Hej Louise Sjöbeck!
Det var i listan av drabanten Erik Hanssons män härjande i Härjedalen. Det var en trupp knekter och förmodligen något som in rangordning. Prans Persson var, om jag förstår det nu rätt, bland tyngre rustade men hade ingen häst och släde med, om han tog bara varor som går att bära. Han vad inte bland de lätt rustade som ville ha kvarnsten mm. som byte. Dom med kvarnsten hade, förmodar jag, anknytningar till böndehus inte allför långt borta. Knekten Prans var inte en av dem, utan en mera regulär krigsman, såsom jag tolkar detta. Om han hade hus någonstans vet ingen. Nog kan man tänka att han, som mera såsom underofficer än meninge, kan ha erhållit ett hus som förläning under kriget, i stället för sold, till exempel, och det i Hälsingland, i nuvarande Ovanåker, varför inte - men! -- Som Lars Nylander här påpekar, att knekten här kallades Prans, det är hans förnamn, gården Prans råkar vara detsamma ord; man vet icke mera.
Jag, som är finsk, vet inte om gårdsnamnskicket i Hälsingland. I Tornedalen finns några gårdar som har kallats efter en person och förblivit oböjda: Esko, Iivari, inte Eskola eller Iivarinen som det brukar vara. Men jag förstår de flesta gamla svenska gårdsnamn i genetiv. - Hur är det? Finns det gårdar som typ Peder, Hinrick, Olaf i närheten?
Och gällande Prans-Frans: finnarna, som inte kan uttala F (utom i Österbotten) brukar säga det Prans eller Rans menande Fffrans!
Jodå. - Om du, Louise, hittar något som hänvisar att gården Prans har något med knektarna under 1560-70-talen att göra, så blir det mera aktuellt med sammanhanget. Men tills vidare, som Lars sade, knappast.
Men ytterst gått Nytt År (vilket nummer var det.. tvåtusen, ja - ) önskar jag
Antti i Rovaniemi