Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-28

[Stefan Simander]

Ett intressant fall av religionsstrid och valloner  
finns att läsa i Uppsala Domkapitels arkiv serie E  
V volymen för Skäfthammar (där Gimo bruk ligger).  
Prästen och flera andra skriver där flera inlagor  
på 1660-talet till domkapitlet om masmästare  
Michel Dandenel och vikten av att hans barn döps  
på ett riktigt (lutherskt-protestantiskt) sätt,  
med dopvittnen av rätt tro!

[Sven-Ove Brattström]

Hej,
Jag riktar inlägget först och främst till Eva Braun. All invandring till en nation tror jag är värdefull för utvecklingen. Att vallonerna som folkslag skulle vara mera kreativt, det vete sjutton. Men de som skrev kontrakt och reste hit, var förmodligen som du anser. Det krävs mycket för att bryta upp från sin miljö, och flytta som de gjorde. Givetvis styrde säkert det ekonomiska jaget även dessa människor. Men att ta steget, och flytta så långt, krävde säkert en noggrann analys. Det var inga överilade beslut som fattades av dem. Och det krävs en del av en person för att kunna besluta något sådant. Kort sagt, fast på ett långt sätt, Visst - Jag tror att de var smartare, om än inte typiska representanter för sin folkgrupp. Men det av mig sagda, smarta individer - det förekommer hos alla folkgrupper, till en viss procent.  
MVH, Sven-Ove Brattström

[Ewa Braun]

Hej !
Jag hoppas att jag kan förstås rätt. Det är säkert så som du påpekar Sven-Ove Brattström, att det krävdes mycket för att bryta upp från sin miljö.  Likaväl kunde det för en del människor och under speciellt utsatta situationer krävas mod att våga stanna kvar. Men många var tvingade att emigrera för att inte svälta ihjäl - nödens år som man uttrycker det - var om jag inte minns fel omkr 1860 ?? (rätta mig gärna i detta). På den tiden kunde man inte komma hem på konsulatets bekostnad, eller rättare sagt visste man att man troligtvis aldrig mer kom hem till fädernelandet.  
För de som vågade ta steget ut, menar jag - att  hos flertalet av dessa människor måste ha funnits ett inbyggt självförtroende där man ändå litade på möjligheterna att lösa de problem som dök upp (även om dessa problem för de flesta var helt okända. Det handlade även om ett självförtroende att kunna bygga upp något, en tillit som kräver kreativitet.
 
För invandrarna från valloniet var det med säkerhet tufft att möta den rådande kulturen i Sverige. Sverige var ju inte ett utpräglat invandrarland i riktigt lika hög grad som ex. Amerika var för svenskarna som invandrare. (Vilket inte betyder att de hade det lätt).  
 
Stefan Simander belyser en situation som pågick ganska länge i där jag även minns att man t o m vägrade ett nöddop - av ett sjukt barn. Detta är naturligtvis oförståeligt idag - men händelserna och de gåvor av bl a pengar som vallonerna försökte blidka prästerskapet med tyder på allt annat än förståelse från dåtidens etablissemang. Kanske var det kutym att prästen skulle ha gåvor - även av den svenska allmogen?  
Kreativitet och valloner ? Om jag förnekar  vallonerna deras ganska ansenliga kreativitet och hantverksskicklighet - då ljuger jag - och det vill jag inte. Men - kreativitet fordras inte enbart för inlevelsen av funktioner som ex. vid ett hantverkets formskapande - utan den är ju viktig även för inlevelse och en förmåga till medmänsklighet.  
Var det vanligt med gåvor och pengar till prästerna vid dop mm även av den svenska allmogen?  
MVH (och ursäkt om stavfelsnisse varit med)
Ewa Braun

[Sven-Ove Brattström]

Hej Ewa B !
Ett invandrarland, det var just det Sverige var i stor utsträckning. Det pågick en ständig invandring från medeltid och framåt. Framförallt ifrån olika tyska stater, och från de olika nordiska. Innan tyskland enades, under andra halvan av 1800-talet (om jag inte missminner mig) så fanns det över 300 st småstater, och liknande. Innan 1500-talet var exempelvis ett landskap som Värmland relativt glest befolkat. För att diskutera emigranterna till Amerika, så var ju dessa människor ättlingar till framförallt Nordbor, Tyskar, Valloner. Det var också dyrt att resa till Amerika. De som saknade kapital hade inte möjlighet att emigrera. Vad gäller pengar till prästerna så var det en del av deras lön. Men det här är fel rubrik att diskutera de här sakerna. Fortsätter gärna debatten under någon annan rubrik.  
Här gäller det arvsanlag från Valloner. Vad jag menar när det gäller mina tidigare inlägg är helt enkelt att det söks ibland rent absurda bevis för Vallonska anlag. Vem vet varifrån sådana anlag som tidigare nämnts i inlägg kommer. De kan lika gärna komma från annat håll. Nu är det inte så att jag vill ta äran av Vallonerna eller dylikt. Påpekar detta för att ingen skall missförstå. Det är givetvis heller inte så att jag inte kan ha fel i vad jag framför. Och Ewa, kul att diskutera med dig !
Med vänlig hälsning, Sven-Ove Brattström

[Inger Sirkka]

Hej Eva och Sven-Ove!
Med risk för att hamna i fel forum, vill jag ändå ge en ny synpunkt på detta med att de kreativa utvandrade och de andra blev kvar. Många som utvandrat eller flyttar överhuvudtaget, Flyr. Jag menar att det av olika anledningar inte kunde/vågade/ville stanna kvar. Detta helt oberoende av om de besatt en kreativförmåga eller icke. Det kanske många gånger är den modige och starke och uppfinningsrike som vågar stanna kvar i ett samhälle som inte riktigt visat sig ha plats för personen. Detta är bara lösa funderingar som stämmer in i vissa fall och inte alls stämmer i andra fall. Men det är ändock en tanke.

[Sven-Ove Brattström]

Hej Inger,
Visst är det rätt, det som du skriver. Men för Vallonernas del gäller nog inte flyktfaktorn. Även om arbetslösheten på grund av lågkonjekturen i deras hemområde ökade. Att leva som medellös, eller ens komma in,i Sverige förr i tiden var inte lätt. Det är igentligen först i vårt sekel som vi ser flyktingar komma hit i någon högre grad. Men vi har spårat ur från rubriken.  
MVH,  Sven-Ove Brattström

[Ewa Braun]

Hej igen!
Jo, det har blivit en urspårning från rubriken som bl a jag är vållande till - ber om ursäkt - men det är kul att diskutera händelser och dess hur och varför, eftersom man i diskussionen finner aspekter som man kanske inte tidigare skänkt några djupare tankar eller haft möjlighet att diskutera. Tack till Er ! Vill någon öppna med en ny rubrik av. resp. ämne eller liknande är jag gärna med.
MVH Ewa Braun

[Maria Nilsson]

Vill bara tilläga från en del saker jag läst längre upp på denna sida.
I min släkt påstås det finnas valloner.....vilket också kan vara tattare/ zigenare.....
Förr var ju Zigenare och tattare inte så populära så de sa att de var valloner.
I min släkt vet vi att de kom i slutet av 1600-talet och min stammoder var väldigt ljus!?
Alltså hon var ljushårig och hade gröna ögon, som prästen skrivit i en kyrkbok ( han trodde nämligen inte att hon var av utländsk härkomst).
 
Jag tror inte det går att säga att det finns vallonska drag, en del var ju väldigt ljushyade/blonda.
Hennes man var väl heller inte så mörk för deras barn och efterkommande var ljusa som det står i en bok vi har.
 
Men jag själv är mörk efter min mor.....och där är vi (tyvärr)bara svenskar sen iallafall mitten av 1500-talet!!!?

[Ulf Berggren]

Som sagt, zigenarna kan knappast ha kallat sig valloner innan uttrycket började användas, dvs. för 100 år sedan eller så.

[Fredrik Derefeldt]

Hejsan!
 
Jag tar min teori om giftermål. Har sett att många varit inne på religonstillhörighet. Visst...det kan nog finnas några fall där detta har betytt något. Men min känsla genom de släkter jag har koll på, tyder på en annan lösning för de större massan. Finns säkert många undantag där också.
 
Det är att när en vallonsk familj inflyttade, talade de franska, vilket gjorde att de hade lättare att känna samhörighet med andra vallonska familjer. Motsvarande gäller tyska släkter som i deras fall talade tyska. Nästa språk många började lära sig bör ha varit svenska. Har t.ex. en tysk släkt, med många giften i andra tyska släkter, och även ett antal svenska släkter ingifta. Men endast en enda vallonsk släkt.
 
Så min slutkläm på detta bör vara att språket har haft större betydelse än religion.
 
Mvh
Fredrik

[Birgitta Almqvist]

Wahren, Warens el dyl.
 
Är det någon som känner till en släkt med efter- namn liknande det jag nämnt i rubriken. Jag söker min fars biologiska far som jag kan tänka mig var en stilig vallon som i så fall kan ha nvandrat till i slutet av 1800-talet. Min farmor bodde i Yxbo, Färila och pappa föddes 7 dec. 1899. Jag har mer info om henne, men nöjer mig med den här frågan.Birgitta som söker sin fars rötter

[anders]

Hej.  
Enligt uppgift från min mormor så skall vi härstamma från en vallonsläkt men jag kan inte hitta rätt, kan någon hjälpa mig?  
 
Jag har kommit till min mormors farfars farfar Anders Ohlsson, samma namn och stavning som jag själva har.  
Det finns inte så mycket om honom i böckerna, följande går att hitta i V Wemmerlöv C1,pag.52 1689-1710:  
- Kommande från hervestorp och vellinge församling.  
- Jobbade som dräng.  
- Gift med Boell Nilsdotter den 26 dec 1792 i Wemmerlöf.  
- Fick sonen Sven, född den 20 dec 1804 i V Vemmerlöv.  
- Sven bar namnet Wallenkur/Wallenkortz, jag vet inte när och hur han fick det efternamnet.  
Enl familjetraditionen skulle namnet vara Wallenkortz men det kan vara en fråga om uttalsförskjutning. Rätta namnet är Wallenkur.  
 
Hoppas på att någon kan hjälpa mig vidare.  
 
Anders

[Pernilla Bollman]

Birgitta !
Såg ditt inlägg av 29 feb. Namnet låter väldigt bekant. Om jag inte minns fel är Wahren ett namn som existerar i dag i Norrköping (där jag är uppvuxen). Se evt i en telefonkatalog ?
Mvh Pernilla

[Carina Coleman]

Hej
 
är det någon som känner till om namnen Hindree och johannos (förnamn) är vallon namn? dessa  personer är födda 1841 och 1808.
Tack på förhand
vänliga Hälsningar  
Carina

[Stefan Östh]

Hej Carina!
 
Namnen Hindree och Johannos får mig mera att tänka på den andra av 1600-talets stora invandrargrupper, nämligen finnarna. De kallas ofta skogsfinnar eller svedjefinnar och bosattte sig i de stora skogarna i Hälsingland, Dalarna, Värmland med flera landskap. Hindrik var ett vanligt namn i våra finnskogar. Därmed inte sagt att du inte kan ha valloner bland dina förfäder, det är tvärtom vanligt att det finns både finnar och valloner i släkter från tex. Bergslagen. Finnmarks-skalden Dan Anderssons släkt är en sådan, liksom min egen.
 
mvh Stefan

[Annika Hjelm Hemmingsson]

Hej.
En gren av min släkt kommer från Hilleviks masugn i Gästrikland. Där har jag stött på namnen
Ecken? Bastiansson född i mitten av 1600-talet,
hans söner hette Bastian och Paco med efternamnet Eckensson. Namnen försvenskas snart i senare generationer eftersom det är ett patronymikon. Är de valloner? Känner någon till den här släkten?
Vem var mor till Bastian och Paco?
 
MVH
 
Annika

[Marianne Magnusson]

Hej,
Min son, 16 år, fick höra för ett tag sedan , av en 85 årig man, att han hade vallon-nacke.
Då jag undrade vad det var, sade han att han fått lära sig, av en psykolog, för länge sedan, att många tysk-smeder hade markant rundade bakhuvuden.
Min son är visserligen ättling till smederna Maxe
från Undenäs, men jag vet inte om de var valloner  Har någon annan hört talas om vallon-nacke ?

[Fredrik Derefeldt]

Jag har hört talas om att vallonättlingar skall ha platt bakhuvud.
 
Men att detta skulle finnas kvar i nutid hos många vallonättlingar vet jag inte om jag kan hålla med om. Säkert har det också andra bakgrunder.
 
Jag själv har platt bakhuvud och jag härstammar också från vallonsläkten Bonnevier. Men detta sker så tidigt som runt början av 1700-talet som det inträffar. Annars är det nästan enbart svenska släkter jag hamnat i ännu.
 
Mvh
Fredrik

[Kjell Lindblom]

Hej Annika!
 
Din förfrågan ovan avseende Hecken Bastiansson gäller vallonsläkten Clement. Heckens hustru hette Jeanne le Brun. Jag föreslår att du öppnar en ny diskussion under släktnamnet Clement om du vill veta mera, antingen här i Anbytarforum eller på Sällskapet Vallonättlingars motsvarande Diskussionsforum www.vallon.a.se
 
Hälsningar Kjell

[Sara Domeij]

Hej, jag skulle vilja veta om det finns någon som vet nått om namnet Domeij, det sägs i min släkt att vi ska härstamma från vallonerna, finns det någon som har information om det eller vet var man kan vända sig för att söka?

[Donald Freij]

Hej Sara!
Läs föregående inlägg av Kjell Lindblom. Där kan du få svar på det mesta du frågar om. Ta en titt på Sällskapet Vallonättlingars hemsida och där på Diskussionsforum www.vallon.a.se  
Hälsningar
Donald Freij

[Lena Söderström]

Hejsan!
Råkade hitta en bok som heter
Vallonernas namn av Erik Appelgren  
när jag var på Arkivet i Arninge.
Den var mycket intressant o det stod mycket om namn o dess betydelse o uppkomst o så, den kanske går att låna på bibliotek?

[Björn Thunberg]

Hej Sara!
Släkten Domeij är troligen inte vallonsk, den mest kända släkten Domeij härstammar ifrån Själevads socken i Ångermanland och namnet är troligen tagen ifrån Domsjö by.
 
Men för att vara säker, vore det bra om du kunde kort redogöra för din släkt.

[Malin Norus]

Hej Sara! Det kan ju vara så att du härstammar från valloner på någon av kvinnosidorna. Att det alltså inte är släkten Domeij som är vallonsk.
Du måste nog gräva dig bakåt i tiden för att få svar. Men trots allt så brukar det kunna ligga ngt i sådana där rykten inom släkten.
 
Malin

[Ivar Domeij]

Hej Sara!
 
Har forskat lite om släktnamnet Domeij.
En präst född i Domsjö, Olof Olofsson, f. 1726 tog namnet Domeij troligen efter sin hemby.Han blev senare professor och kyrkoherde i Kumla. Olof fick fem barn men endast en dotter uppnådde vuxen ålder. Några av hans brorssöner tog namnet Domeij. Vidare fanns tre bröder i Grundsunda som bytte namn, varav en tog namnet Domeij troligen efter orten Dombäck.

[Vivi-Anne Åkermark]

Jag undrar om någon forskar på släkten Boija? De ska vara vallonsmeder och fanns på Gålsjö Bruk i Ångermanland.Jag forskar i denna släkt som verkade på Gålsjö Bruk i många generationer.

[Ulf Berggren]

Det finns sådana forskare, och det verkar som att du syftar på den släkt Boija där det visat sig att den äldste kände, Johan Boija, f ca 1698, först var båtsman.
 
Men enligt Thord Bylund finns det också en äldre smedsläkt Boija, och den kan mycket väl vara en vallonsläkt ursprungligen.

[helene von Wachenfeldt]

Hej Har fått reda på att min gammelfarmor är av Vallon-släkt,kan någon hjälpa mej att komma rätt?
 
Hon heter Hulda Vestlund född Zetterberg.
F 1876-07-16 Älvkarleby, D 1947-08-22
Hon gifte sig med Anders Vestlund F 1876-01-01
Högnäs, D 1962-12-21 och bosatte sig i Brunn, Hedesunda. Flyttade senare till Valbo.
MVH Helene