Bengt Rur - Helt nåra Solna kyrka ligger ännu det välbevarade Falkenerarebostället från år 1726.Alla orginalhandlingar om byggnadens uppförande på Karlbergs kungsgårds mark finns bevarade i slottsarkivet. Dessutom finns snett över backen falkenerargravkoret vid kyrkans syd-mur. De förgyllda initialerna LB står för Lucas Boogers,och de omger till yttermera visso en sti-lig förgylld falk . I närheten finner man även en gravvård i granit över falkeneraresläkten von Ham .

Hej Jessica
Ja vem är Kurt, jag är en 68 års pensionär som är en stor beundrare av Ewa Roos har varit och tittat på henne på bla Fredriksdal och haft mycket roligt åt denna duktiga kvinna.Sen är jag väl lite nyfiken av mig till naturen hoppas att du inte tog illa vid dig på grund av min nyfikenhet.
Med vänliga hälsningar
Kurt

Om Väntorp vid Ulriksdal - en liten marginalanteckning bara. När gården, dvs byggnaderna,skulle säljas efter familjen Svensson gjorde jag som dåvarande kultursekreterare i Solna en besiktning av gården. Jag kommer väl ihåg att i ett av de större rummen i bottenvåningen fanns en rätt vacker oljemålning signerad CARL. Det var ett romantiskt landskapsmotiv i pampig guldram.Jag undrar om inte Boklund hjälpt kungen en smula med penselförningen. Nå,på dukens baksida fanns en tydlig anteckning,i tusch tror jag,om att denna oljemålning var en gåva från kung Carl och icke  fick föras bort från Väntorp.Mitt besök på gården tror jag var i början av 1960-talet-tiden går. Man kan väl tänka sig att kungen skänkt målningen till sin väninna Hanna,i huset fanns ju också andra fasta inredningsdetaljer som var så pass pampiga att de nog ursprungligen kom från Ulriksdals slott.  Men kungens oljemålning drog någon iväg med,lite synd kan man tycka.

Hattmakare JOHAN LIDSTRÖM anländer till Mariestad å l737. Hans fästmö,säger domboken,dygdesamma jungfru INGRID ELDING,hade då redan åt sig och fästmannen konsterfarne mäster Lidström inköpt en liten fastighet vid Sjögatan.De gifter sig 20.9.1737,och går ur tiden,han 67 år gammal 29.4.1760,och änkan långt senare,4.1 1798.  Hattmmakarens affärer gick nog inte alltför lysande,vid nägot tillfälle fick han lämna ifrån sig lite bohag som såldes på auktion för skatteskulder.  Och det gruffades en del om hattmakarparets lilla fastighet som egentligen bara var en fjärdedel av Måns Hans gård.  Hattmakarna i Mariestad,tidvis fyra stycken,löd under ämbetslådan i Norrköping,skrå-tillhörigheten var nogsamt reglerad. Men nu var vår hattmakare Johan Lidström 44 år gammal när han anländer till Mariestad,och frågan är varifrån han kom ? Och någonstans måste ju hans bördsbrev ha utfärdats när han gav sig hattmakeriet i våld .Rätt omfattande sökningar i mellansverige ger ingenting. Vet någon något tro ?

Hej Lena
 
-och tack för svaret om det måhända röriga men intressanta Sörby-folket. Änkorna förefaller vara levnadsglada och pigga av omgiftena att dömma.
 
Den gästgivar-Johannes som vi nämnde inledningsvis hade väl en son Jonas, l789-l827 ,även han gästgivare i Sörby tror jag, vars änka Brita Jansdr raskt gav sig in i leken på nytt med en C.G.Scherman. Via sin far Jean Svensson i Axtorp, Vårkumla, stammar hon tydligen från Falköping. - Det ser knepigt ut, men säg den släktforskare som inte menar att sådant piggar upp !
 
m v h Kurt N-son , Falun

Tokatorp Järpås. Söker kunskap om den Sven i T.  som var far till Gudmund f 1675 och Hans d 1708 . Bröderna kallade sig (väl) Lidström. I bakgrunden skymtar kyrkoh i Järpås Andreas Petri.   Känner någon Järpås-forskare till namnen ? Tacksam för synpunkter.  Kurt Nilsson

Lars-Gunnar Sander                              Tack för information om borgmästare Lidström i Hjo. Jag har visserligen läst domboken ifråga,men mitt otränade öga såg inte noteringen 1714-06-09. Anders Lidström kom närmast från Lidköping där han hade en bror som hette Lars och var rådman och tydligen rätt betydande. En viss svajighet i brödernas karaktär tycker jag mig märka,förnekande  av faderskap och lättsinnigt beslagtagande av andras penningar. -I Stockholm gnällde ju borgarståndets riksdagsmän väldeliga över att riksdagen drog ut på tiden,många gav sig uppenbarligen iväg utan att riksdagen formellt av-slutats.Det hela lär väl mest ha handlat om det s.k. fredsvärket,att äntligen få fred trots att kungen satt där borta i Turkiet och var revansch-sugen. Och så gick det ju också åt skogen med hela stormaktsväldet. -Det skulle ju vara intressant att veta om borgmästaren dog på hemmaplan i den goda staden hjo, eller om han strök med på vägen dit. Och varför landshövdingen ville ha med honom hem ,han förefaller onekligen vara en av de smärre potentaterna i trakten.

Gabriel Liedström dör som bruksförvalta

Gunilla-hej igen- jo i Gabriels boupt står det att han bl a ägde -en sätterplats på Svinebergs utskog Ulfsäter kallad  och vidare -? skogsäng på samma skog belägen närmast intill Na Wikens rågång .. Det blir svårförståeligt tycker jag om nu inte Ulfsätter med tiden fick byta namn till Gabrielssätter . Vem vet. m.v.h Kurt i Falun

Hej igen Nisse S-t  Några ord till om Gabriel Liedström,och tack för ditt spanande i hans bouppteckning. Den är ju märklig inte minst med tanke på hur hans efter dåtida mått räknat icke så obetydliga boksamling utförligt noterats.Där nämns ju t ex en tysk psalmbok och ytterligare någon volym på tyska,sid 220,jag har tittat på motsvarande exemplar i Kungl Bibl i Sthlm.Men just vår Gabriels ex(Gustav Landcron:eines Schwedischen Edelmannes..) ärvdes eller snarare övertogs av hans svåger,den välsituerade bruksförvaltaren på Treskogs bruk i Gunnarskog,han hette Henric Lindbohm. Så då uppstår förstås följande fråga för alla oss som så länge sökt efter GabrielLiedström bakgrund:var han ändå av tysk släkt som Linus Brodin säger ?   Vad skulle han eljest med tysk psalmbok (han äger ingen svensk dito som väl ändå var det vanligaste av allt vanligt) och en tysk äventyrsbok i Robinson-stil ? Frågetecknen hopar sig. -För övrigt var det just av sin svåger Lindbohm som Gabriel köpte Lersjöfors manufakturbruk och kopparsmedja,och när Gabriel Liedström dog var han alltjämt skyldig svåger Lindbohm pengar.Denne hade i din tur köpt bruket av deras gemensamme svärfar Jonas Nyqvist,dennes två söner ägde kvar varsina mindre andelar i Lersjöfors.Domboken vittnar vältaligt om att samägandet med Nyqvistarna var komplett omöjligt,bråk och elände från början till slut. Man kan just undra om inte Gabriel Liedström blev lurad av svåger Lindbohm till köpet,1752. För inte heller han fick en lugn stund på grund av ständiga nyqvistska tjuvnyp. Jag för min del tror att Gabriel drunknade i Lersjön.Prosteritabellen för 1756,uppställd femårsvis efter de avlidnas ålder,visar att endast en man i Gabriels ålder dog detta år,och denne ende drunknade. Jag tänker mig att Gabriel hade givit sig ut på svag is vid vid Lersjöns utlopp i älven Leran,kanske var han ute efter en fet och god julgädda ? För strax före jul var det säger en högt bedröfwad Enkia Ingri Greta Nyqvist när hon i en framställning till tingsrätten 10.2.1757 begär uppskov med bouppteckningens inlämnande för dess vidlyftighets skull. Sunnes dödbok har en lucka just här,så änkans strax-före-jul får väl duga. Nå,nu blir Liedström-forskningen bara intressantare och roligare-men svårare. Att börja leta i Tyskland,det blir väl som nålen i höstacken det. -För övrigt,har Du noterat att Gabriel Liedströms lilla vackra stenbro i Lersjöfors börjar se tafflig ut ? Ni alla Liedströmmare i trakten får ta på er detta,gå man ur huse med kulturnämnd och hembygdsförening som inspiratörer.Men det brådskar,rapport inväntas.?? MVH Kurt Nilsson

L.Hjerpe-tack för synpunkter om Gabbriels i Spelnäs.Jag skriver namnet med två g som Du ser för så sa man på gården när jag var där,ljust a således. Om jag inte missminner mig var det 1959 och i sällskap hade jag min då nyförvärvade unga hustru. Oskar lagade mat och bjöd och sen plockade bröderna fram gamla handlingar och foto-grafier som då var okända för mig. Bl a foton på brödernas farfar o farmor,min farfars far och mor, som jag fick ta med för kopiering. Jag har ännu bilderna kvar här framför mig. Det var nog den stunden som tände mitt intresse för person-och bygdeforskning, något som nu följt mig i mer än fyrtio år.  -Nej,någon karta från nutid över Spelnäs har jag inte tillgänglig,men jag vill minnas att det var femte-sjätte gården söderifrån räknat.En liten smal väg ledde direkt upp till vänster,på andra sidan stora vägen såg jag en liten udde ut i Fryken. Bakom gården en bergshöjd dit jag travade upp med Gunnar som ville visa den mäktiga utsikten över Fryken-sjöarna. - Från denna gård kom således min ff m,Kerstin Andersdr, och det var hon som var av gabbrielssläkten. 1802 kom Gabriel Liedström till Spelnäs, hans morfar som hette Matts Ersson hade rötter i byn sen ur-minnes tid. Spelnäs är ju en av Sunnes äldsta byar och namnet Per Ersson skymtar i tidigt 1600-tal. Den Gabriel som kom till byn 1802 var ju son till bruksförvaltaren Gabriel Liedström på Lersjöfors,gift med en dotter till den grälsjuke men driftige kopparslagaren Jona Nyqvist i Berga. Gabriel den förstes ursprung har jag sökt i årti-onden,han påträffas första gången som skrivare på Norums bruk i Nyed 1739, tjugo år gammal, och han dör strax före jul 1756 som änkan säger.Hans bouppteckning är magnifik och lockar till fortsatt forskning. Men det är som förgjort, jag har sökt med ljus och lyckta i alla tänkbara arkiv men utan framgång.  -Har Du någon ledtråd ? -Ja auktionen -59,jag förstår ju att det är näst intill omöjligt att spåra något ifrån den. Men just det omöjliga ter sig rätt lockande och jag vägrar tro att undrens tid är förbi. Så om Du hör något så... MVH Kurt Nilsson

På Norums bruk hos brukspatron Herman Kolthoff på-träffas år 1739 för första gången skrivaren Gabriel Li(e)dström. Han har länge gäckat många forskare då det gäller hans bakgrund, hans framtida öden kan tämligen säkert klarläggas: skrivare-bokhållare och slutligen bruksförvaltare på den lilla koppar-och manufakturhammaren vid Lersjöfors i Sunne. Han gifte sig med den processglade Jonas Nyqvists dotter Ingri-Greta,och han köpte f.ö. Lersjöfors av sin blivande svåger Henrik Lindbom,även han bruksman.-Men åter till Nyed-där uppträder Gabriel Liedström som dopvittne l74l på Norum då mästersmeden Johan Stiern och hh Maria Jonsdotter-döper sin dotter Maria år 174l. Vämlandsforskaren-Linus Brodin påstår att Lidströmmarna härstammar-från Mariestad,och där finns två Lidströmmar att fundera ikring.en av dem heter Johan och är hattmakare.Den andre heter även han Johan och är sämskinnsmakare,skriver sig som Johan Jansson Lidström vid något tillfälle. Låt se nu om det finns någon logik i resonemanget: Gabriel L-m är dopvittne där flickebarnets mor heter Jansdotter,i Nyed, i Mariestad figurerar sämskinnsamakaren Johan Jansson L-m och när Gabriel Lidström dör markerar hans bouppteckning en skuld till boet från gamle Johan L-m i Mariestad.  -Summan av denna omfångsrika kardemummablandning blir då att gissa på att vår Gabriel Lidström kanske som patronymikon har ett Jansson.  Men var? Alla befintliga dopböcker har blivit genomtröskade, mantalslängderna likaså.För både Värmland och Skaraborg,rätt drygt tro mig. Alla rimliga platser på Lid..har också granskats. Men som sagts,först påträffas han i Nyed, 20 år gammal år 1739.  Så frågan blir om någon Nyeds-forskare har den rätta ledtråden ?

Ungefär samtidigt som Boda-delen avskildes från Brunskog upptogs ju nybygget Björkenäs av Skåre Amundsson. Tiden är väl 1620-talet. Har någon som är välbekant med Brunskog stött på denne Skåre ? Troligast är väl ändå att han var från Brunskog, fast det kan ju förstås också vara så att han blev gift med en flicka från Brunskog som hade fått ärva mark vid blivande Björkenäs. Löd möjligen trakten för blivande Björkenäs under någon särskild by i Brunskog ? För här i trakten var det väl inte vildmark som bara gick att lägga beslag på vid denna tid ? Tacksam för synpunkter. Kurt Nilsson

När Boda blev självständig socken förekommer två kungliga brev i ärendet. Allt enligt Linus Brodin i hans Boda-bok,utgiven 1952. Först änkedrottning Christina d.ä:s brev 28.1.1616 och därefter hertig Carl Philips brev 31.1.1620. Brodin citerar avsnitt ur breven,men nämner inte var han sett originalen eller avskrifter av dem. Han talar även med namns nämnande om allmogeuppvaktningar i syfte att få Boda-delen av Brunskogs socken avskiljd till egen socken. De här nämnda två kungliga breven har inte kunnat återfinnas i Riksarkivet. Har någon Boda-forskare kännedom om breven eller avskrifter av dem ?

Den stornäste krögaren Berglin i Uppsala kan vara en figur i min släkt. Tiden tror jag är un-gefär 1830-1840.  Exakt var han utövade sitt krö-garskap vet jag inte,men jag undrar om han inte var en i sitt sammanmhang rätt välkänd man. Kan någon Uppsala-forskare ge en eller annan ledtråd ?

Agnesberg igen,om Du är gammal hemmare Gösta så sök kontakt med de gamla där:Wallius-Hill och allt vad de hette.Eller rättare sagt deras ätteläggar för tiden har ju gått några varv !  Och så kan det måhända finnas fotografier av gården på byggnadsnämndens arkiv i Solna, man tog enkla foton av alla rivningsobjekt. Och Hembygdsföreningens arkiv är omfattande, tala med Ingrid Larsson i Råsunda som nu är ordf. Min egen kamera på den tiden fanns nog bara i mitt huvud för jag minns väl den lugna, närmast tryggt åldriga stämningen på Agnesbergs gårdstun under valvet av mäktiga lönnar.

Solnas gamla skola låg på den s.k. klockarebacken inne på nuvarande Norra kyrkogården.Ungefär 50 meter bakom nuvarande Stora Gravkoret,på en liten höjd som ännu syns. Det var Johan Wibom på Hufvudsta gård som donerade skolhuset till Solna församling,byggnaden rymde även fattigstuga. På husets fasad fanns en infälld stenplatta där donators namn och syfte nogsamt redovisas. Stenplattan finns kvar,den flyttades på 1870-talet till nästa skolhus i ordningen lilla huset vid Centralskolan. Den Wibomska skolbyggnaden hade då rivits till följd av att Stockholms stad fått rätt att expropriera marken för utvidgning av Norra kyrkogården. -Beträffande skolan vid Haga Norra är förhållandet så att denna byggnad uppfördes först i slutet av l890-talet , nybyggarna i Hagalund var fruktsamma -och idoga .

Ewa Klingberg    Hej.Boarp igen en liten vända:  i mtl t ex 1709 Lars o Måns o hustrur =4  och samma för 1715 men då Lars o Jon eller slutligen år 1720  noterasJon oAbraham o hustrur =4   således noterat på samma rad under rubr Boarp Österg -skall det då tolkas som delägarskap i den del av Österg som ibland anges före namnen -t ex 1/3- ?  Är man delägare så är man väl  
troligen också släkt på ett eler annat sätt ?
 
Hälsn.  Kurt N-son

Boarp i Vireda,jag noterar många kunniga kommentarer redan-men likväl: Jöns i B-p och Elisabeth Abrahamsdr vigs 1689. Jöns dör ib 1743 22/ll, 70 år gl. Således vid vigseln 16 år. Är detta troligt eler rör det sig om olika Jöns(ar). Jag ser inte heller hustrun El-t Abr-r noterad som död.  Är verkligen den Lars Jonsson som föds 1721 23/1 i Boarp parets son som Skarstedt noterat i ett gammalt pm jag fick från honom för mycket länge sedan ?  -Tacksam för synpunkter.  Kurt Nilsson

Häradskartan-jag ser med viss rörelse ortsnamnet Spånarp i nedre kanten. Min gamla farmor kom från tomt nr 90 i Gränna, Anna hette hon och var dotter till Johannes Bränn-Jonsson. Detta med Bränn kom sig av att han var knuten till ett litet brännvinsbränneri någonstans i Gränna, men nu i slutet av 1800-talet bodde familjen med många barn i en flygellänga inne på gården vid tomt 90,jag vill minnas att min farmor sa att gården ägdes av en skomakare Swanström. Det var litet av en religiös väckelserörelse kring Swanströmmarna med folk som möttes i huset till bönemöten. Nå,med Spånarpsanknytningen var det så att Bränn-Jonssons gumma Inga-Majas släkt kom därifrån,farmor Annas morfar slutade sina dagar på undantagsstället Orrabotäppan l885,torpet löd väl under Spånarp. Jag har kvar en vältummad bouppteckning från 1833 efter Måns Svensson i Spånarp,och denne Måns är då min fm mm f. -Med min mycket älskade lilla farmor Annas livsöde blev det senare så att hon mötte en ung företagsam värmlänning i Kungsträdgården,han bjöd omgående på punch på Berns Salonger och nu räknar vi henne som stammor för släktens stockholmsgren,men rötterna finns i Gränna. När hon på gamla dar fick en komplimang för sitt nätta utseende knöck hon stolt på nacken och sa å ja,Grännaflickorna changserar aldrig !

Har någon forskare med kännedom om Ljustorps socken och Lagfors bruk stött på bruksinspektoren Jonas Liedström ? Han var ju född l7l4 , och i hans liv före Lagfors-tiden leder vissa spår , låt vara svårtydda, till Dalsland . Jonas Liedströms senare liv, med den nobiliserade sonen Jonas, är väl rätt välbekant. Men före l750 , kan det ha funnits någon länk till bruksförvaltaren Gabriel Liedström på Lersjöfors i Sunne ? Kan det tänkas att brukskyrkan i Lagfors ger någon information ? Och vem var hustrun ?

Jag söker information om skrivaren på Uppereds bruk  Jonas Lidström.  Han vistas där åren 1742-1744. Jag har inte kunnat följa honom varken före eller efter den tiden. Är han känd av någon ?