Bindestreck i förnamn

[Claes-Göran Magnusson]

[color=226600] Det vore roligt att veta vem som var den förste att bära [color=ff6000]förnamn med bindestreck[/color] i Sverige! Undrar varifrån detta oskick* kommer? Undrar också om det överhuvudtaget förekommer annat än på 1950- och 1960-talet ... (tack och lov) ...
 
*Jag heter Claes-Göran och tycker inte om långa och otympliga förnamn =)[/color]

[Jill Raneryd]

På min mors sida förekommer bindestreck redan 1905. Det verkar vara tradition i familjen. Där finns Karl-Otto Hjälte f.1905, Karl-Axel Hjelte f.1924, Anna-Stina Hjelte f.1930, Anne-Marie Hjelte f.1945. Det verkar som om bärarna av dessa långa namn i allmänhet inte gillar dom för min mor (Anne-Marie) ville absolut att jag skulle heta något kort och enkelt, därav Jill. På min mans sida finns också ett exempel på där fler inom samma familj får bindestrecksnamn. tex. Inga-Lill f.1937 och Per-Olof f.1944.

[Anna Johnson]

Frågan är vad som räknas som att bära namn med bindestreck! Jag har flera exempel på anor som döps till två namn (t ex Christina Catharina och Christina Charlotta) som sedan förenklas till ett dubbelnamn med bindestreck (t ex Stina-Kajsa och Stina-Lotta). Hur ska man då kunna veta om dopnamnet speglar prästens vilja att  ge barnen respektabla namn eller om föräldrarna verkligen ville att barnet skulle heta Christina Catharina och inte Stina-Kajsa? De exempel jag har är i alla fall från tidigt 1800-tal.
 
I övrigt tycker jag att man i min föräldrargeneration (40-talisterna) kan se en skillnad mellan olika delar av landet: förkärleken för dubbelnamn med bindestreck är större norröver (utan att försöka specificera noggrannare vad norröver betyder...), medan man längre söderut (Svealand?) hellre ger två (eller fler) separata förnamn, varav endast ett (oftast) är tilltalsnamn. Finns det en sådan skillnad (kanske kan kontrolleras m h a någon officiell statistik) och fanns den i så fall redan tidigare (eller var dubbelnamnen jämnare fördelade förr)?

[Karl Göran Eriksson]

I namnsammanhang hör bindestrecket ihop med dubbelnamnen. Även om man har fler dopnamn är det endast två av dessa som kombineras inom svensk tradition. Någon Björn-Ture-Sven som Hasse Alfredson skämtar om i en show, lär alltså näppeligen kunna påträffas. Dubbelnamnen karaktäriseras av ett annat uttal än när namnen står för sig själva. T.ex. i stället för Kárl Ótto får vi Karl-Ótto. Detta annorlunda uttal fanns förstås redan innan man började använda bindestreck i skrift. Roland Otterbjörk hävdar att det är i slutet av 1800-talet som denna stavning börjar uppträda, men den blir allmän först en bit in på 1900-talet. Varför tillkom då denna förbindelselänk? Jag tror helt enkelt att det var en markering som informerade både om uttalet och samtidigt upplyste om att namnbäraren använde sig av båda namnen. För egen del har jag aldrig erfarit denna stavning i några primärkällor före 1900-talet. Att Anna Johnson har belägg från tidigt 1800-tal låter därför så pass intressant att jag gärna tar del av närmare källhänvisningar.

[Sara-Lena Brännström]

Jag är döpt efter en Sara-Lena som föddes 1833 i Gudmundstjärn, Medelpad. Hon nämns på de flesta ställen med ett bindestreck mellan Sara och Lena. Så då måste det ju ha förekommit dubbelnamn? Eller hette hon egentligen Sara Lena?

[Anna Johnson]

Svar till Karl Göran:
 
Det första av mina exempel har jag ärvt av en släkting som släktforskat, och jag har inte hunnit kontrollera det ännu. Enligt henne ska Christina Catharina Beyström (f. 1804-01-07 i Medåker) ha kallats för Stina-Kajsa. S-K ska i sin tur ha en dotter Anna-Kajsa (f. 1836-08-01) som jag inte tror har något annat dopnamn, vilket tyder på att modern verkligen kallades Stina-Kajsa.
 
Det andra exemplet har jag själv hittat, även om jag inte minns exakt var: Christina Charlotta Petronella Dåderman Gartman (f. 1801-09-05 i Ytterjärna) kallas Stina-Lotta vid något tillfälle i en husförhörslängd (jag vet dock ej exakt var -- hon kommer från Ytterjärna sn (Nible Båtsmanstorp) i Sörmland, flyttar 1819 till Vidbo sn (Veda gård) i Uppland och 1835 till Ösmo sn (Vidby Södergård) i Sörmland, så på något av dessa ställen är det). Eftersom det bara sker vid ett tillfälle kan det förstås vara ett yttryck för att prästen inte orkade skriva alla namnen.... Å andra sida speglar namnvalen rätt väl hennes ställning -- hon är antingen dotter i huset eller piga när hon kallas för Stina-Lotta. Som ingift i familjen Gartman står alla namnen med, även om de i bland förkortas till C. C. P.

[Carl Szabad]

Den som är intresserad av frekvensen av dubbelnamn kan använda listsökning på förnamn i Sveriges Dödbok 1968-1996 eftersom dubbelnamnen där är betraktade som ett förnamn. Visserligen kan förkortningar förekomma, när den totala längden av namnet överstiger de 36 tecken som folkbokföringen använder, men en viss hjälp kan man ändå ha av den CDn.

[Sten-Sture Tersmeden]

Hur skall man lämpligtvis skriva in dubbla förnamn om man nu inte har använt bindesträck.
Jag använder _ (understrykningstecken) i DISGEN. Borde fungera i andra program också.  
Men finns det någon regel?

[Håkan Skogsjö]

Räcker det inte med ett blanksteg (mellanslag)?

[Anders Berg]

Blanksteg både duger och rekommenderas!

[Sten-Sture Tersmeden]

Håkan och Anders!
Jag har kanske inte riktigt förstått era svar. Om nu personen har säg 3-4 förnamn, varav 2 hör ihop. Hur göra då?

[Anders Berg]

Håkan Sten-Sture Anders
 
skulle jag helt enkelt skriva, som ett exempel. Jag förstår inte varför underscore ska behöva användas.

[Sten-Sture Tersmeden]

Om en person nu hade två namn t ex Carl Reinhold, som inte är Carl och Reinhold var för sig, utan personen i stället verkligen tilltalades med båda namnen samtidigt, och man inte skrev med bindestreck förr i tiden, hur skall jag då göra?
Skall jag införa bindestreck fastän jag kanske aldrig hittar det skrivit i någon källa?

[Anders Berg]

Sten-Sture,
 
med andra ord frågar du vad man ska göra om inte ett av namnen Carl och Reinhold är tilltalsnamn. I Disgen ska du ange ett eventuellt tilltalsnamn med en asterisk efter namnet. Mitt namn registreras t ex som Anders* Mikael Berg.
 
Om personen kallas Carl Reinhold (skrivet utan bindestreck) så uppnår du det genom att underlåta att använda asterisken för något av namnen. Har han ett tredje namn som inte används så skriver du t ex Carl* Reinhold* Viktor.
 
I något annat program (Holger?) tror jag ett utropstecken används för att markera tilltalsnamn.

[Anders Berg]

OK, nu förstår jag varför du frågar. Varianten  
Carl* Reinhold* Viktor som jag föreslog ger inte önskad effekt i Disgen. Endast det första namn får tilltalsmarkering vid utskrift, för det andra namnet står asterisken kvar.
 
Helt klart en bugg i Disgen som härmed skickas vidare till ansvariga att omedelbart fixa. ALLA namn markerade med asterisk ska naturligtvis strykas under vid utskrift, inte bara det första.
 
Om det finns ett tredjenamn typ Viktor så har jag alltså inget bra svar på din fråga. Dock tycker jag inte du ska införa bindestreck som inte finns i någon källa, och det gäller både förnamn och efternamn.

[Carl Borawski]

Var kan jag vända mig för att få konkret information om namn med bindestreck?

[Håkan Skogsjö]

Sedan denna diskussion fördes har jag haft ögonen öppna efter dubbelnamn skrivna med bindestreck i äldre tider. Karl Göran Erikssons utsaga ovan (»För egen del har jag aldrig erfarit denna stavning i några primärkällor före 1900-talet») har också för mig förefallit med sanningen övereensstämmande, det vill säga på 1700- och 1800-talet skrevs dubbelnamn aldrig med bindestreck.
 
Men ett par fynd på sistone har tvingat mig att revidera denna åsikt. När klockaren Per Aronssons son »Carl-Gabriel» föddes den 5 mars 1749 i Lemlands socken på Åland skrevs hans namn helt tydligt med bindestreck i födelseboken. Prästen använde dåtidens vanliga typ av bindestreck, som mest påminner av dagens likamedstecken, alltså dubbla streck (»Carl=Gabriel»).
 
Två andra tidiga exempel finns i Vårdö sockens födelsebok (också Åland) från 1789. I januari föddes både en Anna-Gertrud och en Sara-Lisa (både bondedöttrar), vars namn i födelseboken skrevs med bindestreck.
 
Dessa exempel har ändå karaktären av enstaka kuriositeter. Det är inga problem att hitta tusentals och åter tusentals exempel från 1700- och 1800-talet på det motsatta, att dubbelnamn skrevs utan bindestreck. Varför prästerna just i dessa fall satte ut ett bindestreck är omöjligt att säga.

[Åke Tilander]

Hej!
 
När det gäller dubbelnamn utan bindestreck Carl Reinhold bör nog dessa i första hand skrivas med det tecken som kallas fast mellanslag i datorprogram som har detta tecken i sin teckenuppsättning. Språkligt sett är tecknet fast mellanslag ett tecken som just ser ut som ett mellanslag men som ändå visar att orden, eller namnen i detta fall är en enhet. Om man dessutom vill tydliggöra, så att det syns, att det är fråga om ett dubbelnamn kan man ju göra det i form av en kommentar eller anteckning inom [hakparentes]. Ex. Carl Reinhold [dubbelnamn].
 
I datorprogram som inte accepterar fast mellanslag bör i första hand mellanslaget ersättas med ett understrykningstecken Carl_Reinhold. (i den mån man inte lägger till en kommentar försås eller att det är fråga om en enhet framgår på annat sätt) Det är sedan många år kutym i datasammanhang att man gör så, t.ex. när det gäller mail-adresser. Så har t.ex. dekanus och professorn vid Teologiska Fakultenten vid Uppsala Universitet, Carl Reinhold Bråkenhielm emailadressen: Carl_Reinhold.Brakenhielm@teol.uu.se
 
Sedan är det ju en annan fråga vad som verkligen är vårt officiella namn?! Jag tror t.ex. inte att SPAR (Statens person- och adressregister) accepterar vare sig fasta mellanslag eller andra speciella tecken. Inte heller torde det framgå av någon förälders namnanmälan att man heter Carl Reihold och inte bara Carl och Reinhold. Ibland är det ju uppenbart, efternamnet Natt och Dag är ju ett efternamn och inte tre! Om Bengt Stensson Natt och Dag levt idag hade nog Natt och Dag betraktats som hans efternamn och Stensson som förnamn eller möjligen mellannamn. Ett annat exempel på sammansatt efternamn är: Calderón de la Barca.
 
Ett sätt att se det på är ju att säga att egentligen heter Carl Reinhold blott och bara Carl    Reinhold men kallas Carl Reinhold om ni förstår vad jag menar.
 
Som lagen är skriven i Sverige idag är det nog så att det är föräldrarnas namnanmälan som är vårt sätt att få vårt namn. Historiskt sett i Sverige och på andra håll i världen har det ju varit/ är det ju lite annorlunda.
 
Det finns ju även en annan variant, nämligen de som väljer att skriva samman sitt dubbelnamn till en enhet ex. MarieLouise. Heter hon Marie-Louise, Marie Louise, MarieLouise eller Marie Louise? Och vem bestämmer det? Det är nog viktigt att vi bestämmer oss klart för vilka namn vi registrerar vid vår släktforksning och klargör det både för oss själva och de som nu och i framtiden läser det vi skrivit. Min farfar hette Gösta och min farmor Ann-Mari. I folkbokföringen stod det dock Gustav och Anne-Marie.

[Tommy Lilja]

Hej Åke!
Kan du förklara för mig vad fast mellanslag på datorn är och hur jag gör.
MVH Tommy Lilja

[Lasse Nilsson]

Fast mellanslag:
 
I Windows-program håller du ner Alt-tangenten och skriver 0160 varefter du släpper Alt-tangenten.  
 
Hälsn, Lasse

[Åke Tilander]

Hej Tommy!
 
Javisst. Du skriver tecknet på lite olika sätt i olika program. I Microsoft Word (ver. 97) som väl är det ordbehandlingsprogram som är vanligast idag gör du på följande sätt:
 
Variant 1:
Välj menyerna i tur och ordning:
Infoga --> Symbol --> Specialtecken
Välj alternativet Hårt blanksteg
 
Variant 2:
Tryck helt enkelt samtidigt på
Ctrl+Shift+Blanksteg
 
Om du sedan du skrivit ett Hårt blanksteg i Word väljer att visa symboler (klicka på stycketecken-symbolen) så ser du att ditt fasta mellanslag då visas genom ett tecken som ser ut som ett litet grad-tecken, medan ett vanligt mellanslag visas just som ett vanligt mellanslag.
 
I Word och andra ordbehandlingsprogram indikerar detta för programmet att de två orden som förbinds med ett fast mellanslag utgör en funktionell enhet. Rent konkret kan det innebära att programmet ska skriva dem på samma rad t.ex.
 
Sen varierar det naturligtvis vilka program som stöder resp. inte stöder fasta mellanslag, men det gäller ju även en massa accenter och andra tecken som en släktforskare kan vara intresserad av att skriva in bland sina anor!

[Tommy Lilja]

Tack för hjälpen. Det fungerar bättre än att sätta  runt namnen som jag gjort tidigare.
Stort tack
Tommy Lilja

[Jan Böhme]

Håkan!
 
Angående förekomst av bindestreckade dubbelnamn:
 
Erik Hellerström anger i Diktares arv att Verner von Heidenstams mormor, född runt 1800, kommer inte ihåg exakt utan boken, hette Beate-Sophie von Vegesack. Det framgår visserligen  inte om bindestrecket varit med från början, men här är det uppenbart fråga om en konsekvent namnform, inte bara om en enstaka idiosynkratisk skrivning av kyrkbokförande präst.
 
Det förefaller som om snofsiga franskklingande dubbelnamn har varit rätt vanliga hos kvinnor av bättre sort i vart fall under artonhundratalts senare del. Elsa Beskow låter ju sina tre färgtanter kalla varandra Jeanette, Marie-Louise och Agate-Julie.
 
Jag skulle tro att bruket med bindestreck har kommit från Frankrike. Dels har vi ju ett mycket kraftigt franskt inflytande kring och före år 1800 i största almänhet. Men dels verkar det ha varit _fransk_ praxis att lägga bindestreck mellan samtliga förnamn, oavsett om de var del av tilltalsnamn eller ej.
 
Så betecknas min fmmmmf, Hyacinthe de Serre, (som bevisligen bara hade Hyacinthe som tilltalsnamn) som var fransk generalkonsul i Göteborg under 1800-talets förra hälft, som Roch-Hyacinthe-Louis-Pierre-Fourrier de Serre i Henri Jougla de Morenas Grand Armorial de la France.

[Sam Blixt]

I dagens Kvällsposten finns en artikel som visar att bindestreck i förnamn är vanligast i Mörbylånga kommun. Där har 11,49 % dubbelnamn jämfört med Botkyrka kommun, där endast 4,30 % har dubbelnamn. Av de tretton kommuner där det finns flest dubbelnamn, är sju kommuner i Kalmar län.  
 
Detta föranledde mig att gå in och titta i PLF's databas, när dubbelnamn med bindestreck första gången förekom. Det var - hör och häpna - i Algutsrum, 1747 och Algutsrum ligger i Mörbylånga kommun. Jag kontrollerade i originalet, tack vare Genline, kunde jag kolla direkt. Det var sju flickor, men inga pojkar som fick dubbelnamn i Algutsrum under 1700-talet.
 
Har någon annan hittat dubbelnamn, med bindesteck så tidigt någon annanstans?
 
Hälsningar/Sam Blixt/Oskarshamn

[Elias Granqvist]

Åke Tilander skriver här ovan bland annat:
Det finns ju även en annan variant, nämligen de som väljer att skriva samman sitt dubbelnamn till en enhet ex. MarieLouise. Heter hon Marie-Louise, Marie Louise, MarieLouise eller Marie Louise? Och vem bestämmer det? Det är nog viktigt att vi bestämmer oss klart för vilka namn vi registrerar vid vår släktforksning och klargör det både för oss själva och de som nu och i framtiden läser det vi skrivit. Min farfar hette Gösta och min farmor Ann-Mari. I folkbokföringen stod det dock Gustav och Anne-Marie.  
 
Jag skulle nog vilja påstå att det namn som är registrerat i folkbokföringen (inklusive äldre tiders kyrkböcker) är det riktiga namnet. Om sedan personen själv i regel stavar sitt namn annorlunda, bör nog även det anmärkas i en släktförteckning, kanske genom att skriva denna namnform inom parentes eller citationstecken.  
 
Hur gör man förresten med personer som använder ett förnamn samt en mellaninitial, d.v.s. en person som heter t.ex. Lars Olof Svante Svensson och skriver sitt namn Lars O. Svensson? Hur kan detta markeras i en släktförteckning?