Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-27

[Anna Orebrand]

Hejsan Bo!
 
Tyvärr så gick inte arbetet med min uppsats särkilt bra alls. Jag bytte ganska snart område till några socknar i Olands härad (Alunda, Morkarla, Stavby och Tuna), som jag behärskar bättre. Jag har nu fått ihop 17 sidor om soldatänkornas situation i dessa socknar och har sålunda därmed kommit ungefär halvvägs.
 
Någon uppsats om Altuna, Torstuna och Österunda blev det därmed inte. Jag beklagar att jag inte kan vara dig till någon större hjälp.
 
Mvh Anna

[Bo Jansson]

Hej Anna Orebrand!
 
Tack för ditt meddelande. Synd för mig att du valde bort Altuna,Torstuna och Österunda.Kan det ha varit så att ditt förstahandsval av just dessa socknar berodde på att du hade bra källor för det här geografiska området. Om så, kanske du kan tipsa mig om dessa istället.
 
Föresten, var ligger Olands härad. Jag är inte så bevandrad i denna indelning av bygderna
 
Hälsningar
Bo J

[Anna Orebrand]

Hej Bo!
 
Olands härad ligger i Uppland, några mil norr om Uppsala.
 
Vad gäller Altuna, Torstuna och Österunda hade jag inte direkt några andra källor än de gamla vanliga (kyrkböcker etc). Några särskilda tips har jag därför tyvärr inte.
 
Vänliga hälsningar Anna

[Arne Jenslin]

Hej Anna Orebrand!
 
Jag har precis hittat in på dessa sidor  och  ser hur mycket intressant  som finns att läsa och diskutera. Du arbetar  alltså nu på en C-uppsats i historia. En viktig del av Sveriges historia  är just indelningssystemet. Det finns många aspekter på den indelade soldaten, både i fält och hemma och det finns massor skrivet som du påpekat   Men din vinkling är nog  mindre utredd. Det talas bland annat i Svenska Knektar om hur många  som varit knektar genom åren. Det skulle ge en ansenlig mängd  i dag som är knekt i blodet.  Vi blir kanske inte fler med att räkna in gummorna, men egentligen borde vi ändå räkna dessa knektars kvinnor som numerär i systemet.  Här kan man kanske jämföra med statarfamiljerna, hustrun  fanns där som arbetskraft men räknades inte. Jag är egentligen väldigt intresserad av vilken  problemform du har på ditt uppsatsarbete och kanske kan få ta del av den färdiga produkten. Jag har själv skrivit C-uppsats om utsatta grupper i samhället, kanske mest ur klassvinkling.  För dina fundringar spelar nog inte orten så stor  roll.
 
Hälsar Arne

[Anna Orebrand]

Hejsan Arne!
 
Det stämmer det du säger om att inte orten spelar någon särskild roll för min undersökning. Jag har följt ett antal kvinnors levnadsöden och att platsen råkar vara Oland saknar egentligen betydelse för mina slutsatser.
 
Det jag undersöker är hur livet kom att gestalta sig för de kvinnor som blev änkor efter indelta soldater under första hälften av 1800-talet. Som du säger finns det mycket skrivet om de indelta soldaterna, men jag har inte påträffat någon litteratur som mer ingående behandlar vad som hände änkorna efter soldatens död, då de vanligtvis tvingades bryta upp från soldattorpet för att på egen hand skapa sig ett nytt liv.
 
Vill du ta del av min uppsats är du välkommen att höra av dig via e-post om någon månad, då jag förhoppningsvis är helt färdig med mitt arbete.
 
Mvh Anna

[Arne Jenslin]

Hej Anna!
 
Tack för ditt snabba svar. Det ska bli spännande att läsa ditt arbete. Återkommer om jag finner något matnyttigt åt dig. Jag tar för givet att du varit i kontakt med hembygdsföreningen på orten. Hembygdsföreningarna har stor skatt att ösa ur.
 
Arne

[Linda Wikland]

Hej!
Jag har nyligen börjat släktforska och nu har jag råkat på en soldat. Han hette Jan Ranberg och levde i Ranby, Lysvik, Värmland i början av 1800-talet. Hur bär jag mig åt för att leta efter honom i de militära rullorna? Var börjar jag någonstans? tacksam för tips och råd
Linda Wikland

[Rolf Ström]

Hej Linda!
Om du läser mitt inlägg från den 4 juli ovan får du lite tips om hur du går till väga. När jag kollat upp i Grills Statistiska sammandrag över Svenska Indelningsverket, finner jag att rotarna i Lysvik hörde till Närkes och Värmlands Regemente, kompani nr 7 Älvedal. Detta regemente delades 1814 upp i två regementen och rotarna i Lysvik socken hörde därefter till Värmlands Regemente, kompani nr 1, Livkompaniet. Rote nr 51 heter Ransby och det är väl troligt att det är till denna rote Jan Ranberg hörde. Du söker nu i första hand efter generalmönsterrullorna för Närkes och Värmlands Regemente och letar upp roten nr 51, som finns under kompani nr 7. Rullorna finns hos SVAR under Militaria,  
Kronobergs län - Kronof Skellefteå fögderi (tyvärr kan man alfabetet lite dåligt på Svar).
Lycka till!

[Linda Wikland]

Tack Rolf!
Nu ska jag beställa hem rullorna från Svar. Jan ranberg hade tagit avsked 1822 så han måste väl varit verksam mellan 1810-20 någonting så det får bli både Närke och Värmlandsregemente och Värmlandsregemente!
Mvh Linda

[Lennart Kroon]

Hej !
Jag har hittat en släkting som var indelt soldat i Hardeberga sn (M) Arendala rusthåll. Han hette Jöns Cronholm. Är det någon som känner till något om honom? Jag undrar också om någon vet var jag kan få tag på uppgifter om soldattorp, eller var man kan få tag på kartor där de finns utsatta.
 MVH
 Lennart

[Christina Claeson]

Hej  
Jag har två anor som jag vet var soldater, dels en Soldat101 Appelblad, var kan han ha varit stationerad ? Han hette König Danielsson  
 
Den andre hette visst Furman och tros ha varit i såväl Falun som Finland, hans dotter hette Maglena Furman och var gift med Jakob Königsson född 1810 i Grubbe

[Leif Gustafsson]

Till Lennart Kroon.
Det förträffliga verket Statistiskt sammandrag av Svenska indelningsverket, ger två tänkbara rusthåll, båda i Hardeberga socken och rusthåll i Arendala. Det är nr 80 och 81 vid nr 5 Torna skvadron, Skånska dragonregementet. Vidare upplysningar om ryttarna får man söka vid aktuell tid i generalmönsterrullorna för regementet.  
Uppgifter om torp söker man väl lämpligen via en hembygdsförening, kartor hos samma eller vid lantmäteriet. Det kan också finnas uppgifter hos landsarkivet i Lund och det finns släktforskarföreningar i Skåne som kanske kan hjälpa till.

[Birgitta Flodin]

Hej
I min släktforskning har jag stött på en soldat med namnet Carl Olov Sundtröm-Kanon död i Luleå 15/7 1928. Snälla hjälp mej, var hittar jag uppgifter om denne soldat. Var letar jag?

[Ulric Björck]

Hej!
 
Jag söker med ljus och kykta efter boken Den  
indelta armén i Vartofta härad av Rolf Alnefelt.  
Tryckt hos Gummessons trycker i Falköping 1985.  
Någon som har lyckats få tag i den eller vet hur  
man kan få tag på den? Jag har läst den som  
referesnlitteratur på biblioteket, men jag skulle  
vilja ha ett eget exemplar.

[Gösta Nordén]

Jag söker efter mer information om Peter Berggren död 25/2 1761Som 1745-1761 tjänade som hofsmed vid Östgöta Rytteri, Wadstena Compagnie, Generalmönstringsrullan för år 1751 visar att: Petter Berggren med nödvändig välgång den 25 februari1761 aflidit. vem kan hjälpa mig med upplysningar om denne hofsmed och hans efterlefvande?
Tack på förhand
Gösta Nordén

[Gösta Nordén]

Vem har eller vet var jag kan få tag i Kungl. 1:a Livgrenadierregementets historia delIV av Petri och Levin  
 
Kontakta
 
Gösta Nordén

[Christer Gunn]

Jag söker upplysningar och anor för Fältjägarkorpralen Olof Persson Gunn (Gund) Född: 1814-04-04 i Gunnarskog  
Död:  
Gift med: Catrina Jansdotter, f.1819 i Timbonäs, Gräsmark. Bodde senare i Mangfallet, Treskog,Gunnarskog  
Barn: Cajsa Gund f.1840-07-02  
Johan Johannes Olsson Gunn f.1845 i Treskog, Gunnarskog  
Maria Gund, f.1848, Treskog, Gunnarskog  
Nils Gund f.1851, Treskog, Gunnarskog  
Lisa Gund f.1853, Treskog, Gunnarskog  
Far: Okänd  
Mor: Okänd  
Yrke Fältjägarkorpral, torpare, 1855 inhyses. I obefintlighetsbok 1868 i Gunnarskog. Vistades i Norge eller Norrland.  
Både Gunn och Gund ska vara soldatnamn från Värmland. Vet någon vilka soldattorp som hyste Gunn resp Gund vore jag mycket tacksam.

[Fredrik Derefeldt]

Är det någon som vet om det fanns någon åldersgräns bland soldaterna, eller var det enbart om de var friska, starka etc. som gjorde att de blev kvar.
 
Varför jag undrar är det att jag hittade i Södermanlands Regemente under 1788 ett flertal soldater runt 60 år, dock fick samtliga av dessa avsked. Men det finns en på 67 år och en på 72 år enligt nedan:
 
Källa: Rulla 1788 Kassations Mönsterrulla Malma hed 4-5/6 1788
 
Livkompaniet
Nr: 60/60 Jonas Järnberg, 72 år, 46 tjänsteår, avsked med underhåll
 
Nr: 89/89 Jonas Enberg, 67 år, 40 tjänsteår, avsked med underhåll
 
Som sagt, att vara soldat runt 70 år gammal, måste ju varit starkt, nu fick dessa dock ej delta i kommande krig som följande mönstring gjordes för, den 13/6 började marchen mot Stockholm, för vidare transport till Finland.
 
Mvh
Fredrik

[Rolf Liljhammar]

Hej Fredrik.
 
Det fanns en lägre och högre åldersgräns för vilka som kunde antagas till tjänst. Men om det fanns någon övre officiell åldersgräns för redan tjänstgörande soldater vågar jag inte svara på så här på rak arm.  
Fanns det en sådan så trädde den helt ur kraft vid försvarsreformen 1901.
 
Ett personligt minne kan jag bidraga med.
Jag tjänstgjorde själv tillfälligt på ett förband med indelningstradition kring 1961.
En dag rörde det sig litet extra vid kasernvakten och där stod regementschefen i egen hög person, tillsammans med stabschefen och några andra av regementets högre officerare.
 
Så småningom kommer en bil, ur bilen kliver två krokiga, knotiga gubbar. Regch gör honnör och hälsar dem personligen välkomna till deras årliga tjänstgöring.
De två arbetade därefter några veckor i intendentur-förrådet.
 
Om man nu räknar att händelsen inträffade 1961. Indelningsverket avskaffades 1901, eller i vart fall infördes den allmänna värnplikten då.
Det betyder att gubbarna hade varit i tjänst minst 60 år.
 
Det du...
 
Rolf L.

[Kenneth Mossberg]

Hej Christina Claesson!
Dessa båda dina soldater hör hemma i Västerbottens regemente och i Överstelieutnantens Kompani, som omfattar Umeå socken.
Besök gärna min hemsida http://user.tninet.se/~jvs207i/minasidor/

[Ann-Sofie Öman]

Hej!
 
Jg undrar om någon som har tillgång till  Statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket  skulle kunna hjälpa mig att ta reda på vilket regemente min fmmf tillhörde.  
Han hette Anders Johan Magnus Roth- Johansson och bodde i Östergötlands län, Fifvelstads socken,och på gården Källegården No 4.
Tacksam för all hjälp jag kan få.
Ann-Sofie

[Rolf Ström]

Hej Ann-Sofie!
Hittar inte någon rote med namnet Källegården. Men du har att välja på två regementen om soldaten inte tjänstgjorde i något livregemente. Dessa två regementen är Första och Andra Livgrenadjär Regementet. Rotarna för Fivelsta i Första Livgr. Regementet var nr 58 Sund, nr 59 Rusingstorp, nr 60 Risberga, nr 61 och 62 Tråsta samt nr 63 Fivelsta. Kompaniet var Motala (tidigare Vadstena) Kompani.
Rotarna i Andra Livgr. Regementet var följande: nr 16 Långeryd, nr 17 Stubbetorp, nr 18 Sund och nr 19 Eketorp. Rotarna hörde till Skänninge kompani.
Lycka till!
Rolf

[Ann-Sofie Öman]

Hej Rolf!
Tack för din hjälp. Jag ska försöka att hitta de personer som jag söker i de regemeneten som du anger. Hälsningar  Ann-Sofie

[Göran Toral]

Hej
Jag är mycket nyfiken på av vilken anledning soldaterna fick sina namn. Jag har hört att namnen följde med torpet eller rusthållet. Stämmer det? Jag har en soldat, Bengt Nilsson, som fick namnet Rubin. Han var först knekt i Barkåkra, L, men flyttade sedan till Ramsjö, L, och det är två vitt skilda socknar och rusthåll.
Bengt Nilsson kom ifrån Långaryd, N, där hans far Nils Kula var knekt på Rema soldattorp. Är det någon som vet något om Kula så är jag evigt tacksam för uppgifter om honom.  
Slutligen har jag en knekt, Ekdahl som bodde i Varan, V.Karup, L, men det står i rullorna att han tillhörde rusthållet i Glimminge. Var det vanligt att man bodde på annan plats?
Mvh Göran Toral

[Fredrik Derefeldt]

Soldatnamnen är lite luriga. Oftast så följde det ett soldattop. T.ex. Soldat Tid vid soldattorpet i Tibro. Men att de enbart följde samma torp är inte riktigt sant. Kan byta torp också. Och få något nytt soldat namn av olika orsaker.
 
Ett vanligt sätt att ge soldatnamn, som inte är de typiska Modig, Tapper etc. är de som bildas av soldattorpets rotenamn. Själv har jag främst kunskaper i Södermanlands regemente, och kan ge några exempel:
Rund från Rundbotorp, Kattnäs sn, Klöfverblad från Klövsta, Kattnäs sn, Settervall från Sättra, Gåsinge sn.
 
När det gäller roten Klövsta, så gäller namnet Klöfverblad under åtminstone slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, därefter får samma soldattorp namnet Svärd (som ett annat torp i kompaniet haft tidigare). Varför det blev så vet jag inte ännu.
 
Ett annat sätt är att någon blir soldat med ett udda släktnamn, eller åtminstone unikt för åtminstone det kompaniet. I det fall jag tar upp är det en medlem av vallonsläkten de Reniboy (en gren som ändrat släktnamnet till Ilou efter stamfadern Eloy). Här blir far och son efter varandra soldater vid soldattorpet för roten Vängsö, Gåsinge sn, men dessa behåller sitt släktnamn, när sonen får avsked, ersätts han av en person från Kattnäs sn, som blir tilldelad soldatnamnet Ilou(!). Dvs, släktnamnet har helt plötsligt blivit soldatnamn. Känner bara till en soldat efter dessa far och son Ilou. Har varit i kontakt med en ättling till dem (de flesta ättlingarna finns i Schweiz idag), och de har varit övertygade om att de tillhört en vallonsläkt, vilket kan dementeras.
 
Ganska ofta får samma soldat också olika namn, under olika perioder under sin karriär. Har en soldat i Västerbottens regemente, som är född som Jonas Jonsson, som soldat heter han Jonas Forsman, som korpral heter han Jonas Tysk samt när han blir befordrad till furir och slutar sin tjänst som sergeant heter han Jonas Westberg.
 
Dessutom har vissa soldater fått byta namn av andra orsaker, nu har jag inget exempel i minnet, men det har förekommit i Södermanlands regemente, att en hustru till en soldat, kallats fru [soldatnamnet] och har inte varit glad för det namnet, och så har soldaten fått ett nytt soldatnamn.
 
Givetvis finns lokala skillnader, men grunden är nog i stort detsamma, möjligen med t.ex. Dalarna som undantag, då de t.ex. inte hade det normala sättet med soldattorp, utan fick högre lön istället.
 
Mvh
Fredrik

[Rolf Liljhammar]

Hej Göran.
Kan bara instämma i vad Fredrik redan redogjort för, men vill tillägga att när kompanierna av olika skäl utökades i storlek, uppstod ett antal nummer som saknade namn.  
Att använda patronymikon som namn i det militära gick inte, då halva kompaniet i så fall skulle hetat Andersson, den andra hälften Johansson.
Ropade man på exvis Johansson, så kunde man ge sig den på att fel Johansson kom. Gällde det ett trevligt uppdrag kom det nog också ett tiotal gubbar, - vid ett trist jobb kom det ingen.
 
Namnen gick oftast i arv, efter soldatnumret och var i våra trakter i regel kopplat till rotenamnet.
I mina anor har jag soldatnamnet Stenkvist, efter Stenkvista, i Södermanland.
Infanteriet hade sina namn, kavalleriet hade sina.
Då kunde det uppstå det fenomen jag uppmärksammade rörande byn Björka i Glanshammar, Närke. Där fanns dels soldattorpet 40 Björka, med soldaten Björk. Inte långt därifrån låg Ryttartorpet Björka, med ryttaren Björk. När den gamle knekten, eller ryttaren, tog avsked, tillträdde en ny som övertog torp, nummer och namn.Den gamle behöll i regel det invanda namnet. Földen kunde bli som vid den period jag upphåller mig vid, då det samtidigt fanns 5 familjer Björk i Björka by.De behövde inte ha mer gemensamt än att någon förfader i resp släkt hade bott i något av torpen.
 
När kompaniet utökades, för att återgå till inledningen, var det kompanichefen som gav soldaterna namn.  
Beroende på vilken humor, eller vilka intressen han hade, kunde namnen bli ganska färgstarka. I Småland har jag stött på namn ur den romerska historien som Nero, Cicero, Titus m fl. I Blekinge förekom namn som Älskling (!!). I Dalarna finns namn som Vingalen (!!!) eller Ståbi som skilde fyllot från den som inte svek.
Litterära intressen kunde också slå igenom. Geijer som ex. Arne Geijer, den gamle LO-ordföranden var inte släkt med den samtida Justitieministern Lennart Geijer, där den senare var den som hade rätten till namnet... Voltaire, Rosseau, förekommer också.
 
Traditionen med nummer kopplat till ett särskilt namn levde vidare åtskilig tid efter det indelningsverket upphört. Kanske främst inom befälsskolorna. Så t ex finns det ett nummer på Karlberg, där innehavaren under många led fick bära namnet Pihlgren, efter en tidig innehavare. Den som råkade få det numret hade anledning att begrunda sitt öde, då det medförde för honom att han under ceremoniella former skulle kastas i Karlbergskanalen.(Den förste Pihlgren hade drunknat där, nämligen) Jag vet inte om den traditionen fortlever, men på 60-talet levde den i alla fall kvar.  
En ana till mig på K1 fick tillnamnet Luffaren. Ett namn som åtskilliga burit före honom m a a numret
 
Alf Åberg har skrivit en intressant uppsats som heter Soldaternas namn, men i vilken av hans böcker den publicerades har jag fn inget som helst minne av.
 
Mvh
 
Rolf L

[Fredrik Derefeldt]

Vet inte vilken artikel Rolf menar, eller ens i vilket verk den finns, men följande finns av intresse av soldatnamn i Libris, Har bara sökt på ordet Soldatnamn och Soldaternas Namn.
 
Soldatnamn vid Åbo läns infanteriregemente 1716-1804  
Lindqvist, Tor-Erik - Åbo, 1990
 
Soldatnamn vid det indelta Södermanlands regemente  
Wahlberg, Evert - Strängnäs, 1989
 
Om soldatnamn  
Kreüger, Sten - Stockholm, 1957
 
Soldatnamn bland närkingar [Artikel]  
Wiktorsson, Per-Axel - 1997
Ingår i: Krigsmakt och bygd  
Från bergslag och bondebygd. - 1997(48), s. 301-328 : ill
 
Soldatnamnet Olsson [Artikel]  
Wahlberg, Evert - 1995
Ingår i: Bernts bok / [redaktör: Kerstin Pettersson] ; med linoleumsnitt av Knut H. Larsen och teckningar av Matts Mattsson. - Strängnäs : Salvia, 1995. - S. 57-61  
 
När det gäller soldatnamn har jag stött på namn som Frigiven(!), om jag minns rätt i Piteå, på samma ställe finns namnet Smålänningen(!). Annars är ju Dalregementet känt för roliga soldatnamn, dock har jag inga som helst erfarenheter från det regementet.
 
Mvh
Fredrik

[Rolf Ström]

Hej Göran och alla ni övriga!
Ja, soldatnamnen är ju som nämnts tidigare lite luriga och beror lite på resp. kaptens fantasi och/eller den tradition man hade inom resp. kompani. Jag har en anfader som hette Planck. När han värvades fick han behålla detta ovanliga namn och blev soldat Sven Planck. Han hamnade dock i fångenskap och hans halvbror tog över rollen som rotens soldat. Brodern hette Anders Nilsson, men han fick ärva sin halvbroders namn och fick heta Plank. När Sven Planck återinträdde i tjänst  efter lycklig återkomst till sin socken och till ny rote var ju således Planck upptaget av halvbrodern (dock med något annorlunda stavning. Sven fick då namnet Wallpol. Var detta namn kom ifrån är svårt att säga, men en teori som framförts till mig av Elisabeth Thorsell är att namnet är en försvenskning av den engelske författaren och politikern Horace Walpoles namn, d.v.s. kaptenen kan ha varit beläst och förtjust i denne författare och kanske associerade Svens situation till något med anknytning till vad författaren skrivit.
En annan sak jag lagt märke till är att när extra rekrytering till Första Livgrenadjär Regementet i Östergötland skedde för att täcka ett stort manfall pga fångenskap 1806, är att de nya rekryterna ofta fick ärva de soldaters namn de skulle ersätta. På så sätt insattes soldat Petter Wässer, som ersatte min anfader Peter Wässer. Jag kunde dock hålla isär de båda pga att tjänstgöringstid och ålder angavs i mönstringsrullorna. Men det tog lite tid innan jag förstod att det var två olika soldater med i stort sett identiska namn.  
Ni kan läsa om Svens historia här: http://hem.passagen.se/mrwalker/sven.htm

[Hans Högman]

Hej,
Lite mer om byte av soldatnamn.
Det hände att en soldat bytte namn på eget begär av någon anledning. Exempelvis så kunde den förre soldaten ha varit illa omtyckt på bygden och då ville nog den nya soldaten byta till ett annat namn.  
I Tuna socken, Medelpad fanns 1687 båtsmannen Fyllhund. Fyra år senare har han namnet Förbättrader. Här har tydligen kompanichefen tyckt att han förbättrat sig och gett honom ett nytt namn.
 
En soldat som varit krigsfånge fick ofta ett nytt namn då han åter trädde i tjänst om han placerades på en ny rote i kompaniet. Namnet och det gamla torpet kunde då vara upptaget av en ny soldat.
 
Vid förflyttning till annan rote var det däremot inte ovanligt att han tog med sig sitt soldatnamn till den nya roten. Om han flyttade inom kompaniet behöll soldaten i regel alltid sitt soldatnamn. Om han fick förflyttning till annat kompani var han ibland tvungen att byta namn då namnet kanske redan var upptaget i detta kompani.  
 
En soldat kunde även råka ut för ett påtvingat namnbyte om exempelvis en korpral eller en mycket äldre soldat förflyttades till kompaniet och hade samma namn som en soldat där. Den yngre soldaten fick då i regel byta namn.
 
En soldat som blev befordrad till korpral fick flytta till korpralrotens soldattorp. I samband med detta hände det även att han övertog namnet på ”korpralsroten”. Särskilda korpralsrotar upphörde dock den 21/1 1778.

[Björn Johansson]

Jag söker upplysningar om när Soldattorpet, på Kullen Rote 1153 utanför Hova i västergötland, är byggt. Även äldre foton ut och invändigt vill jag gärna fotografera av. Om det finnes några släktingar till de soldater som bott där så vore det kul att språkas vid lite också.
Intresset kommer sig av att jag har/håller på att renovera torpet.
 
Hälsningar Björn Johansson Hova