Furingstad (Lösings häradsrätt) F:1 1759-65 Sid 559

[Andrée Pettersson]

Jag håller på och försöker uttyda en bouppteckning för en Hemming Ericsson.  19 sidor lång i boken.
jag skulle behöva lite hjälp med en del ord som jag är osäker på, orden är markerade med rött :
 
Sid 1

 
Sid 2

[Markus Gunshaga]

Hej Andrée!
 
På den första bilden står det hujus (huius, latin för av denna - man kan ibland se den svenska varianten den 31 dennas etc.) alltså i detta fall den 27 i samma månad (oktober). På den nedre bilden är orden domare, ErfdBn (Ärvdabalken) och Boet.
 
Mvh, Markus

[Andrée Pettersson]

Hej och tack Markus
Aha det var hujus det stod ändå, irriterande att man blandade svenska och latin på det sättet..
Boet skulle det ju vara såklart ja, jag lägger till bokstaven B i min bokstavslista  
 
Här kommer en bit till från bouppteckningen (kommer nog fler innan jag är klar med detta... :
 
Sid 3

[Markus Gunshaga]

Ja, det var nog lite ovanligt med hujus i detta sammanhang - jag vill minnas att jag främst (uteslutande?) sett dennas användas i bouppteckningarna, hujus är nog vanligare i kyrkoböckerna?
 
Nåväl, i nästa bild läser jag i tur och ordning Militie, dr Kppmts (daler kopparmynts), resterande och samtel: (samteliga).
 
Mvh, Markus

[Andrée Pettersson]

Jag kan inte påminna mig om att jag sett ordet hujus förut nånstans, men det var bra att känna till.
Tack för hjälpen igen Markus !
 
Här är några fler ord jag inte känner igen (diverse upptecknade saker).
Lite svårt att veta vad som menas när det många ggr är saker som inte används/finns längre i var mans hushåll.  
 
Sid 4

[Markus Gunshaga]

På första bilden är jag lite osäker, men det bör hänvisa till kittelns vikt. Jag blir dock inte klok på vilket viktmåttet är (krumeluren), men vikten utgörs av 7 sådana à 3 Dr, alltså sammanlagt värde 21 daler, som synes till vänster. Nästa ord är en gryta om 3. Knerum (kannerum), ett äldre rymdmått.
 
På andra bilden är jag mer fundersam - om jag läser bokstav för bokstav får jag det till Trintpanna, men något sådant kan jag inte hitta på internet. Jag är dock lite osäker på första bokstaven.
 
På tredje bilden läser jag i tur och ordning ullsaxer, sax, skyryx (skyryxa, enl SAOB jämförelsevis smal yxa som bl. a. användes för att hugga av stock och dylikt på tvären.), jernnafwer[skaft med ett] spikbor och hängnafwer (nafwer = navare, enl. SAOB (stor) lång borr med rännformig, med skärande kanter försedd urholkning för borrspånets upptagande och med sfärisk avrundning av skäret nedåt eller (numera vanl.) spiralformad och slutande i en skruvformig spets; ursprungligen och ännu vanligen använd för borrning av större hål i trä (t. ex. i hjulnav).
 
Mvh, Markus

[Andrée Pettersson]

Wow, kul att du vill skriva så mycket om detta Markus ! tackar så mycket !
Trintpanna fick jag det också till men jag hittar inte heller något på nätet som heter så...
 
Här är ytterligare några saker jag är osäker på, viktmåttet återkommer flera ggr på den här sidan,vore kul att veta vad det betyder...
 
Sid 5

[Markus Gunshaga]

Även om jag känner igen många av föremålen från min egen forskning är det intressant att undersöka de nya orden, så detta blir lärorikt även för mig. Vi kör vidare!  
 
På den första bilden får jag det till höfweltam, men i så fall verkar det vara en båge för mycket i m? Jag lyckas emellertid inte hitta detta ord i SAOB eller på internet.
 
På andra bilden läser jag först glt jernskrap i en fiärding (gammalt järnskrap, ett uppslagsord som SAOB kort och gott beskriver som järnskräp, järnskrot). Det andra ordet får jag till Klumpskaft, som jag dock inte hittar på internet, men när jag söker på Google Books hittar jag boken Museet Löfstads Slott: ett stort svenskt herrgårdshem under tre århundraden (1967), där det på sidan 166 omnämns tolv stycken knivar med klumpskaft.
 
På tredje bilden står blånwäfs, som finns omnämnt i SAOB (blånväv), och bör vara detsamma som blångarn, som beskrivs i SAOB som af blånor spunnet (gröfre och simplare) garn.
 
På femte bilden läser jag Hufbolster med wipp, men den lilla krumeluren på slutet verkar ju nästan vara en förkortning? Jag funderar på om det kan vara förknippat med vippa, som i SAOL beskrivs som knippa eller tofs av fjädrar eller dun - det skulle ju kunna varit någon form av tofs på bolstret? Det andra ordet är Räckebolster (eller räckbolster, som enligt SAOB är en långbolster (fylld med dun och dylikt); även om var till sådan bolster; förr sannolikt även om överdyna som användes till täcke).
 
Mvh, Markus

[Heikki Särkkä]

trindpanna (!) noteras i SAOB med betydelsen 'rundpanna'.

[Irene Johansson]

höfweltann = hyveltand

[Andrée Pettersson]

Härligt med engagerade människor, tack allihop !
 
höfweltann lär det ju vara ja, jag sökte efter hyveltann och fick en träff på det också:
http://www.kgaa.nu/upload/books/124.pdf
Känns dock som det skulle vara en något senare uppfinning...
Det får vara en hyveltand istället !
 
Den lilla krumeluren efter vipp kunde man tro var ett ?, men det är nog nåt annat ja...
 
Trindpanna ska det såklart vara ,trind säger man ju om runda saker ibland.
 
Jag ska börja kika lite i SAOB efter betydelser , där stod ju väldigt mycket saker som jag har missat

[Irene Johansson]

På fjärde bilden
marker
 
och på tidigare bild ovanför
Kittel med Kopparöron och jerngrep, 7 marker á 3 daler
 
Hälsningar
Irene

[Andrée Pettersson]

Ok, så den konstiga krumeluren betyder marker alltså...
Så bra, då skriver jag så !
 
Här kommer lite fler halvkluriga ord..
 
Sid 6

[Irene Johansson]

Raggtäcken
 
brun wallmars (vadmals) Råck
wäßt
 
4 skålpund
 
Brämmößa
 
alnar
 
Strump
 
Hälsningar
Irene

[Andrée Pettersson]

Aha tack för de orden Irene.
 
Här är en sida till...
 
Sid 7
 

[Irene Johansson]

ringar
 
löst
 
tvet (tvätt)
 
driksfat
 
trint
(Se Trind på SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/60/64.html )
 
slackttråg
 
ößkar
 
Baktråg av stock
(Tråget gjordes av en grov stock som holkades ur. Se t ex http://www.domboksforskning.se/foremalslexion/baktrag_degtrag.htm )
 
Hälsningar
Irene
 
(Meddelandet ändrat av lisken 2014-05-31 13:33)

[Andrée Pettersson]

Hej och tack igen Irene !
 
Aha löst skulle det vara, jag fick det till lyst
Trind dök upp igen också, jepp den länken har jag läst, tackar
Och ett baktråg av en stock m.a.o. ,så bra, ännu en sida klar.
Har bara 12 sidor kvar nu...
 
Här kommer ett par saker till från sidan 8:
 

[Irene Johansson]

Ryssläders
 
fat
 
lemnadt
 
låsspann
 
tunnesäck med L(ittera = bokstav): N
 
wanna (Wikipedia: Ett redskap för att rensa agnarna från vetet i tröskad säd.)
 
gåswingar
 
trätallrickar
 
tort (= torrt, som i torra varor, se SAOB: Torr under 5b http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/57/81.html )
 
Hälsningar
Irene

[Andrée Pettersson]

Okej, så en tunnesäck (hur nu en sån såg ut) med Lit: N är alltså en  
sådan med bokstaven N skriven på den...
 
Och trätallrickar borde jag ju ha sett själv...pinsamt.
 
Här är mer ord från sidan 8: (förra sidan var sid 7,skrev visst fel..)
 

[Irene Johansson]

Enbetsskrinna (Enbetsskrinda; enbet = en dragare)
 
liorf (lieorv = lieskaft)
 
Rifwor (Räfsor, krattor)
 
hufställen (hovställen = hovstöd)
 
halftråss (halvtross = halvplank, se SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/93/70.html )
 
widgås (erkännes, medges)
 
n(ämlige)n (fungerar här som inledande till en tabellarisk uppställning, se SAOB NÄMLIGEN 2a
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/169/139.html )
 
peng(a)r
 
t(unna)a
 
äskas
 
Hälsningar
Irene

[Irene Johansson]

Tunnesäck  
 
(2 ) TUNN-SÄCK . ( tunn- 1671 osv. tunna- 1592 . tunne- 1651-1823 . tunno- 1730 . tunns- 1845 ) (förr) säck rymmande l. innehållande en tunna; jfr säck , sbst. ² 1 , 5 . TbLödöse 280 (1592 ). Potatisen hade man förvarad i tunnsäckar, som rymde en tunna. Kulturen 1987 , s. 23. -
 
SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/63/173.html

[Andrée Pettersson]

Jag tackar så mycket igen Irene !
Aha då fattar jag vad en tunnesäck är för något också .
 
Här kommer sidan 9: (hoppas du eller någon annan inte börjar tröttna på mina bilder...)
 

[Irene Johansson]

Sterb huset
 
rester
 
belöper
 
lof(liga)
 
stämplat (jämför Bild 292/sid 537, vänster sida, sjunde raden)
 
7 öre
 
Q(vitta)r 170 daler 7 öre
 
bem(äl)te Erfwingars eller Barns
 
Arfwejord
 
then therföre
 
God kväll!
Irene

[Andrée Pettersson]

Det där sterb huset dyker upp lite här och var. Betyder det Storhuset eller är det nåt annat ?
 
Stämplat alltså, tyvärr har jag inget abonnemang just nu på något släktforskningsprogram så jag kan inte kolla den sidan du skriver om, (de här sidorna sparade jag i min dator i vintras för att ha lite att göra senare...)  
 
Arfwejord var det alltså, jag var inne på arfegord som i arvegård men det kändes inte riktigt rätt.
 
Tack igen Irene för detta och god kväll !
 
Här är en sida till att grunna på, inte så många saker denna gång:
 

[Kristina Gunnarsdotter]

Sterbhus är ett annat ord för dödsbo. Från tyskan sterben som betyder dö.

[Irene Johansson]

Att (precis som du skriver med stor krumelur = anfang)
 
häftar (se SAOB: HÄFTA; under 5) i sht i fackspr., särsk. jur. i fråga om förbindelse l. ansvar, i sht av ekonomisk natur.)
 
Persedlar
 
Hälsningar
Irene

[Irene Johansson]

 
 
12 ark stämplat papper á 7 öre

[Andrée Pettersson]

Aha det var dödsbo som menades, man kan ju undra varför ett sånt ord användes istället för dödsbo...
 
Och persedlar skulle det vara ja, jag fick det till kresedlar , tackar !
 
ok stämplat var förkortat till ste , så bra ännu ett mysterium löst  .

[Kristina Gunnarsdotter]

Ordet sterbhus/stärbhus används fortfarande. I alla fall finns det, liksom sterbhusdelägare, med i SAOL. (Nuförtiden förvånas man oftare över att folk använder så många engelska ord när det finns svenska motsvarigheter.)

[Vincent Eldefors]

Sterbhus används visserligen fortfarande men endast i begränsad utsträckning och det bör nog anses vara föråldrat. Det har dessutom inte riktigt samma exakta betydelse som dödsbo utan användes som ett något vidare begrepp. Det är väl för övrigt betydligt lämpligare att i dagligt tal använda ett internationellt gångbart språk som engelska än föråldrade svenska begrepp  De kan gott förpassas till historien där de hör hemma. Det är ganska märkligt att förvånas över språklig utveckling, språklig stagnation vore betydligt mer överraskande  
 
Kan för övrigt rekommendera 1800-talsupplagan av Nordisk familjebok när det gäller lite äldre uttryck och begrepp. Den finns tillgänglig på nätet, här finns t.ex. en artikel om arvejord:
 
http://runeberg.org/nfaa/1015.htmlhttp://runeberg.org/nfaa/1015.html
 
Den är en utmärkt samtidsskildring även om naturligtvis en del texter är att betrakta som rent förkastliga idag.

[Andrée Pettersson]

Håller helt med Vincent där, engelskan användes nog inte alltför mycket i 1700-1800 talets Sverige.
Tror inte jag hittat ett enda engelsk-liknande ord i någon gammal bok jag letat i....
 
Den där länken ska jag spara, tackar för den .
 
Här kommer en till fundering från min gamla bouppteckning:
 

[Andrée Pettersson]

Jag skulle behöva lite hjälp att tyda nedanstående ord:
 

[Mats Pettersson]

1: hustru 2: litzla (bygdemålsfärgad gammal stavning av lilla, t ex Liss-Olof=Lille Olof eller Lisskullor=småflickor) 3: accordet (uppgörelsen) 4: anseende 5: förberördt (tidigare nämnt)

[Andrée Pettersson]

Perfekt, tackar för det Mats !
 
Nu har jag bara 2 ord kvar som jag är osäker på sen är hela uppteckningen klar:
 

[Mats Pettersson]

1: kanske doch 2: sistl-ne wåras (sistlidne)

[Andrée Pettersson]

Jo det skulle kunna stå doch eller dock ,jag kommer inte på något annat.... det får duga så !
 
Perfekt ,då var det färdigt  .
 
Tack alla som hjälpt till !