Tillnamn i äldre tid

[Olle Elm]

Urban Sikeborg, redaktör för Svensk Genealogisk Tidskrift, har gjort följande inledande skrivning till min artikel i SGT 2013:1-2 som kom (försenad) nyligen.
 

 
Jag vill göra er uppmärksamma på artikeln, då den handlar om något så ovanligt som tillnamn i släkter  bland allmogen, för vissa av dem ner till slutet av 1400-talet. Artikeln handlar trots rubriken inte endast om individer på Visingsö. Mitt arbete med den har pågått i omgångar sedan 2005 och bl a har samtliga landskapshandlingar för området gåtts igenom.
 
Skriver här, då jag vet att många av er som forskar på tidigt 1600-tal och 1500-tal allt som oftast stöter på dessa tillnamn. Kunskapen om dess användande är inte särskilt utbredd, och det vore roligt om min artikel kan bli ett tillskott i detta. Det verkar inte som om genealoger har skrivet särskilt mycket i ämnet.
 
Kanske finns det något vi kan diskutera.
 
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol 2014-10-23 16:44)

[Olle Elm]

Svensk Genealogisk Tidskrift 2013:1-2 finns nu i Rötterbokhandeln.
 
Vänligen,
Olle

[Björn Engström]

Många gårdsnamn i mina trakter (Svärdsjö med omnejd) kan härledas till en första som byggt upp gården. I en del fall kan jag härleda dem till 1400-talet. I andra fall kan jag inte hitta uppbyggaren utan det ligger en bit före 1538. Några är soldatnamn från äldre indelningsverket eller Dalafänikan. Där man ju diskutera om det är ett äldre beteckning på gården som blivit soldatnamn och inte tvärtom. I vissa fall kan man ana olika klannamn med ett ursprung ur tidig medeltid eller vikingatid. Geografiska gårdsnamn är sannolikt äldre än sådana som har anknytning till enskilda personer.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Olle Elm]

Hej Björn,
Handlar det också i Ditt fall om tillnamn - vilket väl är det speciella med materialet i min artikel?
Vänligen,
Olle

[Björn Engström]

Frågan är ju vad är ett tillnamn. Skillnaden mellan gårdsnamn och tillnamn kan vara stor eller inte alls.Nu är ju gårdsnamnen fortfarande i hög grad i bruk fortfarande och vissa vet jag knappast vad de heter i efternamn.  De äldre soldatnamnen kan vara ett enskilt tillnamn som sedan blivit gårdsnamn. Exempelvis Plix, Wintz (Vins), Blå(ns). Kramp.Andra gårdsnamn Läbbers från (Lebert Larsson född på 1500-talet) och förvandlades till Löfbergs. Gårdsnamnen Örjas efter en Örjan som inte var skattebetalare 1538, Arns efter en Aron, Nygårds som belagd på 1580-talet osv. Geografiska namn såsom Hol, Slänje eller Slång (utslängd gård från bykärnan sannolikt på 1400-talet), Därvar och Darvarens mantal född omkring 1500 med känt egennamn. Jönsgården i Forsgårde kan härledas till 1482, då en Jöns köper gården och möjligen av fadern(?).
Dessutom finns gruvarbetare eller gruvdrängar med soldatliknande tillnamn sedan 1610-talet. Några har ju studerat särsakilt som tyder på finnar med finskklingande tillnamn. I mina finnbygder finns också en del finska namn som ger antydan till finska klannamn.

[Olle Elm]

Intressant Björn!
Vore roligt om Du läste min artikel. Kanske kan Du bli inspirerad att också skriva om detta intressanta område, som är dåligt utforskat och som också behöver diskuteras.
Jag har haft lyckan att arbeta med en för litteraturen i stort sett okänd handskrift från 1641, där någon upptecknat genealogier på ett tjugotal bondesläkter med tillnamn - en del tillbaka till slutet av 1400-talet. Genom att gå igenom allt källmaterial - t ex landskapshandlingarna från 1539 och framåt, domböcker och kyrkoböcker m m - som jag kunnat finna, har jag kunnat visa att dessa släkter verkligen funnits.
Om Du också kan belägga bondesläkter med tillnamn på detta sätt, vore det säkert välkommet i litteraturen.
Vänligen,
Olle

[Karl Göran Eriksson]

Inom namnforskningen råder inte enighet om begreppen.  
Roland Otterbjörk (1925-1984) tar bl.a. upp termen tillnamn och skriver: Efternamn är detsamma som släktnamn (termen familjenamn är numera avskaffad) men ibland ser man också tillnamn användas i denna funktion. Detta är en onöjaktig terminologi. Termen tillnamn bör reserveras för det slags inofficiella namn som tillfogas ett officiellt namn: Harald Hårfager, Lång-Jan, Bildsköne Bengtsson. Därmed kommer tillnamn vanligen att bli synonym för namngrupperna 2 B [=Smeknamn eller Hypokorismer] och 2 C [=Öknamn eller Pejorativer] ovan, .. (Hur var namnet ? - Ett kompendium om namn - mest personnamn, Umeå 1979, sid. 5).
 
Gudrun Utterström (1928-2013) avser däremot med termen tillnamn vara namn, förutom patronymika, som läggs till förnamnet. Hon skriver att den brukas som övergripande term till begreppen släktnamn och binamn (Släktnamn - tillkomst och spridning i norrländska städer, Umeå 1985, sid. 11; även i Tillnamn i den karolinska tidens Stockholm, Umeå 1976, sid. 11).
 
Eva Brylla skriver i sin artikel Svenskt tillnamnsskick i kvinnoperspektiv att: Termen tillnamn används här i en vid bemärkelse som en övergripande term omfattande patronymika, metronymika, binamn och släktnamn/efternamn. (Personnamn och social identitet, red. T. Andersson m.fl., Uppsala 1998, not sid. 229).  
I en artikel om nordisk personnamnsterminologi konstaterar E.Brylla och Vibeke Dalberg att det danska tilnavn och det svenska tillnamn inte helt omfattar samma begrepp (Studia anthroponymica scandinavica 25, Eslöv 2007, sid. 123). Utan att gå in i diskussionen bör det nog, av först angivet skäl, vara lämpligt för författare att i framställningar klart ange vad man avser med termen ifråga.

[Olle Elm]

Hej Klas Göran,
Vad bra att Du nämner dessa belägg. I min artikel redogör jag i avdelningen Tillnamn eller släktnamn för hur jag resonerat. Det kanske kan vara intressant att veta att den handskrift jag utgår ifrån har en egen rubrik: »Slächterna på Bönderna på Wijsingzöö och deras Tilnampn, allenast på Manßlinien, 1641.«
 
Vänligen,
Olle

[Calle Lindström]

Även den akademiska världen har intresserat sig för frågan om tillnamn. Jag vet om två akademiska avhandlingar som tar upp frågan, bägge tyvärr olästa av mig, men i min bokhylla, för kommande läsning.  
Från tillnamn till släktnamn i Österbottnisk allmogemiljö, diss. av Marianne Blomqvist vid Helsingfors universitet 1988.
Vid en hastig kontroll tycks denna bok koncentrera sig på 1700- och 1800-talets Österbotten.
Salanus, Tunström och Sporrong, Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland, diss. av Lennart Ryman vid Uppsala universitet 2002.
Rymans fokus ligger på 1600- och 1700-talet.
Som ett tips.
 
Vänligen,
Calle

[Olle Elm]

Intressant Calle!
Satte rubriken Tillnamn i äldre tid just för att markera att jag avser de äldsta. Där är väl tillnamn bland allmogen endast forskningsbara - förutom i orts och gårdsnamn som sådana - från de första skattelängderna.
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Kanske det kan vara av intresse att se den där titeln i original - alltså från handskriften jag behandlar i SGT 2013:1-2.
 


 
 
Calle - i artikeln nämner jag ett par studier av tidiga förhållanden - alltså under och omkring den tid jag skrivet om, t ex Strandberg, Svante (1995). Tidiga släktnamn?: personnamn kring västgötska hemmansnamn. Slektsnamn i Norden / redigert av Kristoffer Kruken. S. [83]–108. Han avhandlar dock inte släkter, utan endast själva namnen.
 
Vänligen,
Olle
 
(Meddelandet ändrat av smol 2014-11-05 10:37)

[Calle Lindström]

Olle, tack för tipsen. SGT ligger på skrivbordet för läsning, men annat är just för stunden prioriterat. Men det är ett mycket spännande ämne. Tillnamn och dess ursprung, fortlevnad och utveckling är spännande tycker jag.
 
Vänligen,
Calle

[Calle Lindström]

Jag avsåg SGT 2013:1-2.
 
Vänligen,
Calle

[Olle Elm]

Hej,
Jag hade felaktigt frågat Calle ovan om ett nummer av SGT som ännu inte finns 2014. Tog bort mitt meddelande för att inte detta skall vara sökbart och sprida irrläror.
Vänligen,
Olle