faderns död hamnade hon på Ängtorps fattighus.

Vid dopet av sonen Lars 1789 uppträdde Lars Wäsboms äldre son Erik som dopvittne tillsammans med sin hustru Anna Larsdotter. De bodde då i Slänten.

Allt detta är hämtat ur Julita husförhörslängder och ministerialböcker.

Gunnar

Hej!
Elisabeth Meijer är dotter till brukspatron Albrecht Meijer i Axbergshammar och hans hustru Christina Cletcher. Se Axberg AI:1 pagina 16.

Hej Maini!
Det var lite olika över landet hur tidigt mormonismen började verka, men i regel kan man säga att deras första framträdande på svensk mark tycks ha skett under första halvan av 1850-talet. Under drygt tio år nådde den oväntat stora framgångar på vissa platser (åtminstone i Västsverige, som jag framför allt intresserat mig för). I deras religiösa föreställningsvärld ingick att Kristus snart skulle återkomma till jorden, och detta skulle ske i Utah. Därför propagerade man ivrigt för att de omvända skulle emigrera dit för att finnas på plats på den stora dagen. Det innebar att även om antalet proselyter i en del socknar kunde räknas i flera hundratal, så var deras församlingar sällan särskilt stora. Dessutom förefaller det som om prästerna i allmänhet inte var särskilt medvetna om att de som emigrerade ibland var mormoner. Däremot kunde man agera ganska hårt mot dem som stannade kvar i landet.
 
Mormonismens största framgångar tycks ha skett före 1860-talets slut, därefter trängdes den undan till en ganska undanskymd tillvaro av den stora folkväckelsen, där kristendomsuppfattningen var betydligt mindre kontroversiell än inom mormonismen.

Tack Anders och Jan för informationen! Petter Kristian tycks ha återkommit till Kristianstad efter sin utflykt till Sölvesborg, för i utflyttningslängden 1837 sägs han ha flyttat till Ystad.
 
Föräldrarna verkar vara kroniskt svårfångade. Vad jag kan se omnämns de i Kvidinge endast i fb vid Johan Gustafs födelse men inte i husförhörslängd eller bland inflyttningsattester.
 
Som jag nämnde förra gången har jag inte fördjupat mig i frågan om korpral Peter Ringius' identitet. Dock tror jag mig veta att Maria Kristina Sjöbergs far var mjölnaren Kristian Sjöberg i Hyllie (Hyllie fb).

Tack för hjälpen Carl och Elisabeth! Via en dator med modernare läsare gick det utmärkt.
/Gunnar

Hello Thomas,
Yes, his name in Sweden was Hammar, but when he arrived in Canada he anglicized it to Hammer. In the Death Registration Act of Mabel Viola he has personally signed it with “Conrad Hammer”. There seems to be no other useful hits when searching Ancestry.com or Google. The only indication I have found in Sweden so far is a message from 1946, and at that time his address was “Gen. Del., Haney, B.C., Canada”.
 
According to his relatives he has an uncle, Eric Ersson Hammar, who emigrated 1905 with his family to Winnipeg. Perhaps he had a farm somewhere in Manitoba, but that statement is highly uncertain. In 1909 Eric’s father (and Conrad’s grandfather, born April 8, 1826), Eric Olsson Hammar, also emigrated to “North America”. He may be identical to the Swedish man Eric O. Hammer who died in Moyie, B.C. June 28 1910 at the age of 84 according to a Death Registration Act.
 
I suppose there could be some useful information in old city directories and obituaries, but I don’t know how to get access to them. They are obviously not on the Web. Another clue is that Mabel Viola har been buried in Maple Ridge Cemetery. There is an ongoing inventory project of that cemetary published on the Web, but so far her gravestone (and Conrad’s?) has not been included.
 
Best regards,
Gunnar Holm

Hans!
I bouppteckningen Säbrå tgl FIIa:7 nr 28 anges Daniel Ullströms dödsdatum till 25 oktober 1805 uti Öregrund. Detta korrigeras av dödnotisen i Öregrund C:1 sid 371(handskrivet) / 116 (stämplat): 1805 nr 14, Coopr. Capit. Dan. Ullström ifrån Härnösand, som här anges ha avlidit den 21 oktober av Bråk och blivit begravd den 26 i en ålder av 46 år.
Hälsn.
Gunnar

Lars!
 
Beträffande din fråga om Jonas Petter Holm kan jag berätta följande:
Han föddes 26/12 1854 i Ulvvik, Säbrå.
Gifte sig 1/2 1876 med Kajsa Brita Larsdotter, född 31/12 1844 i Berge, Säbrå
Fick barnen Katarina Charlotta (f 1875, d 1881), Anna Laurina (f 1876), Sara Davida (f 1877), Lars Petrus (f 1880) och Jonas Martin (f 1889).
Dog 25/4 1909
 
Bodde hos sin mormor under de perioder då modern tjänade piga. Tjänade dräng hos bonden Erik Petter Danielsson Ulander i Ulvvik 1872 - 1873.
Antogs som båtsman vid rote nr 20 (Bötsle) i Norrlands tredje båtsmansregemente 15/3 1873 och fick därigenom det soldatnamn som följde med roten, Holm. Det dröjde dock 1,5 år innan han inflyttade till båtsmanstorpet på Solums allmänning. Under tiden bodde han i Innerbrån.
Genomgick exercisskolan 19/10 1874 - 5/5 1875. Sin första sjökommendering hade han 19/5 - 17/9 1875 som skansgast på korvetten af Chapman. Därefter tjänstgjorde han på Lärkan (möjligen en kanonbåt; 1880 emellertid upptagen som sjömätningsfartyg) under en kort tid, 18 - 27/10 1875. Vid kassationsmönstringen i Stockholm 31/10 1876 avskedades han p g a att vänstra handen blivit bortskjuten. Detta lär ha hänt på en kanonbåt utanför Östertälje. Kanske det rent av skedde på Lärkan 27/10 1875?
Efter avskedet fick han en liten pension, troligen 54 kr/år. Dessutom fick han behålla torpet. Näste båtsman Holm på rote nr 20 fick i stället ett torp på Innerbråns ägor.
Fick sedan anställning vid Ulvviks sågverk som plankbärare. Av en arbetskamrat beskrevs han som en bra kamrat som ofta sjöng medan han arbetade. Han hade en bra röst som hördes över hela brädgården. Han var över lag en gladlynt natur.
Den bortskjutna handen ersattes med en krok, vilken fungerade väl då det gällde att hålla fast plankorna på axeln.
 
Vad gäller hans far, så är det enligt utslag i häradsrätten 30/4 1856 bonden Erik Persson i Innerfälle, hos vilken Karin Fällgren tjänade piga under aktuell tid. Denne Erik Persson är född 24/3 1827 i just Innerfälle, men flyttade 1856 till Solberg i Stigsjö socken, där han gifte sig med Anna Magdalena Jansdotter. Han dog 22/2 1902.
 
Karin Fällgrens föräldrar var torparen Jonas Ersson Fällgren, f 19/2 1785 i Innerfälle, Säbrå, död 27/7 1852, och hans hustru i andra giftet Brita Andersdotter, f 7/4 1800 i Ulvvik, Säbrå, död 28/1 1868. Att de verkligen var fattiga tycks framgå av det faktum att Jonas år 1837 tillerkändes ett årligt fattigunderstöd på 8 riksdaler. Icke desto mindre fanns det en dräng på torpet efter mannens död vid åtminstone två tillfällen. Detta har jag dock inte fördjupat mig i, så det kan ha varit vid flera. Hur detta ekonomiskt gick ihop kan jag heller inte säga, men det är ju inte helt ovanligt med ett tjänstehjon på ett torp, vad jag kunnat se i husförhörslängderna.
 
Beträffande din tredje fråga, så blir jag svaret skyldig. Förutom kyrkoboksuppgifterna har jag om Martin Fällgren bara ett brev med några förmedlade upplysningar från en gammal elev till honom, samt ett tidningsklipp från 1972, där en ung kollega berättar om sitt första möte med honom. Ingetdera ger någon inblick i hans ungdomsförhållanden. Eftersom han inte är en av mina anor, har jag inte lagt ner mer arbete på att utreda hans öden. Någon annan kanske kan ge lite mera underlag beträffande seminaristernas allmänna villkor kring förra sekelskiftet.
 
Hälsningar
Gunnar

Elisabeth! Eftersom dopvittnena kom från Karlsdal är det troligt att det är det Grönlund, som ligger i Karlsdals kapellförsamling, som det handlar om. Men husförhörslängderna i Karlsdal (och för den delen hela Karlskoga) är kanske inte så mycket bättre att leta i runt 1766.

Lars Wäsbom och Ingeborg Persdotter hade så vitt jag har sett fem barn:
Ingrid, f 5/10 1749
Erik, f 8/8 1751 (fast här uppges i fb modern heta Anna)
Lars, f 11/4 1755
Per, f 5/12 1757
Stina, f 25/1 1765.
 
Vilka som var Lars' och Ingeborgs föräldrar har jag ännu inte lyckats lösa. Troligen kom Ingeborg från Skedevi, och eftersom hon vid dödsfallet 1792 uppgavs vara 69 år, skulle hon kunna vara dotter till Per Olofsson i Eksjö därstädes. I så fall är hon född 29/1 1723.
 
När det gäller Lars finns fyra möjliga födelsenotiser 1722 i Julita. Kanske kan man lösa problemet med hjälp av faddrarna till Lars' och Ingeborgs barn.
 
Gunnar Holm

Astrid!
Mattias Pålsson i Löfsta kan inte vara identisk med Mattias Sundström. Mattias Pålsson blir 1778 dragon med namnet Löfdahl, se Sundsjö AI:1 s 112 och Jämtlands dragonregementes generalmönsterrulla 1787, Revsunds kompani nr 51. Dessutom dör han i februari 1790 i Lovisa enligt bouppteckningen, Revsunds tingslags häradsrättsarkiv F:3 nr 53. Jag är fortfarande tämligen övertygad om att Mattias Sundström kommer från Nätra i Ångermanland.

Kronolänsman Mattias Sundströms härstamning, svar på Jan Ringius fråga den 24/5 2008.
 
En genomgång av bouppteckningsregistren för tingslagen i Norrland efter lämpliga Sundströmmar gav inte någon perfekt träff, men väl kunde jag se att namnet var ganska frekvent i Nätra tingslag och då speciellt i Nätra socken. Tyvärr brann Nätra kyrkoarkiv 1809, så några ministerialböcker eller husförhörslängder från 1700-talet finns inte. Av någon anledning finns dock ett par kommunionlängder från 1768 och framåt bevarade, och vid genomläsning av dem fann jag följande:
 
Nätra D II:1b (1768-1802) p 45 Näske nr 2 (för perioden 1768-1776)
Petter Sundström (överstruken, sista noterade närvaron under 1771)
hustru Sara Norberg
son Petrus
   hans hustru Sara Ersdotter
son Eric
son Isac
   hans hustru Brita
son Mathias (överstruken, sista noterade närvaron under 1771)
dotter Stina
 
Här har vi således en Mattias, som flyttade hemifrån i god tid innan kronolänsmannen dyker upp i Oviken, och vars far heter just Petter (eller Per) Sundström, vilket är lovande med tanke på att Mattias' äldste son hette Per, och att traditionen med att ge den förstfödde sonen farfaderns namn förefaller ha varit tämligen stark i Jämtland vid denna tid. Fortsätter vi längre fram i längden, till perioden 1777-1783, så finner vi följande:
 
Nätra D II:1b (1768-1802) p 139 Näske (1777-1783)
Sara Norberg
Petter Sunström
   hans hustru Sara  
   hans son Pär
   hans dotter Sara Stina  
Jungfru Stina (överstruken, sista noterade närvaron under 1777)
 
Således har gamle Petter Sundström avlidit och ersatts av sin äldste(?) son Petter Sundström. Intressant är att dennes syster Stina står som jungfru. Det tycks indikera att deras far, den gamle Petter, var något lite förmer än en vanlig bonde. För att undersöka detta kan man titta i mantalslängden för 1771:
 
Mantalslängd 1771 Västernorrlands län p 592 Nätra
Näske nr 2 och 3 (2 hemman): vice länsman Sundström (med en hänvisning till en lista över ”particulaire” personer längst bak i socknen)
Mantalslängd 1771 Västernorrlands län p 600 Nätra Particulair
Vice länsman Pet. Sundström, hushållet innefattar 1 man, 1 hustru, 2 söner över 18 år, 1 dotter och 2 pigor, totalt 7 personer.
 
Det var ju en god bekräftelse - han hade ju faktiskt en statlig tjänst och dessutom inom samma verksamhetsområde som ”vår” Mattias. I Oviken-längderna står att Mattias var född 1750, kan Nätra-Mattias vara född vid ungefär denna tid? Någon hjälp för att bedöma detta kan vi få eftersom storebror Per faktiskt levde efter 1809, då den äldsta bevarade husförhörslängden börjar:
 
Nätra A I:1b (1810-1817) p 48 Näske
Bonden Pehr Sundström, f januari 1738, död
Hustru Sara Ericsdotter, f mars 1745
Son Pehr Pehrsson, f oktober 1777
   Hans hustru Greta Jansdotter, f december 1771
   Hans dotter Sara Greta, f september 1802
   Hans son Pehr, f juni 1803
 
Eftersom äldste brodern alltså föddes 1738, och det finns ytterligare två äldre bröder, och om vi dessutom antar att systern är äldre än Mattias, samt att syskonen föddes med ungefär tre års mellanrum, så hamnar vi ju faktiskt runt 1750 för Mattias.
 
Tittar vi nu i kronolänsman Mattias Sundströms bouppteckning 1802 (Ovikens tgl A I:61 nr 12), ser vi att han vid frånfället var skuldsatt med ett ganska ansenligt belopp (200 Rdr) till en brukspatron Norberg. En intressant omständighet är ju då att Mattias' (i Nätra) mor också hette Norberg. Kan det vara så att brukspatronen är en släkting - en morbror eller en kusin?
 
En sökning efter Norbergar i bouppteckningsregistren i de norrländska tingslagen gav om inte en brukspatron så väl en kyrkoherde Isac Norberg i Gudmundrå, som avled utan bröstarvingar 1819 (Gudmundrå tgl F IIa:5 nr 61). Därför så räknades hans syskon upp, och bland dem fanns brukspatronen i Söderfors Israel Norberg. Dödboksuppgiften för denne kyrkoherde (Gudmundrå C 3 (1795-1853, dödbok) 1819-01-31) ger vid handen att Isac Norberg föddes i Norrtjärn i just Nätra socken den 27/7 1748 och att hans föräldrar var kronolänsmannen och linnefabrikören Mattias Norberg och hans hustru Christina Valanger. Kan denne Mattias vara bror till Sara Norberg? Jag vet inte, men det är ju inte otroligt att Petter Sundström kan ha varit vice länsman till sin svåger. I så fall är ju brukspatron Israel Norberg i Söderfors kusin till Mattias (i Nätra), och vi har ännu ett starkt indicium på att han är identisk med kronolänsmannen i Oviken.
 
Frågan om kronolänsman Mattias Sundströms härstamning är alltså inte hundraprocentigt löst, men det finns åtminstone en tämligen stark indiciekedja som pekar ut hans föräldrar.