Resande under 1700-talet

[Peder Andersson]

Hej!
 
Jag vet inte om denne person hör hemma under denna rubrik, men lägger ut fyndet likväl. Sökte på nätet efter Galle, eftersom jag trodde mig hade noterat namnet Galle bland resande sedan tidigare, men hittade inget. Är något känt sedan tidigare om denne Skarprättare Petter Galle?
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 31/2, § 18: Samtlige Nembdemännen föllo uppå den meningen at Nils Olsson Sigga i Tingewara by, bör betahla till sin granne Jon Olsson Korat een Ox Reen, emedan han förledit Åhr warit uthaf Lendzmannen Olof Larsson uthsedd och befaltes att ledsaga och förekiöra Skarprättaren Petter Galle neder till Torneå, men ey befallningen effterkommit, uthan stukit sig af wägen, och Skarprättaren har måst betinga sig een annan förkiörare, till hwilkens afbetalning, han har nödgas anwända Jon Korwatz Reen.
 
 
Mvh
 
//Peder

[Björn Engström]

En mycket intressant notis Niclas. Jag retar mig lite över några y i utskriften som väl är ij istället t.ex. seyer. Tyvärr allt för vanligt att det används y lite för fltigt och nästan alltid omöjligt att se skillnad på y och ij, men sammanhanget bör avgöra vilkn bokstav det gäller.

[Göran Johansson]

Personer som under 1750-60 kallas krämare eller handelsmän och har burskap i en stad och skattar där men bor i en by på landet. Kan man anta att det handlar om en s.k. resande? Och i så fall - var/hur bedrevs handeln?

[Anneli Isaksson]

Handlaren Lars Lindström, hans hustru Lisken Danielsdotter , bosatta i Plate instämdes till Urtima Ting vid Kinds häradsrätt den 29 april 1754 (Kinds häradsrätt, AIa:29). Lars skulle ha varit inblandad i ett bedrägeri i Wackebacka, där fältväbel Svenskes (Wimmercrants) hustru skulle ha tagit penningar från Anders Swensson i Wackebacka cirka 1746.  
 
Fältväbel Diedrick Wimmercrants hustru som här kallas Sirenia Wimmercrants hade senare blivit tillfångatagna och blivit förda till Vänersborg. De lyckades fly, blev åter tillfångatagna och för många grova brott skall Wennercrants blivit avlidad och steglad i Östergötland och hustrun fått slita ris och blivit förvisad ur riket, enl. nämndemannen Per Hansson.
 
Vidare nämns Lars Lindström, hans hustru Lisken Danielsdotter, Peter Simonsson , Lars styvson, och hans hustru Christina Siversdotter. De skulle alla fyra ha varit inblandade i en stöld som togs upp vid Redvägs härads tingsrätt den 30 okt 1749.
 
Lars Lindströms inblandning behandlades vidare på sommartinget 1754, som jag ännu inte läst. Ev. fortsättning följer.
 
Hälsningar
Anneli Isaksson

[Anneli Isaksson]

Wimmercrantz och Lindström igen. Vid sommartinget 27 maj 1754 togs ärendet upp på nytt (Kinds häradsrätt, AIa:29, 27 maj 1754, paragraf 29).  
 
Krämaren Lars Lindström hustru Lisken Danielsdotter lämnade in en skrift där han ursäktade sig. Han kunde inte vara närvarande, eftersom han var tvungen att vara på en marknad i Skåne.
 
Lars kunde inte fällas för delaktighet i bedrägeriet som fältväbel Wimmercrants(Svenskes) hustru hade gjort, p g a brist på bevis.  
 
Wimmercrants och hans hustru togs tillfånga av allmogen i Kalv efter att de hade begått flera bedrägerier på orten och fördes till befallningmannen Borgström och senare till Vänersborg, enligt länsmannen Enequist.
 
Hälsningar
Anneli Isaksson

[Sebastian Casinge]

5 landsförvista zigenare 1740 ur Uppsala landskansli koncept 1740 AIb:92. De har uppenbarligen förpassats från Stockholms län (där Wolffelt var landshövdning) och förmodligen dömts i någon rätt till förvisning till Norge, vilket tyder på att de har band dit. Vilka är de?
 
Påskriftt på hr lands-
höfdingen Wolffeldts
Pass af d. 30 nästl.
oct: för Zeguenerne Fredric [,?]
Ulric Hansson, Ludwig Friedrichs-
son, Sibilla Olofsdr och
Dorothea Hansdotter
til Gefle, at sedan ther
ifrån utur Riket fort-
skaffas.
 
Præs. i Upsala LandsCanc: d. 12.
Now. 1740. och beordres thet
LandsGewaldigern Rundbom,
at thess 5 st. Zegeuner un-
der lika säkerhet til nästa
KronoBetjent på wägen åt  
Gefle fortskaffa, hwarifrån
the, de öfriga KronoBetjenterna
emel. til Gefle komma at
befordras. Under wägen här
i länet bestås them fri
skiuts och förtäring af allmo-
gen efter wanligheten.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-25 14:44)

[Sebastian Casinge]

Två tartare sända från Gävle till Stockholm 1731, Kristian Nilsson (?) och hans hustru Agneta Persdotter. Ur Uppsala landskansli koncept 1731 AIb:83.
 
Pass til Stockh: för de if. Gefle med landshöfd: Embetets
dersammastädes Pass af d. 23 Martii 1731. hitsände Tartare
Christian Nilson [?] och hu. Agneta Persdotter.
 
Desse if. Gefle hitsände arrestanter har Landsgevaldigern
Joh. Rundbom, at på lika sätt fortskynda til närmaste
Cronobetient uti Stockh: lähn på det de, med all säkerhet
måtte kunna till kl. Slottscancelliet i Stockh: warda fort-
skaffade, dit de förpassade blifwit, under wägen be-
stås dem frij skiutz och underhåll af allmogen.
Landscanc: i Ups. d. 29 Martii 1731.
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-15 16:10)

[Björn-Åke Petersson]

Från Karlskrona Rådstugurätts protokoll 28/10 1786
 
§ 3   Upplästes högtärade landshövdingeämbetets ankomna brev 1. Av den 24 i denna månad med anmodan, att hos lindansaren Lindskog när han hit kommer utsöka 2 rd till arbetshuset i Linköping och 32 sk böter efter Norrköpings stads Kämnärsrätts utslag, varom vice fiskalen Linnelöf får befallning 2. av den 26 dennes, angående nattmannen Peter Willman och dess hustrus samt gossen Nils Andersson Bergstedts från Calmare län hitförde, ställande under rannsakning för begången stöld hos garvaren Olaus Måhlenberg, varjämte bifogas Willmans pass från Calmar och kopparslagaren Syrack Ahlgrens berättelse om dessa tjuvars upptäckande, som lämnades herr rådmannen och kämnärspreses Kleman till upplysning

[Tommy Nilsson]

Domboksnotis från Valbo Härad i Dalsland
 
Valbo härads höstting  d. 12-17 okt. 1734 i Holmen
 
§ 3 och § 5
 

 
 
 
 
 
 
[color=0000ff]Avskrift av Rolf Johansson o Rune Karlsson.
Valboforskarna nr 1 2009. Färgelanda Släktforskarf. [/color]  
 
mvh Tommy Nilsson  

[Niclas Rosenbalck]

Tack Tommy! En mycket intressant text som går att spinna vidare på. Trumslagaren Abraham i Kalvs socken är Abraham Rolin (se under resande: Rolin).
 
mvh
Niclas

[Tommy Nilsson]

Ja denna notis tror jag kan intressera många resandeforskare.
 
Jag misstänkte att det var trumslagare Abraham Rolin.  
 
Sven Dunder, Nils Wetterberg, Jonas Lund, Simon Påvelsson mm är väl inte helt obekanta personer i detta sammanhang.
 
Var Nils Wetterbergs smeknamn Rangelas Nisse tidigare känt?
 
 
mvh Tommy Nilsson  

[Leif Gustafsson]

Den Anna Dorotea Hindriksdotter i Kongsäter som nämns skulle möjligen kunna vara i släkt med Abraham Rolins första hustru, Sofia Henriksdotter. Finns det någon som vet mera om Anna Dorotea?
 
(Meddelandet ändrat av leffe 2010-08-24 21:45)

[Fredrik Salomonsson]

Undra om Jonas Lund kan vara släkt med glasföraren Jöns Lund?
Jag har inte mycket om Jöns Lund, så jag är tacksam för allt.
Detta är vad jag har:
 
 
Personakt
Jöns Lund
     
Glasförare.      
 
Familj med Gertrud Karlsdotter
 
 
Maka   Gertrud Karlsdotter.        
          
Dotter   Katarina Lund. Född 1728. Död 1815-05-05 Öxnevalla (P).        
Dotter   Maria Lund. Död efter 1736.    

[Bo-Arne Stenqvist]

Hej Fredrik,
 
Nej, Jonas Lund är inte identisk med den Jöns Lund du presenterar. Jonas Lund är enligt uppgift avliden i Bogesund 1724-12-23.
 
Mvh
 
BAS

[Anders Berg]

Intressanta upplysningar.
 
Något att fundera över är  
1) om Christian Ludvigs far Alexander Timothius kan vara identisk med tartaren Timoteus Ludvig vars barn Florentina Regina döps 1687 6/2 i Bräkne-Hoby;
2) om Christian Ludvigs mor Anna Dorotea Henriksdotter kan vara identisk med kvinnan av tattarfolk med det namnet som nämns i Söderala C:1 1715 17/1, då hon ska resa till sin son soldaten Adam Zephanes i Jämtland;
3) om Christian kan vara identisk med den avskedade soldat Christian Lind, som förekommer i Rönnebergamålet 1764 och sägs vara född i Stockholm ca 1699, och som har en son Timoteus född ca 1754.
 
Ska man tolka Rangelas Nisse som att Nils Wetterbergs mor heter Rangela?
 
Går Olof Mobergs styvfar Johan Casparsson att identifiera bland resande? Namnet Caspar förekommer ju frekvent. Bottnas kyrkböcker verkar tyvärr inte finnas bevarade för denna tid.

[Niclas Rosenbalck]

Upphittad zigenare vid resandetäta Greve Dohnas regemente.
Soldat nr 6 vid Major [med kaptens lön] Esaias Aminoffs kompani; mönstrade i Stralsund den 1 februari 1736:
Vacant wed sidsta General
munstringen den 12 September 1729
och transporterades hit ifrån
Öfwerst Lieutnantens Compagnie
den 20 December samma åhr
Jacob Swensson Ohsberg
som den 21/10 [sic!] Junii 1731 ärholt
effter resolution Herr Grefwen
och Öfwersten Donnas afskied
emedan han befant wara
af Zeugenare extraction, och
är i dess ställe samma Dato
utur No 26 hit Transporterat
Christian Schultz ....
Källa: GMR nr 1267 (år 1736)
 
Går denne Jacob Svensson Ohsberg att återfinna i andra källor?
 
Belägget ger vid handen, vilket jag tidigare påpekat, att zigenarna i äldre tiders Sverige bar inhemska patronymikon och namnskick vilket lurat forskare (ss Etzler o. Heymowski) att tro att en del av sentida resandes förfäder varit inhemska svenskar (vad det nu egentligen är?). Det finns inga vattentäta skott, då en uppblandning hela tiden har skett i stort och smått med resandefolk och de andra folkkulturer de kommit i kontakt med under århundradenas gång.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-08-30 13:57)

[Gabriel Wallgren]

Hej Fredrik!
 
Lite senkommet svar då. Jonas Lund (död 1724) i Bogesund (nuvarande Ulricehamn) och Jöns Nilsson Lund (ca 1668-1743) i Falkenberg är med stor sannolikhet svågrar. Jonas Lunds hustru hette Regina Nilsdotter [Ulricehamns rådhusrätt och magistrat A I a:7 1725 6/12, GLA]. Jöns Nilsson Lund i Falkenberg hade dottern Regina Lund, f 1712 i Falkenberg (skådespelerskan är sålunda inte ensam om det säregna namnet, den andra kopplingen är skådespelerskans kärlek till FFF) som i sitt gifte med Magnus Brodell blir stammor för en mängd människor med anknytning till resandesläkter i framförallt Västsverige.

[Fredrik Salomonsson]

Tack Gabriel!
När och var föddes och dog  Jöns Nilsson Lund?

[Gabriel Wallgren]

Vi pratar alltså om en rom (med förvisso ett svenskklingande namn) men visste han ens själv var han var född? Kanske...
I vart fall från Vessige C:1 (1690-1756), s 283 (döda 1743):
d. 28 Aug: begrrofz glasmästaren Jöns Lund som doog d. 22 Lades
östan Klåckstapl. Gammal 75 åhr.

[Fredrik Salomonsson]

Tack Gabriel!

[Niclas Rosenbalck]

Sotaren Per Jonsson med hustrun Maria Christiansdotter tillika med drängen Olof Nilsson dömdes 1749 för begångna stölder genom inbrott till att i galge upphängas och sina liv mista. De skulle även ersätta ägaren för det stulna.  Kvinnfolket Elna Nilsdotter som varit delaktig i stölden dömdes att böta, eller i brist av botum avstraffas med åtta par ris, tre slag av vart paret.  
Stölden hade skett natten emellan den 20 och 21 juli 1749 hos nattmannen Hans Hindrichsson.
 
Göta hovrätts utslag 1749 20/10 ändrade dock underrätternas dom (kämnärsrätterna i Helsingborg och Lund samt rådstugurätterna därstädes rannsakningar). Per Jonsson (som uti Köpenhamn för begången stöld fått brännmärke i pannan och varit dömd till Bremerholms fästning) skall avstraffas tjugofyra par spö, tre slag av vart paret, undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt, skriftas och avlösa samt därefter försändas till Marstrands fästning för att där i halsjärn all sin livstid arbeta. Hustrun Maria Christiansdotter samt drängen Olof Nilsson skulle avstraffas, hon med tjugo par ris, och han vid tjugo par spöö, tre slag av vart paret, stå en söndag på pliktepallen, skriftas och avlösas. Kvinnfolket ELna Nilsdotters straff blev detsamma som underrätterna utdelat.
 
Källa:
Malmöhus läns landskansli DIIaa:6 (1748-1749) Bild 123 (AID: v98020.b123, NAD: SE/LLA/10898)
 
Per Jonsson ankom till Karlstens fästning (Marstrand) den 2 januari 1750 - se:
Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1 (1750-1750) Bild 70 (AID: v567601.b70, NAD: SE/RA/1340101)

[Fredrik Salomonsson]

Sventorp dödbok 1710-10-09
Dog en gammal av tattarska partiet, som övade
tjuveri i landet, kärring, blev död hos Per i  
Kvarntorp, som strax utan kista släpade henne
till kyrkan och kastade henne i vapenhuset i sina
slarvor; sedan efter ransakningen, gjorde kista till
liket, och blev hon begraven.
 
 
Sventorp C:1 (1701-1723) Bild 119 / sid 229 (AID: v26057.b119.s229, NAD: SE/GLA/13522)
 
(Meddelandet ändrat av Fredrik_S 2016-01-24 10:18)