Hej! Draglim är något som jag har använt under hela min yrkesverksamma tid, vilken tog slut vid valborg i år vid uppnådd pensionsålder. Jag har arbetat som möbelkonservator och som sådan använder man företrädesvis draglim när man limmar ner faner som släppt. Draglim är en övergripande beteckning för animaliskt lim gjort av ben (benlim), horn (hornlim) eller av hud och senor (hudlim). Hudlimmet hålls för att vara bäst. Det drar nämligen bäst, suger bäst fast mot underlaget. Eftersom den typen av lim alltid används varmt kan det också kallas varmlim. Vid limning skall limstyckena vara varma. Först värmdes dessa mot öppen eld, men senare hade man i snickarverkstäderna en s.k. limspis som ofta var verkstadens enda värmekälla. De som är födda i mitten av 1940-talet eller tidigare minns ofta denna typ av lim från skolans träslöjd. Men limtypen är äldre än så. Man har i egyptiska gravfynd iakttagit att träföremål limmats med varmlim.
Det finns även harlim, men det använder inte snickare utan förgyllare, annars fungerar det på samma sätt. Man låter limmet svälla i vatten först och därefter värmer man det, dock inte till kokpunkten. I Hälsinborg fanns Stidsvigs limfabrik i början av 1900-talet och vid Traneberg Sandviks limfabrik. Det har säkert funnits fler fabriker. Man saluförde först limmet som kakor och senare i form av pärlor.
Slut på lektionen!
Per Westberg