Allmänt

[Björn Sonesson]

Hej Patrik!
 
Finnarna i Övertorneå brukar eller brukade gårdsnamn, det är sant. Jag kan tänka mig att det skiljer sig från by till by eller mellan socknar. Jag har hört av en mångårig amatörforskare att i Lima socken var det sällsynt att en måg som tog över en gård också övertog gårdens namn. Men det förekommer. Det gårdsnamn han själv bär, har en gång övetagits av en ingift karl från en annan gård (anfader på raka fädernet). I grannsocknen Malung ska det vara mycket vanligare med särknamnsbildning.  
 
De skogsfinska släktnamnen går att spåra i finska skattelängder och kyrkböcker. Det finns olika typer av namn. Bland annat finns namn av djurtyp. Lehmoinen (ko), Kukkoinen (tupp). Andra namn kan ange en slags härkomst. Men namn som Karjalainen (Karelaren) kan visa sig vara svårt att begränsa tioll en släkt. Det finns en grupp människor som arbetar med projektet och föreningen Skogsfinsk Genealogi. Med inhämtat tillstånd från personer så försöker de se hur det ligger till. Redan har man kunnat se att alla med samma släktnamn har inte samma y.dna. En del stammar från adopterade grenar eller där namn ärvts ifrån en mmorslinje en gång i tiden. Skogsfinnarna hade inte ett strikt agnatiskt begrepp. Släktnamnet kunde av någon orsak föredras från mammans sida istället för pappans.  
 
Släktnamn finns INTE i västra Finland under äldre tid. Enligt forskare finns belägg för släktnamnsbruk i nuvarande östra Finland och angränsande trakter i Ryssland ända ifrån medeltid. Det ska vara från 1400-talet, ev. redan från 1200- eller 1300-talet. På 1500.talet levde man i ganska begränsade delar av Finland och Ryssland, så man vet ganska väl varifrån de kom. Folken i Savolax och Karelen hade dels gemensamt att de talade östfinska, savolaxiska och karelska.  
 
Det andra var stora kulturella likheter, där en viktig sak var att de ägnade sig åt huuhta-tekniken, granskogssvedjning med sådd av svedjeråg direkt på marken. Efter några år, ganska få år, så tappar marken sin kraft och blir utarmad. Svedjaren har då redan sett ut ny mark, så att familjen i tid kan hugga ner skog, svedja och så ny säd. Enligt vad jag förstått så ristade familjerna in sina klannamn (storfamiljnamn) när de skulle göra anspråk på markområden. Namnen behövdes för att skilja ut olika grupper från varandra och behövdes för att underlätta anspråkstagandet av land i en tid när skriftliga dokument var mindre vanliga. Istället har den muntliga kulturen bestämt hur landet skulle ligga bokstavligt talat!  
 
Eländet som följde med flera krig under 1500-talet och så ett av de värsta, det s k Klubbekriget och övergrepp från svenska armén och säkert från ryssar också, fick många att resa västerut. En annan orsak var att svedjebränning och en viss folkökning gjort att det började bli ont om tillräckligt med bra mark att svedja.  
 
Hertig Karl erbjöd skattefrihet om man bröt upp torp som man fick privilgie- och fribrev på från hertigen eller ifrån kungen kungabrev. Detta var utmark som låg längst bort i medeltidens allmänningarna som Gustav Vasa med några penndrag förklarade att det var inte sockenmark utan kronans mark, dvs hans mark. Det är från denna idé som det är möjligt för kungarna att säga att nu delar vi ut ödsliga skogsmarker till finnarna. Samma politik tillämpad på samerna som inte använde marken på samma sätt utan mycket mer extensivt har medfört att Sverige i slutet av 1800-talet har gjort övergrepp mot samerna, dvs tagit mycket stora skogsarealer från samebyarna.  
 
Mer information finns på www.finnsam.org.  
 
Mvh Björn

[Patrick von Brömsen]

Tackar Björn för den utförliga informationen! Jag har ju fått svar från dig förr angående de finska anorna i Värmland. Nu går jag på barnens moders sida.  
 
Det verkar något lättare i Lappland med anorna än Värmland. Böckerna är väl skrivna. Och alla heter inte Henrik eller Per  Nästintill i alla fall.
 
Vänligen Patrick

[Susanne Thorsberg]

Hej
 
 jag fann boken [color=119911]Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 1858[/color] på nätet,  men det står på finska???  
Är det någon som kan finska och kan översätta vad som står
Det är kanske intressant i avseende vart de finska bosättarna kom ifrån i Finland.  
 
 
http://archive.org/stream/bidragtillknne49suom
 
Tack

[Susanne Thorsberg]

.[color=aa00aa]..jag menar inte att översätta hela boken men kanske de första kapittelet...eller så[/color]

[Sten-Hermann Schmidt]

Förhållanden i Savolax län före år 1571 heter det första kapitlet.

[Susanne Thorsberg]

Hej...ja jag kämpar vidare med sök efter Vaissinen
och har hittat detta
 
 
 
 
 
Värmland Bergslag 1641 under Filipstad
 
(SE ÄVEN LUNGSUND!)
 
 
(B) = Brattfors, (F) = Färnebo, (G) = Gåsborn,
/..../ = Namn från annan källa
 
(L) = Lungsund, (N) = Nordmark
 
 
BM = Bergsman, dr = dräng, hs = hammarsmed,
 
 
hsdr = hammarsmedsdräng
 
Skåltjärnshyttan (F):
Håkan Månsson - BM
 
 
Jon Svensson - BM
 
 
Per Svensson - dr
Sorkdalen
Väse
 
Nils Bertilsson - BM
 
 
Lars Jonsson - dr
Lund
Ångre (Västergötland)
 
Henrik Eriksson - BM
 
 
Håkan skreddare - BM
 
 
Pål (Påvel) Nilsson finne - ofärdig
 
 
Henrik Pålsson - Påfuels son
 
 
Nils Pålsson - Påwellz son
 
 
Olof Svensson - BM
 
 
Jon Halvardsson - dr
Gunnerud?
Fryksdalen.
 
Göran (Örian) Pålsson - BM
 
källa: http://idahlgen.scienceontheweb.net/mantal1641/vebergfilip1641.htm
 
[color=0000ff]
jag undrar om det är någon som vet om denne Pål Påvel Nilsson kan vara ev. far till Anders Pålsson Vaissinen[/color]
 
Tack på förhand

[Susanne Thorsberg]

Hej...
 
[color=0000ff]Översättning av Kirsti E.[/color] Hänvisar till tidigare inlägg här ovan....
 
 Artikelns titel är: Om föhållanden i Nyslotts (slotts)län fram till år 1571.
 
 
 
Såsom av titeln framgår, är målet att genomskåda ett helt län.  Uppgifterna har till en stor del statistisk betydelse, mycket få individuella uppgifter om enstaka bönder finns med.  
 
Slottslänet omfattade dåvarande socknar Mikkeli (StMichel), Juva, Sääminki och Tavinsalmi. Socknar var mycket stora, och författaren har använt en lite nogrannare indelning med länsmansdistrikt, av vilka det fanns 6:  Visulahti, Pellosniemi, Juva, Rantasalmi, Sääminki och Tavinsalmi.  
 
Namnet Vaissinen finner jag inte i första kapitlet, där forskaren behandlar frågan om de tidiga nybyggarnas i Savolax  härkomst genom att jämföra orts- och släktnamn i Nyslotts län med namn bl.a. i Ladoga-trakten i Karelen. Däremot är namnet omnämnd i bilaga I, sidan XVIII.
 
 
 
Atikelns innehåll:
 
 
 
Kapitel  I: Bosättningen
 
- om den fasta, jordbrukande bosättningens spridning och varifrån de första nybyggarna kom (s. 1 - 16),  
 
- om läns gränser och den administrativa och kyrkliga indelminden (s. 16 - 31),  
 
- om befolkningstätheten och bosättningens spridning mot norr (s. 31 - 47),  
 
- om läns invånarantal (s. 47 - 52);  
 
Kapitel  II: Jordbesittning (s. 55-61), beskattning (s. 62 - 74), förvaltning (s. 74 - 87);  
 
 
 
Kapitel  III:  Näringsgrenar och förmögenhet (s. 88 - 113);
 
[color=0000ff]Bilaga I: Finska släktnamn av skattepliktiga i Nyslotts län år 1571 (s. I - XIX), indelning i länsmansdistrikt. Forskaren har plockat namnen främst från silverskattelängden (Elfsborgs lösen),  kompletterad med andra räkenskaper från samma år.  Namnet Vaissinen (Vajsin) finns med på sidan XVIII.  Det har funnits två skattepliktiga Vaissinen  i Visulahti  länsmansdistrikt och en i Juva länsmansdistrikt.
 
[/color]
Jag har nu fått dessa uppgifter men undrar nu om någon kan hjälpa mig att hitta dessa Vaissinen i Elfsborgs lösen?  
 
Tusen tack på förhand...för detta är mer än jag tror att jag kan.

[Jan-Erik Björk]

Hej Susanne
 
Det finns många svårigheter förknippade med de skogsfinska släktnamnen. Jag ska peka på några viktiga förhållanden:
1) De förändras över tid. Detta kan ses bl.a. i den finska släktnamnsbibeln Uusi suomalainen nimikirja, författad av  P Mikkonen och S Paikkala.    
2) Det förändras i rummet. Det innebär att ett släktnamn som fanns i Savolax ändrades när det kom till exempelvis Värmland. Namnet påverkades av det språk som talades i området.
3) I regel använde barnen släktnamnet på faderssidan. Men det finns flera exempel på att moderns släktnamn används. Man kan alltså inte oreflekterat och omedelbart anta att faderns släktnamn användes.
4) Släktnamnet anger en tillhörighet till en viss släkt. Det säger ingenting om hur nära släktskapen ligger. Sambandet kan ligga flera generationer tillbaka i tiden. Två personer med samma efternamn/patronymikon kan vara syskon, men lika gärna besläktade i exempelvis tredje led. Man kan alltså inte anta ett släktskap utifrån namnlikhet. Det krävs belägg eller klara indicier från ett källmaterial.  
     
För att anknyta till Vaissinen. Detta namn förekom inte i Finland i den form som fanns i den svenska delen av riket. Namnet kan inte hittas i den ovan nämnda bibeln. Troligen har namnet förändrats från Väisäinen till Vaissinen under inflytande av den värmländska dialekten. Båda formerna förekom i rikets västra delar. Vi i släktnamnsgruppen har satt likhetstecken mellan de båda formerna.
 
Det finns böcker utgivna som förtecknar alla skattebetalare i den östra delen av Sverige år 1571. Serien heter Finlands silverskatteregister 1571. Delen för V:8, Savolax kom ut 1996. Där finns i varje fall närmare 20 personer som uppges heta Väisäinen under olika varianter.
 
Vi får inte heller glömma bort Tavastland i sammanhaget. Inom detta område låg vid denna tid Rautalampi, till vilket många savolaxare flyttade.
Det går säkerligen att låna dessa båda böcker från något bibliotek.
 
hälsningar
Jan-Erik Björk

[Tor Erik Wilhelm Eriksson]

Hej!
Jag söker människor som har intresse av den skogsfinska kolonisationen i Södermanland och Östergötland.  
Hösten 2014 planerar nämligen Finnsam - Finnbygder i samverkan, som är ett nätverk för de som ägnar sig åt skogsfinnarna i Skandinavien, att förlägga en helgkonferens till Södermanland. Enligt Richard Broberg var det rätt många skogsfinnar som slog sig ned i detta landskap. Även om de troligen snabbt försvenskades är det viktigt ur forskningssynpunkt att försöka kartlägga var de slog sig ned och hur pass många det var. Även Östergötland koloniserades av skogsfinnar fast troligen i lägre grad än Södermanland. Hör av dig om du är intresserad av en sådan här konferens för Södermanland och Östergötland!
 
hälsningar Tor Eriksson
(Finnsam - Finnbygder i samverkan)

[Marianne Kindgren]

Hej!
Så trevligt, det har jag väntat på länge. Det finns så vitt jag vet inte så mycket skrivet om detta. Jag har tidigare varit i kontakt med Maud Wedin men det är ju mest Värmland och Dalarna som är dokumenterat.
Tyvärr har jag inga belägg ur arkiven att komma med, endast muntlig familjetradition och ett stentroll. Se inlägg från 2006 i den här tråden samt tidigare under Trolldom.
 
Hälsningar
Marianne Kindgren

[Patrick von Brömsen]

Hur länge är man finne?
 
I kyrkböckerna ser man att prästen skriver finne efter dessa människor. Om nu våra från ex Savolax komna anor betraktas som finnar tack vara att deras anor kom för flera hundra års tidigare vandringar, när blir man då svensk?
 
Finland var ju då svenskt, 1500/1600-talet.
 
Är det tack vara att de fortfarande levde som finnar på 1800-talet som man betraktade dessa som finnar? När upphörde skogsfinnarna i Sverige i så fall? 1900-talet? Eller anses de fortfarande vara finnar?
 
Hur många generationer skall passera innan man blev svensk? Grovt tillyxat.
 
Vänligen Patrick

[Tor Erik Wilhelm Eriksson]

Hej! Jag har varit tyst länge här, men skall nu försöka kommentera något. Till Marianne så är ju fler områden dokumenterade. Gå in på Finnsams hemsida www.finnsam.org och se under fliken Litteratur. Här hittar du Finnsams bibliografi, där du kan söka dig igenom område för område vad som är skrivet. Det är åtskilligt även om de allra senaste åren inte är inlagt än pga resursbrist.  
 
Finnsams höstkonferens äger rum på Åsa folkhögskola fred-söndag 5-7 september. Det blir föredrag, diskussioner och utflykter i landskapet. Syftet är att försöka kartlägga så mycket som möjligt av Skogsfinnarnas historia i Södermanland. Några ämnen är bosättning, ortnamn och byggnader. Även Östergötland tas med i sammanhanget. Jag kan skicka en inbjudan till dig, Marianne om du vill!
 
Patrick: Frågan om vem som är finne är en intressant fråga, som nog inte jag är rätt person att svara på. Det beror väl mycket på vem man upplever att man är. Således skulle man väl behöva fråga personerna själva, vilket man inte kan göra i efterhand. Försvenskningen gick ändå olika fort i olika områden beroende på hur många finnar som bodde i ett visst område och hur många svenskar som bodde där. T.ex. skedde ju försvenskningen mycket snabbare i Södermanland än i Värmland. Inte desto mindre är det ju värdefullt att även studera historien i Södermanland om man vill se hela bilden över Skogsfinnarnas historia i Skandinavien.
 
Mvh Tor

[Patrick von Brömsen]

Godkväll Tor Erik Wilhelm!
 
Jag tror att frågan är mycket komplex till sin natur. Den kan lika gärna flyttas in i vår tid. Var och en får själva rannsaka sig hur man ser på de runt omkring. Blir alla svenskar bara för att man korsar Sveriges gräns? alltså i folks medvetande. Allt är en evig cirkel. Allt går igen.
 
Fast vi cementerar ju samtidigt våra anor som finnar, inte som svenskar vars anor kommer från dåvarande Sveriges Finland (eller hur man skriver det). Eller exempelvis danskarna i det av Sverige övertagna Skåne. Eller? Samma sak med norrmännen i Bohus Län.
 
Fast det är intressant, det håller jag med om.
 
Vänligen Patrick

[Jan-Erik Björk]

Hej Patrick, Tor med flera
 
Frågan är verkligen komplex. Kan ha hur många vinklingar som helst. Tor nämner att det egna jaget får avgöra. Det är kanske ett sätt att se på saken. Jag kan tänka mig att språket kan vara en del i identiteten. Så länge någon pratade finska var personen finne. Men var det i egna ögon eller andras. Det vet vi ju inte.  
 
Det finns exempel från källorna, bl.a. domböcker, att ättlingar till inflyttade finnar på 1640-talet kallades finnar under 1700-talets första decennier.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

[Carin Olofsson]

De flesta av mina anor kommer från Skåne, men har även en del anor från Finland (när Finland hörde till Sverige). Kan inte påstå att jag känner mig som varken dansk eller finne, utan jag känner mig definitivt som svensk.

[Björn Sonesson]

Man kan se det som att man som MÄNNISKA kan ha olika kulturella överrockar på sig som bär på olika företeelser som är kopplade till det som är svenskt, finskt o.s.v.  
 
I äldre tider finns det mycket som tyder på att man såg sig inte som finne annat än i språklig och i kulturell betydelse. Den poltiska aspekten kom väldigt sent och först hos medel- och överklassen som - trots att den till stora delar hade finskt påbrå istället för rikssvenskt/västsvesnkt eller östsvenskt/finlandssvenskt påbrå - ofta talade en dålig finska. Även Carl-Axel Gottlunds savolaxiska var inte alltid så korrekt (i alal fall till en början utan han var bättre på svenska.  
 
Sannolikt var det inga politiska problem med att vara svensk undersåte (före 1800-talet var befolkningen officiellt inte medborgare utan undersåtar enligt äldre samhällsordning och samhällssyn). Adeln gjorde ingen skillnad på etnicitet när den tog ut skatt.  
 
En stor utvikning om estlandssvenskar: Att många estlandssvenskar av tradition hade det gynnsammare än sina estniska bondekolleger skall ha att göra med särskilda avtal eller privilegier-undantag från tillämpandet av feodala lagar som tillkom under medeltiden, när de anlände från Finland (bl a Nyland) - och troligen även från dagens Rikssverige (Uppland) - för att täcka upp områden som avfolkats i Estland - efter begäran från fint folk. För att locka dem till Estland, så kunde man inte gärna försämra deras villkor - vilket bara hade lett till att de snabbt lämnat landet.  
 
Jag har FÖR MIG att det var också dessa privilegier som gjorde att estlandssvenska bönder var obekväma för en godsägare på 1700-talet. I alla fall på ett rättsvidrigt sätt tvångsförflyttades de från Ösel för att till sist hamna i Ukraina och byn Gammalsvenskby. (Jag tror inte att det var i enlighet med lagen även om det var på Tsarryssslands tid.)  
 
Det är de olika estlandssvenska målen som ger en fingervisare om varifrån de kom från början, liksom en del muntliga traditioner. Det finns också en del skriftliga dokument också samt historiska krönikor om Estlands och Livlands historia.  
 
God fortsättning!

[Anna Peters]

Sitter just med samma funderingar kring hur länge man uppfattas eller uppfattar sig själv som skogsfinsk. En boplats anges 1859 i en dombok som skogsfinsk, trots att den etablerades kring 1785 och av allt att döma inte ens av någon med skogsfinsk härkomst. Det var nog först nummer tre eller fyra på platsen runt 1800 som hade en sådan bakgrund. Han lär visserligen ha varit en person som gjorde avtryck i bygden, men det verkar ändå lite konstigt att epitetet skogsfinsk hänger med så pass länge. Kanske bedrev han svedjebruk. Vilka kriterier gäller för att betrakta en bosättning som skogsfinsk när det inte avser varken första eller andra generationens bosättare?

[Lars Snith]

Hej!
Det ska finnas en släktforskare Magda Mellums (eller något liknande) i Grue Finnskog.
Är det någon här som vet hur man kommer i kontakt med henne så är jag tacksam för tips.
Mvh,  Lars

[Björn Sonesson]

Anna Peters, det blir väl sekundär skogfinskt boplats med dessa fakta du ger här. Det är i alal fall mitt svar, eftersom denna plats inte från början haft skogsfinnar som ägare/brukare.  
 
mvh Björn

[Anna Peters]

Tack Björn, det låter ju ganska rimligt om det nu redan finns ett sådant begrepp.

[Björn Sonesson]

Hej, det finns en fråga under Frykerud, Värmlands län, socknar, om skogsfinnar funnits i Frykerud. Frågan borde ha ställts här, men frågeställaren känner nog inte till just den här diskussionstråden. Kanske har någon ett svar.  
 
mvh Björn

[Mikael Andreasson]

Hej Lars
 
Är det Magne Mellem du efterfrågar? så föreslår jag att du kikar på  
http://www.solslekt.no/

[Lars Snith]

Stämmer det!
Jag har redan tidigare kontaktat honom, väntar på svar.
Mvh,  Lars

[Tor Erik Wilhelm Eriksson]

Hej!
Fredagen-söndagen 5-7 september anordnas en Skogsfinsk konferens på Åsa folkhögskola. Jag annonserade om den förra året och nu närmar det sig.Den som är intresserad kan via inbjudan på Finnsams hemsida www.finnsam.org läsa mer om innehållet och hur man anmäler sig. Konferensen behandlar Södermanland med hjälp av föreläsningar, diskussioner och utfärder i landskapet. Jag tar emot anmälan på det vis som framgår av inbjudan. Mvh Tor Eriksson

[Ann-Marie Rubin]

På Finnskogsmuseets karta Skogsfinska bosättningar och karaktärsbyggnader i Skandinavien finns en bosättning utmärkt som heter Horrsjön i Färnebo socken (Filipstad). Nära denna bosättning finns en annan, som heter Finngårdarna. Är det någon som vet vilka familjer som bott i dessa två byar/gårdar?

[Jonas Roos]

Hej,
Det skulle vara intressant att få höra vad kännare av finska familjeförhållanden i Ljusnarsberg och Söderbärke har att säga om mitt inlägg i Ljusnarsbergsforumet:
 
 
Hälsningar
Jonas