Joen

[Håkan Skogsjö]

Arbetet med nya namnlistan fortskrider och nya frågetecken dyker upp.
 
Det komplexa problemet kring namnen Johan/Jonas har diskuterats på att håll i Anbytarforum (under Personnamn - Övrigt om personnamn - Namnbyte vid flyttning). Min övertygelse är att dessa två namn ingenting har med varandra att göra under den perioden listan gäller (ca 1550-1850).
 
Men det finns en variant som skapar problem, nämligen Joen. Vid forskningar i Västergötland på 1600-talet såg jag ofta detta namn, vill jag minnas, och då som en smekform för Johan. Alltså att personer omväxlande kallades Joen och Johan.
 
Min fråga är om andra har gjort samma iakttagelse?  
Eller har någon en annan åsikt om hur namnformen Joen ska förstås.
 
Under 1700-talet upphörde bruket av Joen däremot i Västergötland. Jag vill minnas att jag också fick intrycket att Joen inte hade någonting med Jon/Jonas att göra, vilket jag först anade.

[Bo Persson]

Några iakttagelser, av vilket värde de må vara:
 
a) En av mina förfäder, länsmannen Sune Joensson i Halsebo, Södra Vi sn, Kalmar län (före 1610-1677/1679) hade fem söner, varav tre hette Joen, Jonas och Johan. Namnformerna är klart separerade i flertalet källor. Vid ett tillfälle, då de båda första nämns på samma gång, kallas dock både Joen och Jonas Jon (Jon Sunessons barn och en bror...som också heter Jon Sunesson).
 
b) Två bröder i Vena sn, Kalmar län, som lever under senare delen av 1600-talet och ett par decennier in på 1700-talet, kallas i vigsellängderna Johan Jönsson och Jacob Joensson, men båda i dödboken Jönsson. Jacob kallas de gånger han framträder vid tingen alltid Jönsson. Johan har två söner döpta till Joen - nr 1 dör som barn, men när nr 2 dör, kallas han i stället Jöns. Jacob har två söner, den ene från dopboken och allt framgent oföränderligen Jöns, den andre på samma sätt Joen.
 
Huvudsakligen kan jag se en växling mellan Joen och Jöns, medan dessa namn när personerna framträder levande inte blandas ihop med Jonas - däremot kan man se att kortformen Jon för Jonas applicerats av en skrivare på en Joen, vilket föranlett honom att särskilt påpeka att båda tydligen har samma namn - vi har troligen bara att göra med ett hörfel. Likaledes kan man ibland se att Jöns i latinsk form, alltså Joannes, redan av samtida skrivare givits formen Johannes (så t.ex. kh. i Rumskulla, Kalmar län, Joannes Benedicti Hircinius - dennes egenhändiga namnteckning har alltid denna form -, som också gemenligen kallades Jöns Bock och vars döttrar skrevs Jönsdöttrar. Johan och Joen måste uppfattas som olika former av samma namn, liksom även Jöns, men Jonas är ett helt annat namn.
 
I sin översikt Svenskt dopnamnskick vid 1500-talets slut (Anthroponymica Suecana 7, 1974) redovisar Ingwar Fredriksson för ett område i norra Småland bestående av Tunalän, Sevede och större delen av Tjust (s. 26) 79 bärare av namnet Jon och 37 Jöns; i noten till Jon redovisar han han här räknat in 6 Joan, 10 Joen och 10 Jogan. I Västergötland (s. 38-43)
hittar han 398 Jon, varav 20 Joen, 2 Johans, 1 Johan och 1 Johannes, samt 174 Jöns (i Kind, Mark och Göta älvdal anser han Jens vara normalformen), varav omkr. 120 Jens (för Kind och Mark hävdar han att av 95 namnbärare lika många skrivs Jöns som Jens, vilket är en pikant matematik), 11 Jons och 13 Jönis. I kommentarerna hänvisas till Jon från Joan, Joen, Jogan och Johan(nes). Namnet Jonas har han noterat på en dominus Jonas i Hanebo sn (Hälsingland) och kyrkoherden i Hammerdal (Jämtland) och kommenterar: Namnet Jonas kan emellertid inte anses säkert styrkt av dessa belägg, då formen synes ha kunnat användas som en lärd variant av Jöns, jfr Otterbjörk, Svenska förnamn s. 105. Den sistnämnda skriften har jag f.n. ej tillgänglig, varför jag inte vet hur resonemanget är utfört där. Eljest finner jag att materialet så här långt styrker din kommentar till namnet Jon i förbundets namnlista; osäkerheten kring Joen/Jonas överst hänger nog samman med att det sista namnet var tämligen obekant vid den tidpunkten.

[Håkan Skogsjö]

Tack Bo, mycket intressanta iakttagelser och slutsatser som får mig att delvis justera vissa uppgifter i namnlistan (intryck har också tagits av några mejl jag fått av andra).
 
Mitt sammanfattande intryck blir att namnet Jonas sannolikt var ganska (mycket?) ovanligt i äldre tider och inte spred sig till bredare folklager förrän på 1700-talet. Tidigare var alla varianter (Johan, Jogan, Joen, Jon, Jöns, Jens, etc, att hänföra till Johannes). När sedan det hebreiska Jonas mer allmänt började användas uppstod en del sammanblandningar som förvirrar oss (och kanske också samtiden). Men en bit in på 1700-talet verkar läget ha stabiliserats: Jonas/Jon var ett namn och Johannes/Johan/Jan/Jaen/Jean ett annat. Vidare hade Jöns och Hans (båda avledningar av Johannes) också blivit egna namn. Formen Joen (för Johan) verkar helt ha försvunnit en bit in på 1700-talet, troligen på grund av likheten med Jon (av Jonas).
 
Länsmannen Sune Joenssons söners namn är dock svåra att förklara. Men vi vet att det ända in på 1600-talet förekom att flera barn i samma barnaskara kunde få samma namn, det kan vara en förklaring (två Johan och en Jonas). Kanske länsmannen också uppfattade Joen (Jöns) och Johan som olika namn precis som det i Skåne går att finna barnaskaror med en Lars och en Lasse. Det kan ju ses som ett bevis på att man där såg Lars och Lasse som olika namn, något vi inte ens gör i dag. Sammanblandingen av sönerna Joen och Jonas (så att både blev Jon) är säkert en missupfattning.
 
Ytterligare synpunkter på det komplicerade namnproblemet Johannes/Jonas med alla varianter emottages med tacksamhet!

[Pia Hansdotter Forss]

Jag släktforskar i min släkt från Åttersta och Lådra gårdar i Björnlunda socken.I en lagmansdom från 1634 finns bonden Joen Pärsson nämnd. Han låg i tvist med sin bror Olof. Han omnämns alltid som Joen i protokollen från 1634-1646, gällande samma tvist! Efter den Joen har jag ej hittat någon med det namnet, däremot finns Jon i Lådra omnämnd 1653, samt Jon i Åttersta 1656. Det kan vara samme man. 1676 skänker Anders Jonsson pengar till kyrkan, 1708 bor Åboerna Anders Jonsson och Jon Erichsson på Lådra Gård. Från 1700-talets början har jag ej funnit någon Jon eller Joen. Sedan heter bönderna Pär, Anders, Olof,Lars. Det är samma släkt som brukar Åttersta idag.

[Kenneth Mossberg]

I mantalslängderna för Västerbotten på 1600-talet förekommer namnet Joen och Jon omväxlande, år efter vartannat, för samma person. När man byter skrivare kan även Jöns förekomma som variant på dessa. Johan däremot är helt avskilt från dessa andra namnformer, m.a.o ändras inte Johan någon gång till Jon, Joen eller Jöns. Däremot, kan som tidigare sagts, Johan förändras till Hans och fortfarande avse samma person.

[Carl Szabad]

Sedan medeltiden är uppenbarligen Jon (Jonas) och Johan (Johannes, Jan, Hans) två helt skilda namn som inte kan ersätta varann, det finns tydligen även utrett av betydligt namnkunnigare personer enligt tidigare diskussion.
 
Däremot är det säkert möjligt att vissa mellanformer som Joen eller Jöns kan betyda både Jon och Johan.
 
Det finns analogier med andra namn, Ragvald och Rafael är exempelvis två namn med helt skilt ursprung men kortformen Raval har transformerats till båda.

[Bodil Westberg]

När jag surfade på nätet och letade folk som forskar i Ångermanland hittade jag en sida. Tyvärr skrev jag inte upp adressen men den var full med namn som har varit uppe här.Joen,Loe och Sebor bland annat. Kan ha hittat sidan via Junsele Hembygdsförening.Det var i Junsele eller i Graninge på 1600 och 1700 talet med grenar in i Jämtland Stugun tror jag.

[Lars Nylander]

I Hälsingland kan man se en stark åtskillnad mellan Jon och Johan, då Joen är liktydigt med Jon.  
I de äldsta längderna (1535 och 1542) skrivs namnet Jogan, men från 1555 skrivs namnet Jon. Jon och Joen används parallellt (fram till 1600-talets andra hälft, då Joen försvinner). Däremot finns en skarp skillnad mellan Jöns och Jon (två bröder kan heta så), även om det verkar som om skrivaren ibland har haft svårt med detta.  
I slutet av 1600-talet verkar formen Jonas ha börjat användas, men denna användes bara till små gossar. Från vuxen ålder användes formen Jon.
Exemplen är hämtade från Mo-Rengsjö pastorat och det kanske finns variationer i övriga Hälsingland.

[Kenneth Holter]

I Norge vil de fleste slektsforskere forstå navneformen Joen som en gammel skrivefrom for Jon.  Ingen tvil om at Jon er en kortform av Johannes, men det kan jo ha utviklet seg slik: Johannes>Johan>Joen>Jon, og samtidig også (kanskje mest i Sverige): Johannes>Jonas>Jöns>Jon

[Karin Jegelius]

Jag har fått fatt på en anfader till mig, Peter Joensson. Jag vet inte så mycket mer än att hans hustru Lucia Bengtsdotter var född ca 1671, död 1737-06-19 och att båda två dog i Åkered (Västra Frölunda Sn??)Jag har inte heller sett det namnet förut.

[Dag Bremberg]

Bo!
Ang de två sönerna till länsman Sune Jonsson i Halsebo:
De var sannolikt födda i olika äktenskap och kankse skilde det mycket i ålder.
Jon d ä var död före 1698 och kallades vid ngt tillfälle son Jon Jonsson.
Jon d y kallade sig Jonas Collin när han 1707 sålde 1/4 Halsebo t brodern Johan Sunesson.
I Linköpings skola gick redan 1643 en Jonas Sunonis och en namnde gick där 1664. Om det är bröderna så var det 19 år emellan och även skolan gav dem samma namn, fast med en finare form.

[Bo Persson]

Dag,
det finns inget som tyder på två äktenskap. Någon större åldersskillnad mellan syskonen kan inte beläggas. Joen, Jonas och Johan är de namnformer som förekommer - Jonas och Jonas torde vara en missuppfattning från skrivarens sida. Vem den 9-årige Jonas Sunonis från Södra Vi år 1643 är, vet vi helt enkelt inte. Någon som kallas Jon Jonsson finns mig veterligen inte. Resten är spekulationer.

[Dag Bremberg]

Bo,
de två äktenskapen stod i min farbrors Nils arkiv. Han kan förstås ha haft fel och han har inte noterat någon källa till just den uppgiften. Den första (?) hustrun hade han inget namn på, men den andra (?) hette tydligen Ingrid Svensdotter, enl dbk 1718. Stämmer det med dina uppgifter?
Intressant är att den förmodat yngre brodern kallar sig Collin. Det gjorde också brodern Petrus, som var komminister i Törnevalla - om inte HM har fel även på dessa punkter.
Jon Jonsson gissar jag var son till den Jon som dog före 1698. Ytterligare en Jon, således, vilket kan bekräfta att denna familj hade dålig fantasi.
mvh Dag

[Björn Engström]

Joen betyder oftast Jon eller Jonas , men Joen kan i enstaka fall betyda Jöran , Jöns(ovanligast) eller Johan(Jan). Detta är mina erfarenheter från Svärdsjö med omnejd.
Jogan är den äldre formen av Johan.

[Erik Kuoksu]

Joen förekommer som alternativ namnform till det vallonska Joris i längderna för Kengis bruk i Tornedalen på 1600-talet. T.ex. kallas hammarsmeden Joris Mickelsson Speet (Spett) (nämnd 1660-63) ibland Joen Mickelsson Speet.
 
Erik Kuoksu

[Göran Johansson]

Diskussionen om Joen/Jon/Jöns/Johan är kanske avklarad? Kan ändå komplettera den med en del egna iakttagelser:
 
a) Länsmannen Gumme Johansson i Kryssebo, Algutsboda sn, numera Kalmar Län (kring 1650)  hade två söner som hette Johan och Joen.  Johan Gummeson kallas senare i olika sammahang för Johan. Brodern Joen Gumesson däremot kallas växelvis Joen och Jon. Joen Gummessons egna barn bär alla efternamnen Jonsson resp. Jonsdotter. Joen tycks i detta fall av samtiden ansetts ha varit synonymt med Jon.  
 
b) Under släkten ”Dacke” i detta forum diskuteras bl.a. torparen Jöns i Hyltan (utan sockenangivelse) som stamför för släkten Hyltenius.  Dennes son kallade sig Andreas Jonae Hyltenius (khd i Ölmstad 1638-66) eller i svensk form Anders Jonsson Hyltenius. I detta fall tycks namnet Jöns ha varit synonymt med Jon(-as) om det nu stämmer att torparen Jöns var den rätta barnafadern. Kanske var det så att khe Hyltenius fann det hebreiska namnet Jonas mer smakligt för en prästman?

[Dag Bremberg]

Det var ett tag sen det diskuterades om Joen, Jonas Jöns m fl.  
Jag kan nu tillägga att jag uppfattar att Jöns visst kan skrivas Jonas.
 
Jag har en trolig anfar i Uppland, närmare bestämt i Onsby i Alunda.
I Älvsborgs lösen 1613 åbos Onsby av Jonas, om den avskrift jag fått är korrekt.  
I domboken 1611 nämns flera ggr Jöns i Onsby.
Det lär inte ha funnits fler bönder där, så troligen är det samma person (även om det är hypotetiskt möjligt att Jöns efterträddes av Jonas ngn gg 1611-1613).
Vad jag förstått av andra diskussioner kan Jonas denna tid ha varit ett finare sätt att skriva Jöns, som troligen var tilltalsnamnet.

[Carl Szabad]

Dag! Först och främst ska du naturligtvis kolla vad som står i originalet, inte en avskrift. För övrigt kan det mycket väl finnas andra skattelängder vid den tiden som kan skingra dimmorna. Har du kollat om det exempelvis finns tiondelängder i Upplands handlingar för de åren? En skrivare kan ha använt namnformen Jöns och en annan Jonas. Tiondelängderna upprättades vanligtvis av prästen i socknen, medan Älvsborgs lösen borde vara landsskrivaren.