Genitivformer

[Leif Bodin]

Vilket är det korrekta svenska uttrycket i meningen;
 alternativen;två aktfilmsnummer eller
              två aktfilmnummer??
 Svar eller grubbel till Leffe.Tack!!

[Lars Nylander]

Pergamentbrev eller
Pergamentsbrev  
är något som jag har funderat över. En sökning på google gav 32 resp. 173 träffar. Jag har för mig att Stora Pergamentbrevsamlingen är stavningen som RA använder. Har någon den fina tryckta beståndsöversikten?

[Lars Öhman]

Utvecklingen verkar gå mot aktfilmsnummer och pergamentsbrev. Jämför t.ex. med mervärdesskattelagen som förr hette mervärdeskattelagen. Nu har ju denna lag en officiell beteckning och då vet man ju vad som är korrekt. Men för begrepp för vilka det inte finns några officiellt fastställda benämnningar är språkbruket av allt att döma vacklande. Det går nog därför inte att säga vad som är korrekt och vad som inte är korrekt. En språkvetare skulle förmodligen säga att både aktfilmnummer och aktfilmsnummer är korrekta. Åtminstone så länge som båda varianterna kan påvisas vara vanligt förekommande.
 
mvh
Lars Öhman

[Mikael Wikman (Philippos)]

När jag studerade vid gymnasiet framförde min adjunkt i svenska, att principen för genitiv i sammansatta ord är följande.
 
I sammansättningar av två ord skall inget genitiv sättas ut. Exempel: fotboll.
 
I sammansättningar av flera ord skall genitiv sättas ut. Exempel: fotbollsplan.
 
Denna princip motsäges förvisso är namnet på specialidrottsförbundet för fotbollen (Svenska Fotbollförbundet), men bekräftas av mervärdesskattelagen. Förmodligen tillämpas principen - om min lärare nu hade rätt i sitt påstående - inte alldeles konsekvent.

[Lars Öhman]

Jag har nu letat fram SAOL 12:e upplagan från 1998 och där heter det fortfarande pergamentbrev helt i enlighet med ovan nämnda princip. Det är bara det att det är väldigt få som skriver så numera. Såväl Riksarkivet som Landsarkivet i Härnösand skriver pergamentsbrev, åtminstone på sina hemsidor. 173 belägg på Internet för pergamentsbrev och endast 32 för pergamentbrev talar sitt tydliga språk, att ordsammansättningar med fogen -s- är på frammarsch.
 
Nu är förstås ordsammansättningar med -s- problematiska i största allmänhet. SAOL skriver t.ex. i inledningen att fogen -s- skapar de flesta alternativa skrivningarna av ord i svenska språket. Som exempel kan nämnas ord som börjar på berg. Bergmassiv eller bergsmassiv, båda är godtagbara. Några ord som börjar med berg kan emellertid endast skrivas på ett sätt, t.ex. berguv respektive bergslejon, vilket ter sig helt principlöst.
 
Enligt ovan nämnda princip bör det heta chefredaktör och det gör det ju också. Det är bara det att enligt SAOL ska alla andra ord som börjar på chef skrivas med fogen -s- t.ex. chefsåklagare och chefssekreterare. Själv kommer jag ihåg från min ungdom att vi ekonomistuderande i enlighet med den nämnda principen fick lära oss att det hette leverantörskulder, men nu får de ekonomistuderande lära sig att det heter leverantörsskulder och jag får t.o.m. felanmälan av mitt ordbehandlingsprogram för den äldre varianten utan fogen -s-. Däremot ger ordbehandlingsprogrammet ingen felanmälan för pergamentsbrev trots att SAOL alltså endast anger pergamentbrev som det korrekta.
 
mvh
Lars Öhman

[Moderator Språk]

Ovanstående inlägg flyttades hit från tråden Gammelfarmor eller gammelmormor?

[Ingemar Gollungberg]

Hej!
Jag undrar över en sak. Heter det, gårdarnas, Tubberöd och Nötsäter, utmarker eller gårdarna Tubberöd och Nödtsäters utmarker. Eller heter det rent av gårdarna Tubberöds och Nötsäters utmarker.
 
Brödernas, Kalle och Alfred, leksaker eller bröderna Kalle och Alfreds leksaker.
 
Språk ändras med tiden och det är inte alltid man följer med.
 
Mvh
Ingemar

[Jarl Magnusson]

Den form som skrivs: -gårdarna Tubberöds och Nötsäters utmarker -  
ser, för mig, helt rätt ut.  
Man skriver normalt ett 's' på slutet om det första namnet slutar på en konsonant.
Likaså - bröderna Kalle och Alfreds leksaker - utlämnas 's' om
det första slutar på en vokal.
jarl

[Ingemar Gollungberg]

Det låter bra det du säger. Vet du var jag kan läsa om de gramattiska reglerna för detta?
Mvh
Ingemar

[Maud Svensson]

Det heter mycket riktigt gårdarna Tubberöds och Nötsäters utmarker.
Men Jarl, det heter också Kalles och Alfreds leksaker, Socialdemokraternas och Miljöpartiets överläggningar. (Namn som bildar en enhet får däremot bara ett s: serien Kalle & Hobbes tecknare.)
 
Geografiska namn som slutar med vokal har inget genitiv-s i fasta konstellationer som Uppsala län, Malmö stad, Åre kommun, Hjo pastorat. Däremot skriver man Uppsalas invånare, Malmös gator, Åres skidbackar och Hjos historia. Givetvis också Uppsalas, Malmös, Åres och Hjos invånare.
 
Bilderna på Victoria och Daniels prinsessa stod det på en löpsedel. Det betyder något helt annat än Bilderna på Victorias och Daniels prinsessa, som man förmodligen menade.
 
Födelseannonsen:
Välkommen Oskar, Lisa, Emil och Gustavs bror uttrycker väl inte riktigt vad föräldrarna tänkt sig.
 
Ingemar, en skolgrammatik räcker gott - finns i bokhandeln.

[Ingemar Gollungberg]

Tack för det Maud och Jarl. Det låter riktigt.

[Kristina Gunnarsdotter]

Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet är väl klassikern på området. Praktisk och lättläst.

[Carl Szabad]

Det finns en geografisk konstellation som avviker. Det heter Kalmar län (utan s) och följaktligen Kalmar

• församling (det finns några stycken) om de i Kalmar stad avses. Däremot heter det Kalmars församling om man menar Upplandsförsamlingen. Varför det är så kunde inte personerna på språkrådet svara på, men så ska det i alla fall vara fick jag besked om för några år sen.

[Ingemar Gollungberg]

Tack för detta

[Roy Ernered]

Hej
 
Kalmar slutade förr på -e, vilket innebar att genitiv-s skulle ha varit fel.
Ett fartyg hette ju en gång i tiden Calmare Nyckel.
 
Roy

[Heikki Särkkä]

Jag undrar om fraserna av typ Victoria och Daniels prinsessa beror på engelsk påverkan: regelmässigt säger man ju John and Mary's house.

[Mats Sundqvist]

Jo, så kan det vara. Tyvärr anglofieras vårt språk alltmer! Det värsta är nog ändå sammansatta ord som delas!
 
Mats

[Carl Szabad]

Frågan är om Calmare är en ålderdomlig genitiv? Jag hittar inget stöd för det, men på något vis känns det så. Finns det några jämförbara exempel?
 
Jag tror inte löpsedelsgrammatik ska styra vårt språk. Själv skulle jag skriva Viktorias och Daniels dotter, vilket torde vara normalt svenskt språkbruk. Prinsesstiteln är ju inte relaterad till föräldrarna utan till landet Sverige. Sen undrar jag om anglifiering eller anglofiering är rätt form.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2012-12-13 09:41)

[Mats Sundqvist]

Anglofil och Anglifiering ska det tydligen vara om man slår upp Wikipedia. Inga ord jag använder speciellt ofta. Därför skrev jag fel.
 
Jag skulle absolut skriva Viktorias och Daniels dotter om vi pratar om Estelle, annars pratar man om två personer-Viktoria och Daniels dotter (Estelle, som då naturligtvis är Viktorias dotter också!).
 
Mats

[Roy Ernered]

Hej Carl
 
Calmare var ingen genitivform utan helt enkelt nominativ och i likhet med andra städer med slutvokal saknades (och saknas fortfarande) genitivändelse.
Jfr t ex  Skara domkyrka, Örebro stad osv
 
Roy

[Maud Svensson]

Förklaringen till att det heter Kalmar län etc är att stadsnamnet ursprungligen angav pluralis: det fornsvenska Kalmarnar skrevs ca 1200 Calmarna oppidum ('stad'). På 1550-talet slog den nutida namnformen igenom - säkerligen genom påverkan från tyska namn som Wismar.  
 
Detta enligt Svenskt ortnamnslexikon som även ger den etymologiska förklaringen:  
Namnet, fornsvenska Kalmarnar, har som förled det sydöstsvenska dialektordet kalm 'stenröse, stenanhopning'. Efterleden innehåller pluralis av arin 'grusö, grusig mark'.
 
Calmare (Calmarne, Calmarnæ) bör alltså vara genitivform av Calmar/Calmarna.
 
(Meddelandet ändrat av mausve 2012-12-13 13:39)

[Rune Johansson]

Frågan är om detta inlägg hör hemma här. Jag försöker.
I dagens Smålandsposten under insändare står följande under
Kul med språk
Subjektformen av pronomet hon och han är hen. Insändaren undrar om språkvetenskapen kan hitta ord för objektsformen honom och henne samt genetivformen för hans och hennes.
 
I varje fall för genetivformen fanns i 1500-tals svenska formen hansas och honsas.
En av mina folkskolekamrater kunde inte säga hennes utan alltid honsas, trots lärarens ihärdiga försök att förklara att det heter hennes.

[Jarl Magnusson]

Under 40- och 50-talet under min uppväxt i Göteborg
var genetivformen, 'hanses' och 'honses' med 'e' istället för 'a'.
Kan vara en dialektform som säkert finns på många platser.
 
//J

[Sylvia Leijon]

Kan inte låta bli att nämna ett uttryck som min man har fått med sig från sin småländska mamma:
De e la vånses sak, hanses och minses. (Det är väl vår sak, hans och min.)
Undrar hur gammalt det uttrycket kan vara!
 
Sylvia