Hej Agneta o Berit.
Att soldaterna fick nya namn när de klädde på sig kronans kläder var en nödvändighet då då i regel halva kompaniet annars skulle heta Andersson och den andra halvan Johansson.
Erfarenhetsmässigt vet jag att ropar man Johansson så kommer det tre fyra stycken, - om det är ett fint jobb på gång, är det ett skitgöra så kommer det inte någon.
Namnen måste vara särskiljande och det enklaste var att 'namn-följer-nummer', dvs det inskrivningsnummer soldaten fick döpte honom också, i vissa trakter av mellansverige var det roten som på något sätt gick igen i namnet.
Götlunda har en del sådana namn Rask - Racksätter, Järnäs - Järling, Nannberga - Nannberg o Nannfeldt osv...
Detta med 'namn-följer-nummer' hängde med under lång tid, men på senare tid i öknamnen.
Min far, stamanställd på K1 i Stockholm fick ök/smeknamnet Luffarn, som många på samma nummer burit före honom.
Den ursprunglige namnbäraren hade försvunnit generationer före min fars tid.
Så till namnet Tränk, jag kan mycket väl tänka mig att hade soldaten ett namn innan han blev inskriven, som särskilde sig på något sätt, kunde han få behålla det. Det fanns ju ingen anledning för honom att byta.
I Götlunda disponerar hembygdsföreningen ett soldattorp Stormens. Namnet kommer efter den siste boende, Storm. Detta trots att generationer av soldater i detta torp har hetat Torpman, efter roten Torpstång.
De två sista fick dock behålla sina riktiga namn Svärd och Storm, då det, som sagt, inte fanns någon anledning för dem att byta.
Det kanske vore id? att du kollade att han inte bar sitt namn Tränk innan han röck in.
Mvh
Rolf L