Centralstationen i Östersund

[Ingrid Wikberg]

Förgäves har jag sökt uppgifter om huset.  
Så nu hoppas jag på en liten historielektion av någon som kan berätta om den vackra byggnad byggnad som jag anser borde vara K-märkt (är den kanske det idag?)och vårdas bättre.
Vem var arkitekten?
När byggdes stationen och invigdes?
Hur stor är den och vad har allt använts till?
Vad försigår idag?
 
Denna station var magisk för mig som barn:
dit kom man med rälsbussen från Svenstavik ( jag växte upp i Hoverberg och åkte först postbussen till Svenstavik och deras rödmålade stationhus)
OCH sedan blev denna station öppningen till resten av Sverige och min framtid.  
Där tog jag Stockholmståget för allra första gången i augusti 1959....på den vägen är det.

[Bo Berndtsson]

Ennligt Carl Olofsson Sveriges Järnvägar (1921) öppnades stationen för trafik 1879-12-01. Det är då rimligt att anta att arkitekten var Adolf Wilhelm Edelsvärd, SJ:s förste chefsarkitekt, som var verksam som järnvägsarkiktekt 1855-1896.
Om Edelsvärd som järnvägsarkitekt har arkitekten och konsthistorikern Gunilla Linde-Bjur skrivit en bok som getts ut av Svenska Järnvägsklubben.

[Ingrid Wikberg]

Tack Bo,Jag hoppas att jag hittar fler uppgifter via biblioteket då. Kanske finns det någon bok om gamla Östersund och järnvägens betydelse som både knutpunkt och samlingspunkt. Det fanns visst någon form av servering där eller hotellrörelse på 1950-talet? Någon som vet.....??

[Solveig Qvarnström]

Hej Ingrid! Järnvägsstationen i Östersund är ett av mina barndomsminnen också. Varje sommar från slutet av 40-talet till mitten av 50-talet åkte jag till mormor i Gäddede. Då måste man byta till rälsbussen mot Strömsund i Östersund. Vi fick alltid(som jag minns det) vänta flera timmar. Ibland gick vi ut på stan (där luktade det kaffe!), och för det mesta åt vi på järnvägsrestaurangen. Den var stilig med bländvita dukar och artiga kypare.

[Ingrid Wikberg]

Hej Solveig! Visst är det fina minnen! Mitt bästa är när jag som mycket liten reste med riktigt tåg draget av ånglok till Duved för att hälsa på min mors moster som bodde där. Det bör ha varit omkring 1948 - 1949. Trots att det var sommar hade det kommit snö, och konduktören gjorde fyrkantiga snöbitar och sa det var socker och bjöd mig och min syster på det. Vilken luring!
Sedan fick vi prova hans stiliga mössa som tröst.
 
Och tänk när man kunde köpte kaffekorg vid Hackås station på hemväg från Stockholm för sommarbesök: man hann knappt fika klart innan rälsbussen rullade in stationen i Svenstavik.

[Gunnar Nässén]

Erik Christian Genberg gav 1948 ut sina minnen 'Då järnvägen kom till Östersund' i ett häfte på 121 sidor. Ett särtryck finns i Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1979. Sannolikt berättas det där också en del om stationsbyggnaden i Östersund. Sök i Libris så hittar du var båda finns att låna någonstans.

[Ingrid Wikberg]

Gunnar! Det var ett fint tips. Ska faktiskt försöka hitta boken på något antikvariat.Denna sida är ett smultronställe!