Ämlig

[Kia Rolén]

Hej!
Jag använder ett uttryck ämlig om någon levande varelse som ser ynklig, sjuklig eller eländig ut.
 
Är det någon som vet var det kommer ifrån?
 
Min man säger att det inte är värmländska.
Han tror att det är ett ångermanlänskt uttryck.
 
Hälsningar Kia Rolén

[Peter Funke]

Ämli har jag i alla fall hört i Värmland, och det står i Värmländsk Ordbok av Knut Warmland med betydelsen ynklig, liten.
 
Intressant nog finns det med på språknämndens hemsida med alternativstavningen emlig, och där påstår man att det är ett dialektord på väg in i allmänspråket. Vidare sägs det även ha formen ömli, och då anar man förstås sambandet med  ordet ömklig.

[lena andersson]

Vi säjer oxå emli i vår kommun Hällefors som ligger en dryg mil från värmland. Dom har nog tagit det efter oss hi hi.

[Chris Bingefors]

Även jag har alltid använt ordet ämlig, jag tror det kommer från min hälsingländska mamma.

[Kia Rolén]

Hej på er alla!
 
Tusen tack för era trevliga svar!
Har nyss pratat med min värmlänska kompis, som säger bestämt att uttrycket är värmländskt.
 
Hälsningar Kia Rolén

[Ingrid Lind]

Hej. Jag bor i Bälinge, Uppland. Där säger vi också, i alla fall vi äldre, ämlig i betydelsen ynklig t ex.  
Ingrid Lind.

[Torbjörn Norman]

Jag har hört uttrycket även i falu-trakten. Jag trodde det hade anknytning till den isländska mytologin, träden Askr och Embla. Min farmor använde uttrycket ämlig om någon som var ynklig.

[Robert Hammarstedt]

Ämlig är också ett Ångermanländskt ord för ynklig och liknande. Förmodligen är det ett väl spritt ord som används i folkmun men kanske aldrig blivit accepterat i finrummen.

[Gustav Gustavsson]

Min pappa kom från Grängesberg och där sa man ämlu? för sjuklig, dålig.

[Kia Rolén]

Språk är intressant!
Ett uttryck, som ämlig, finns alltså i stort sett i hela Sverige. Spännande.
 
Hälsningar Kia Rolén

[Björn Engström]

Ämle, ämlin, ämleg?, ämlug?, ämlut och ämlug är ord som jag använder daglig om det mesta.
När det gäller människor eller djur så ser de sjukliga, bleka, dåliga eller eländiga ut.
För olika döda ting är de bleka, urblekta eller dåliga.
När det gäller mat är den smaklös eller utspädd.
 
Jag pratar enviksmål, som är en ålderdomlig bergslagsdialekt från nordöstra delen av Bergslagsområdet.
 
Björn Engström
Enviken

[Helene Jorsell]

Jag är född och uppvuxen i Stockholmstrakten och har alltid använt ordet som en beskrivning på någon som är liten och svag och hör också andra stockholmare använda ordet. Dock har ju vi i Stockholm en förmåga att utala ä som e och då blir det emlig.
 
Helene

[Katrin Öhgren]

Jag använder också ordet ämlig, när jag tycker att någon ser sjuklig ut, precis som mina föräldrar och deras föräldrar gjort. Norrbotten är min och släktens hemvist sedan urminnes tider.
Hälsningar Katrin i Luleå

[Elisabet Bergkvist]

Och jag lärde mig ordet emlig när jag växte upp i Skåne på 50-talet.  
Vi använde det om mat som inte smakade gott eller var smaklös, fadd.  
Hörde det aldrig senare i Östergötland.
 
/Elisabet Bergkvist

[Mikael Edberg]

Visst finns även ordet i Östergötland.
Ämmli = allmänt dålig och eländig.
 
Källa: Östgöta Correspondenten Corren.
http://archive.corren.se/archive/2003/6/12/1pvbcbhapqzlfiu.xml?category=1pqammuicpk2z1y&print=yes
 
Mvh/
Mikael

[Susanne Åkerfeldt]

Jag känner mig hemvan med uttrycket ämlig från min uppväxt i Uppland, men däremot har jag inte hört det här nere i Småland där jag bor sedan 18 år tillbaka. /Susanne

[Anette Engström]

Även här i Gästrikland använder vi uttrycket ämlig i meningen sjuk och ynklig.

[Ing-Marie Haglund]

Saxat från svenskaspraknamnden.se
 
Emlig
 
Ett dialektord som verkar var på väg in i allmänspråket är emlig. (Stavningsformen ämlig är ung. lika vanlig, och lika accepterad.) Så här kan det låta: Jag var mager och ämlig då och behövde gödas. Det kan i vissa dialekter också heta ömlig. Den stavningen avslöjar bättre vad ordet kommer av och hur det bildats. Det hänger ihop med öm. Till öm har vi bildat ömka, och till ömka så ömklig. Men i äldre tid kunde man bilda ömlig direkt till öm, med samma betydelse som ömklig. I dialekterna lever ordet kvar, och även i andra nordiska språk, bl.a. i norska aumleg.
 
Själv värmlänning i förskingringen...

[Rolf Liljhammar]

Var det inte Skäggmanslaget, som gav ut en skiva: Pjål, gnäll och ämmel någongång på 70-talet?

[Michael Björck]

Jag har hört det i Västerås också. Ämlig när man är sjuk och krasslig. Jag var hemma för jag var sjuk och ämlig.

[Christer Gustavsson]

och i Östergötland

[Birgitta Eriksson]

Man behöver inte vara sjuk för att vara ämlig. Här i Östergötland används det fortfarande. Jag är född 1949 och har det i mitt aktiva ordförråd. Ämlig betyder för mig att man är hängig, svag, trött, lite nere.

[Mats Niesing]

Ämlig eller ämliger används i Borås också... även med den innebörden som Birgitta Eriksson anger
 
(Meddelandet ändrat av Niesing 2011-08-22 13:31)