Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-06

[Eva Eklund]

Eklunda och Klingbergtorpet i Myssjö
 
Jag har en kopia av ett arrendekontrakt på Klingbergtorpet i Myssjö socken från 1842, men jag har ingen aning om var det låg. Familjen som arrenderade uppges i andra sammanhang vara bosatta i Eklunda, Myssjö, och det har jag inte heller hittat..........

[Elaine Löfgren]

Är Löfberga en gård i Ström, möjligtvis?
Den 24 juni 1771 vigs drängen Eric Matzon från Hafsnäset och Sara Jacobsdr. från Löfberga. Uppgifterna finns i Georg Hanssons uppgifter från Ström, men jag hittar inte Saras födelsenotis där.

[Joel Vogler]

Rosenberg nämner tre olika Löfberga på olika platser i Sverige. Ett av den är
 Löfberga i Jemtlands län. By i Alanäs och Ströms snr. Hammerdals tg, vid s. ändan af Flåsjön.  
 
Här är en karta:

[Solveig Qvarnström]

Född 1740-04-05  står det på sid 188 i Ströms födelsebok enl. mina anteckningar.Hon är min mmmmfm. Jag har lite mer om du är intresserad.

[Elaine Löfgren]

Tack Joel, det är det rätta Löfberga, en by alltså.
 
Solveig!
jag tror dig, jag ska bara kolla i Ström igen för att bli säker på att jag inte är halvblind.
 
Sara Jacobsdr är min sons fmmfmmfm.
Eric Mattsson och Sara Jacobsdr. får sonen Mattes den 25 april 1772.
Mats gifter sig med Brita Olofsdr f. 1 feb 1765 från Grelsgård, Ström. De får dottern Sara den 6 juni 1806 i Havsnäs, Alanäs.
Sara gifter sig med bonden i Bellvik, Dorotea, Andreas Johansson f. 3 april 1808. De får dottern Christina Erica den 26 juli 1835.
Christina Erica gifter sig med Elias Constantin Eliasson Rönberg, f. 27 nov. 1835 i Nybäcken, Tåsjö och han blir bonde i Bellvik. De får sonen Elias Anton Rönberg f. 25 dec 1856 i Bellvik.
Elias gifter sig med Anna Brita Grelsdr f. 11 sept 1858 i Tåsjö och paret får dottern Hilda Elisabet Rönnberg den 8 juli 1888.
Hilda gifter sig med lappmannen och arbetaren Johan Alexander Eriksson f. 2 aug 1886 från Vilhelmina och detta par blir morföräldrar till min sons far.  
Allt är uppgifter som jag fått på Anbytarforum och jag har ännu inte kollat med källorna. Vad gäller barn så finns det ju fler barn i familjerna, men jag har ännu inte hunnit längre än att notera de individer som är min sons direkta anor.
 
Naturligtvis är jag intresserad av mer information om familjerna.  
 
Mvh Elaine L.

[Elaine Löfgren]

Solveig,
jag borde lagt en hänvisning här och gjort mitt inlägg under Ström, men vi kanske kan flytta över diskussionen till Ström i och med ditt svar till mig i saken, så blir det korrekt i fortsättningen.
Så håller vi också Anbytarvärden på gott humör .
Elaine

[Johan Lembke]

Jag har en fråga om Fjällsjö i relation till Strömsund. På min antavla finns det en rad kopplingar till platser som Vängel, Rudsjö och Orrnäs i Fjällsjö. Ofta hör jag att Fjällsjö (1) ligger i Strömsund och att (2) Fjällsjö ligger i Jämtlands län men Ångermanlands landskap. En referens kan i dagsläget se ut så här:
 
Född 1692-08-05, Orrnäs, Fjällsjö, Strömsund (Z), Ångermanland
 
Ibland verkar det också nästan som Strömsund likställs med Ströms socken i Jämtland. Kan någon hjälpa mig att reda ut allt detta. Tack!

[Bodil Westberg]

Johan
Fjällsjö är nu en församling som ligger i Strömsundskommun Jämtlandslän och landskapet Ångermanland.
 Ström är på samma sätt en församling i Strömsundskommun Jämtlandslän landskapet Jämtland. Sen är det väl en smaksak hur man vill skriva när man registrerar sina anor, som det var då uppgiften gäller eller hur det är nu.
Ditt exempel skulle jag nog registrera  
 Född 1692-08-05, Orrnäs, Fjällsjö,Y  Eftersom det tillhörde Västernorrland då.  
Om man vill kan man ju lägga till en uppgift om att Fjällsjö från 196? tillhör Jämtlandslän och Strömsundskommun.

[Birgitta Jönsson]

Eva Eklund:
Persåsens by har från början 5 gårdar:  
Nr 1: Östgården, nuv äg Karl Erik Wahl?n
Nr 2: Bådagården, nuv äg Håkan Olsson
Nr 3: Lundahls, nuv äg Jöns Olsson
Nr 4: Oppgården, det gamla bostället, nuv äg Erik o Nils Torstensson (deras far var kusin till min morfar)
Nr 5: en gård som urspr låg under majorsbostället i Hovermo
 
Nr 1 hade odelstorpen Olaustorpet (nuv äg Martinsson), ErikErstorpet, numera öde o lagt till nr 4, och Salomonstorpet, nuv äg ättlingar till Salomon
 
Nr 2 hade odelstorpen: Ektorpet, där min moster Lisa bodde och som vi kallade Furuberg,
Kålsängsrya, där Dagmar Wallberg-Jonsson bodde
Sven-Nilstorpet, nu öde,  
Jöns Svenstorpet och Jon Larstorpet
 
Nr 3 hade odelstorpen Olof Månssons, Larstorpet el Knut Karls
Perstorp, nuv ägare ättl till Karl Ekberg, och Paulustorpet
 
Nr 4 hade Ol Erstorpet( där bodde Per Olsson o h h Julia när jag var barn) el Per Ors
Silverdalstorpet el Esbjörns el Vallen
Sven Nilstorpet el Lustigs (där bodde i min barndom Nils och Johannes på Berget)
Molanders, nuv äg Nils Molander
Land??ns, nuv äg barn t Allan Månsson
Måns Karls
Eklunda (efter sockenskräddaren Per Eklund)
 
Nr 5 hade torpet Bergströms, nu öde.
 
I Oviks- och Myssjöbygden 1972 har Karl Ekberg beskrivit byn Persåsen (skrivet på 1950-talet), så låna den om du har möjlighet.

[Per Åke Bölander]

Jag undrar vart platsen SUUL i Norge ligger. Den torde ligga i Tröndelag någonstans. Det gicks med post från Duveds gästgivaregård till SUUL i mitten av 1800-talet.

[Janne Högdin]

Sul (Suul) är den första större gården/trakten i Verdal, Nord-Tröndelag som du når när du åker vägen från Staa i Duved, förbi Skalstugan mot Verdal och Levanger. Vägen från Duved via Sul är en mycket gammal färdväg till Norge som användts av Olav den Helige och hans här, Armfeldts karoliner (fram till gränsen, där de vek av mot en sydligare led), samt pilgrimmer och forbönder i hundratals år. Den nuvarande landsvägen följer i stort den gamla vägen fram till Skalstugan, där Karl Johans väg (den gamla vägen) tar en något sydligare sträckning. Vägarna går åter ihop i trakten av Sul.
Mvh/Janne Högdin

[Janne Högdin]

Per-Åke!
Jag hittade en del bilder på gården Suul här:
 
http://woxholt-libris.no/postkort/jemtlandsveien.htm
 
Det är till poståpneriet i Suulstuen (Sulstua) som posten gick från Duved.  
Janne Högdin

[Barbro Olofsson]

Jag undrar om någon kan svara på frågan om det finns flera Österåsen i Jämtland? Ett ligger vid Lit,åt Häggenås till, men finns det flera? Och vilka församlingar har detta Österåsen tillhört?

[Ingrid Wikberg]

Det finns en by Österåsen i Åsarna församling också, tillhörande Bergs kommun.
Åsarna ingick i Bergs församling en gång i tiden.

[Janne Högdin]

Barbro!
Österåsen vid Lit ligger i Häggenås församling. Förutom den i Åsarna(e) finns det Österåsen även i Fors och Ovikens församlingar, allt enligt folkräkningen 1900. Källa: Arkion.
Mvh/Janne Högdin

[Karl Göran Eriksson]

Både Österåsen och Västeråsen var benämningar som användes förr inom Lits socken. Den förra avsåg dagens Åsen, en by söder om älven. Den senare avsåg det som nu kallas Norra Lit, innefattande ett flertal byar mot Föllingehållet.
Ännu så sent som 1813 finner jag i födelseboken att Österåsen används om Åsen.

[Per Åke Bölander]

Tack Janne för ditt svar.
 
Angående österåsen finns det även en sådan by inom Strömsunds kommun. Den byn ligger i Ångermanland och tillhörde före 1974 Fjällsjö kommun.
 
Per Åke

[Martin Bergman]

Både Österåsen och Västeråsen finns inom f d Fors socken numera Ragunda kommun och ligger på södra sidan av Indalsälven. Kung Chulalongkorns pagod ligger på motsatta sidan av älven om det kan vara till någon ledtråd.
Vänligen Martin Bergman

[Eva Eklund]

Tack Birgitta
Sockenskräddare Per Eklund var min farfars far.Han flyttade 1910 till Östersund och senare Frösön och var verksam som skräddare på A4, han fick 9 barn och den yngste, Jöns f 1905 var min farfar.
Nu ska jag försöka få tag i boken du nämde.
Om någon här vet mer om Eklunda så är jag väldigt intresserad.
 
Eva Eklund

[Ivar Martinsson]

Av IvarMartinsson – måndag den 09 febr 2004 kl. 13.43:  [Ändra]  
 
Svar till Eva Eklund  
Jag vet inte om något Klimbergstorp i Persåsen.  
Däremot finns det ett ställe i Tosåsen som benämns Klimbergs.  
Namnet kommer kanske från Jöns Klingberg född 1777 eller Jöns Persson K f 1840 ??

[Berit Runsten]

Var kan man hitta Fullvurn?Jag tror inte att det är i Jämtland,men två personer bosatta i Sröm uppges komma därifrån .Den ena heter Jonas Henriksson och är korgmakare,den andra Marget Jönsdotter f.1840.
Mvh
Berit

[Ingrid Wikberg]

Berit, i Krokums kommun i Jämtland finns en plats alt. område som kallas Fulvurn. Om du kontaktar Krokums kommun kan de nog hjälpa dig och ge närmare information vart exakt det ligger.

[Jeanette.Kjellman]

Jag har en fråga om ngn.vet något om Bredgård i Ström.Tack på förhand/Jeanette

[Morgan Jonsson]

Berit.
 
I sydöstra delen av Hotagsfjällen ligger Storfulvurn och Lillfulvurn.Bönderna i Sikås Hammerdal hade avradsfiske i dessa sjöar fram till början av 1800-talet då nybyggarna började komma till dessa trakter.
Det är ju inte omöjligt att några nybyggare slog sig ner vid dessa fiskrika sjöar.
Avståndet till Strömsund är ju heller ej så stort.

[Rune Edström (Rune)]

Hej Jeanette
Din fråga borde vara under Jämtland/Ström där den rätteligen hör hemma. Så du får svaret där
rune

[Jan Lilliesköld]

Hej!
 
Har på sistone haft en maildiskussion med andra om den plats som Olof Jonsson och dennes hustru Segrid/n Persdotter varit landbonde på i Sundsjö socken. Här har både namnet Stamnäs och Stav/fnäs förekommit.  
Har erhållit följande utdrag från dödbok i Ås 1813:  och begrofs den 25 fattige Enklingen Olof Jö[felskrivning i citatet ? - eller ?]nsson från Ope, Brunflo född 1739. Tjänt i 5 år hos framlidne Kyrkoherde Jonas Huss i Räfsund. Gift 1776 med Segrin Persdotter ifrån Odensala som dödde här 1808 12/16. ... Landbonde på Capitensbostället Stafsnäs i Sundsjö.
 
Det senaste budet är att Sveakungarnas tjänstemän kallar kompanibostället för Stamnäs medan prästerna har skrivit Stafsnäs vid t ex födslar av Olofs Jonssons barn.
Är det sant att norska och svenska källor anger olika namn på samma ställe ?
Kan någon insatt i Sundsjö socken och dess hemman reda ut begreppen för mig ?
 
MVH,
/Jan

[antonia]

Jag undrar om någon vet något om Orrnäs under
1700-talet? Orrnäs är en by som ligger i Bodum socken, i Rossön.

[Karl Göran Eriksson]

Stamnäs
De äldsta beläggen är stafuan?s (1425, 1447), staffnes (1440) och stafwan?si (1443). Observera att genitiv-s saknas mellan de båda stavelserna. Jag kan vid en snabb genomgång inte heller finna något sådant i kyrkböckerna, trots att det hävdas ovan. Bland födelsenotiserna finner jag t.ex. stavningen Stamnes 1701 och 1708, däremot Stafnes 1713 och 1715. Prästerna skrev alltså inte entydigt under 1700-talet. Ortnamnsforskaren Bertil Flemström (1908-2004) menar att sedan mellanvokalen a (se medeltidsbeläggen) fallit har v [f]+ n utvecklats till mn (se Bebyggelsenamnen i Bräcke kommun, Uppsala 1995). Signifikativt är dock att han först från den svenska tiden redovisar stavning med mn.  
Från andra socknar i Jämtland vet jag att de nya svenska jordeböckerna från 1640-talet skiljer sig från de tidigare danska. Det kan t.ex. röra sig om radikalt annan stavning eller att en mindre by helt sonika uppförs under en större grannby och därmed försvinner. Om det alltid var en medveten tanke eller okunnighet låter jag vara osagt. De äldre ortnamnen har ibland levt vidare i kyrkböckerna, men i det långa loppet har namnformerna i jordeböckerna med en uthållig byråkrati i ryggen avgått med segern och är därmed de som gäller i vår tid.  
En liten parallell som nu slår mig är att det vida och oprecisa begreppet plats, bl.a. genom Släktforskarförbundets auktoritet, alltmer håller på att ersätta det tidigare ort.

[Carina Olsson]

Antonia!
 
Låna boken Bodum vår socken av Erik Hallström så kan du läsa om Orrnäs.  
 
/Carina

[Jan Lilliesköld]

Karl Göran !
 
Ett stort tack för den utförliga redovisningen av Stamnäs-Stavnäs !
 
Kan nämna att jag i går under ÖLA:s hemsida hittade dokumentet Jämtland under medeltiden och 1500-talet. Ett bebyggelsehistoriskt register baserat på skriftliga källor.
I detta dokument står det: Stamnäs Namnformer: 1566 i Staffueness (JR 1 s. 161).
 
/Jan