Vad står det översatt från latin?

[Anita Cederquist]

Faro:aut runest examini interfuit.
 
Mycket tacksam för hjälp.
 
 
 
 
 
Mvh Anita

[Heikki Särkkä]

Det skulle hjälpa om man visste sammanhanget. Man undrar om runest (som inte verkar vara latin) verkligen står i texten.

[Anita Cederquist]

Hej Heikki!
 
Jag hade lagt ut det som läshjälp och fått de orden. Men jag har försökt sedan och se vad det stod och jag fick runest till nungt, men det kanske också är fel. Får inte ihop det. Orden står på Värmland  Färnebo AI/4a sid 68 b om du vill hjälpa mig.
 
 
Mvh Anita

[Heikki Särkkä]

Anita. Tyvärr är det inte möjligt att hjälpa dig utan att se själva originaltexten. examini interfuit tycker jag är bra latin 'deltog i examenet'.  
 
Mvh Heikki

[Anita Cederquist]

Heikki, menar du att du inte kan gå in i kyrkboken och se där vad det står?   om det är så är jag dålig på att föra över hit. Försöker på något sätt kanske.
 
 
 
 
 
 
 
Mvh Anita

[Margareta Danielsson]

Här kommer en bild på texten.  
mvh Margareta
 
Färnebo, Husförhörslängder, A I/4 a (1755-1759) sid 68 B

[Heikki Särkkä]

Jag kan tyvärr inte gå till kyrkboken. Tack för bilden, Margareta.  
texten lyder så här med förkortningen öppnad:
 
raro aut nunquam examini interfuit. Jag gissar att examen här betyder husförhör.
 
Deltog sällan eller aldrig i förhör.
 
Mvh Heikki

[Anita Cederquist]

Margareta, Heikki, tack för hjälpen med överföringen av texten och för översättning.
 
 
 
 
 
 
Mvh Anita

[Kenneth Bengtsson]

Hej  
 
Från Solberga (O) trolovningsbok E:1 sid.69
 
Det står följande (som jag tolkar det)
 
Jtem, Jon Swendsß af
Bierget, och Eli Andersdaatter  
af Kieldsby, uterg in 3. gradu  
hworfor findis Bispens breff
 
Som jag tolkar det verkar dom vara släkt
i 3:e led och därför så har dom fått
dispans med ett Biskopsbrev?
 

[Markus Gunshaga]

Hej Kenneth!
 
Jag har upptäckt att den där märkliga bokstaven som ser ut som ett -g i slutet av latinska ord ofta är en förkortning av ändelsen -us, vilket ger oss uterus (alltså kvinnans mage). Barnafödande har ju (minst sagt) med släktskap att göra, men jag får inte riktigt ihop det med in 3. gradu, som nog bara kan tolkas som släktskap i tredje generationen.  
 
Ett så pass avlägset släktskap passar också in i sammanhanget, med tanke på att det bara var kusiner i första generationen som behövde kunglig dispens för att ingå äktenskap. Övriga släktskap behövde dock först utredas av domkapitlet och biskopen, innan äktenskap fick ingås, men kunglig dispens behövdes i regel inte vid mer avlägsna släktskap utan det räckte med domkapitlets / biskopens godkännande (som i detta fall).
 
Jag funderar på om det första latinska ordet istället kan vara en förkortning av uterque, som ibland (när det gällde individer) tydligen kunde innebära båda (båda i tredje graden), alltså att bruden och brudgummen var släkt med varandra i samma generation, och inte som ibland, att kanske brudgummen var kusin med brudens pappa eller vice versa?
 
Mvh, Markus

[Kenneth Bengtsson]

Tack Markus för ett snabbt svar.  
 
Jag misstänkte att det var något skumt med g eftersom det finns en lodrät streck ovanför.
Får försöka att se om jag kan komma några släktled tillbaka för att se vilket släktskap som finns.
 
Glömde att säga att notisen är från år 1676.  
 
m v h  
Kenneth

[Irene Johansson]

Tecknet/ändelsen som Markus nämner är en abbreviatur. Så här skriver Wille Ängermark på sin hemsida http://angermark.se/att-lasa-kyrkoboeckerförkortningstecken
 
...påminnande om siffran 9 el. kursiva bokstaven g. Detta tecken avser den latinska ändelsen -us, och kan härledas till de s.k. tironska noter, som är ett system som uppfanns av Ciceros frigivne slav och vän, författaren Marcus Tullius Tiro (94 f. Kr - 5 e. Kr.), och var ett slags stenografi. Detta sätt att förkorta orden förekom alltså under antiken, men vann terräng när man började att använda den gotiska skriften och avsikten var att kunna skriva snabbare och spara på dyrbart pergament och papper. Den arabiska siffran 9 användes för ändelsen -us i latinska ord och även i ordet hus i nordiska handskrifter under medeltiden.
 
Hälsningar
Irene

[Urban Sikeborg]

De latinska förkortningstecknen är besvärliga, eftersom de kunde ta så olika former. Men jag tror inte att det är något tvivel här om att det rör sig om uterq(ue), jag har stött på denna förkortning för -que lite här och var. (»Uterque in tertio gradu» = »båda [befryndade med varandra] i tredje led [från den närmast i tid gemensamma anan]».)
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

[Kenneth Bengtsson]

Tackar för svar Urban.
 
Det låter sannolikt det Du och även Markus är inne på.  
Jag håller på med en avskrift av den första trolovning/vigselboken för Solberga (O) som sträcker sig mellan 1659 - 1684.
Det är därför bra att försöka få så bra tolkning som möjligt.
 
m v h
Kenneth

[Eivor Andersson]

Hej Kenneth,
 
Jag har en Elin Andersdotter död 1728 som kom från Kyrkeby (Kierkeby)och var gift med en Jon Svensson Jörlanda.
Tror du inte att det skall vara Kyrkeby (ög.) istället för Källsby.  
 
Denna Elin hade en dotter Ingebor Jonsdotter som bodde Rävo Hålta.
 
Hälsningar Eivor

[Kenneth Bengtsson]

Eivor
 
Det står Källsby i både trolovningen (som du ser här ovan)  
och i vigselboken.
 
Kenneth

[Eivor Andersson]

Ja, det kanske fanns 2 Eli Andersdotter som var gifta med en Jon Svens(son) vid samma tid men Källsby och Rävo var kaptensboställen så där kunde ju vara en koppling.
Jag kan nog få det till Kierkeby i bilden förstås.
Det var bara en undran från min sida.
 
Eivor

[Kenneth Bengtsson]

Jo, det har först stått Kircheby men detta är ändrat till Kieldsby.
 
Men du kan vara lugn Eivor det är samma personer.  
Elin, från Kyrkeby Ög, var ju som bekant först gift (4/1 1674) med Nils Esbjörnsson i Källsby.  
Sedan när hon gifte om sig (9/7 1676) med Jon Svensson så bodde hon i Källsby.
 
Kenneth

[Eivor Andersson]

Tack Kenneth,
 
Det är ju inte världens bästa skönskrift  
 
Ha det bra
 
Eivor