Fru visthusbod, har en speciell klang tycker jag. Hittade en sida på nätet när jag sökte på fatburshustru där man har räknat upp en hel del arbetsuppgifter som gjordes på gården och denna uppräkning avslutas med dessa rader:
”Det var således ett rätt ansenligt arbete, som fatburshustrun:l och hennes underordnade: mjölkedejan, väfverskan, de sex fatburs-kvinnfolken och de fyra fatburspigorna hade att utföra.”
Att fatburshustru måste vara samma sak som husmor har jag förstått. Det jag undrar lite över är statusen på yrket när man läser följande text:
fatburshustrun:1 Hur betydande person denna var kan framgå däraf, att hustru Anna, som på
1530-talet var fatburshustru här och som synes varit förmögen - hon ägde ett hus i
Västerås -, hade i förläning ett kapell med tomt i samma stad, Kungsbyn i
Eriksstads socken, Dal och Kungsbyn vid Östensbro, Uppland. Gustaf I:s registratur II:
20, 320.
Jag undrar även över hur man tillsatte fatbushustrurna och från vilket samhällsskikt man hämtade dessa?
Notisen jag sett är ju från 1676 och där står det: ”tillhåller i Dahlbogården, säger sig vilja bliva fatburshustru vid Myröö.”
Om Myrö står att läsa: ” Gården Myra tillhörde Vårfruklostret i Örebro under medeltiden. Det kom genom Gustaf Vasas reduktion 1527 under kronan. Vid mitten av 1600-talet förvärvades det av riksskattmästaren Seved Bååt. Det ärvdes sedan fram till dess att dåvarande översten vid Närke-Värmlands regemente Per Kalling (den siste karolinen) köpte det 1754. Kalling blev riksråd och greve och gjorde Myrö till fidekomiss inom sin släkt med rätt för änka att besitta godset under sin livstid”.
Seved Bååt var gift med Magdalena Stenbock så det var ju inte vilken gård som helst som hon ville bli fatburshustru vid. Med tanke på det låter meningen ” säger sig vilja bliva fatburshustru vid Myröö” lite konstig, jag menar inte kunde man väl bara gå dit och säga. - Tjena jag vill gifta mig med visthusboden
Mvh
Birgitta