Äldre inlägg (arkiv) till 1999-oktober-29

[Carl-Eric Malmström]

Ett ytterligare Göbellfynd. När jag tittade i hfl för Botilsäter, Värmland, för 1764 (A 1 3/4) fann jag bland de glasblåsarfamiljer , som flyttade till Annebergs Glasbruk i Botilsäter sn alnd de 10-12 familjer man kan anta har flyttat från Perstorp 1760-62 bl a en Simon Göbell med hustru Anna och barnen Paulus, Carl Erik, Johan Fredrik, Anna Margareta och Catharina. Vidare fanns där bl.a. fam Claes Kamph, fam Samuel Kamp, fam Jochum (Joakim) Kunckel, fam Hieronymus Kunckel,
fam Ulrik Kuckel. De försvann samtliga efter 1764 med anteckning flyttat och då får vi på vår resa från Tyskland till Perstorp till Anneberg plötsligt försöka finna våra glasblåsarfamiljer vid nya bruk. Jag har kastat ut en fråga till Värmlands Museum, som välvilligt lovat återkomma med material.
Hälsningar Carl-Eric

[Anders Berg]

Gert:
jag gjorde samma reflektion med Gubel = Jubel när jag läste din antavla över biskop Odenberg i Svenska Antavlor. För stunden har jag dock inget som styrker identifieringen. Endast en namnkombination, skulle domen bli...
 
Vem är mönsterskrivaren Fredrik Hjort? Kan han vara identisk med den kronolänsman Fredrik Hjort som Elgenstierna anger som fader till Jöran Christoffer Walkendorffs hustru Juliana Hjort f 1706, d 1786 i V Sönnarslöv ? Eller kanske den son Fredrik till kyrkoherde Hans Hjort i Helsingborg, som 1706 skall ha bott i Danmark ?
 
Mitt inlägg kl 12.16:
Handelsmannen Johan Bronckman och Petronella Lund gifter sig i Ängelholm 1744 13/1 och övriga barn i familjen är födda där. Petronella dör 47 år 6 m gl 1772 3/3.

[Gunnar Jonsson]

Om det kan ha något samband, så fanns det en fanjunkare J G Göbel i Stav, Bro (S) under 1830-40talen.

[Christina Nygren]

Hej Anders Berg!
Den Nicolaus Malmlöf, som Du berättar om, kan det vara samma Niclas Malmlöf, som blev anklagad för mordbranden på Henrikstorps Glasbruk 1762. I boken Henrikstorp, Det Skånska Glasbruket 1691-1760, berättas om Niclas, att han först hade varit skräddare och sen bruksarbetare och glasblåsare. Han var även han bördig från Malmö. Vid tiden för mordbranden 1762 var han 57 år gammal. Han dömdes till döden, men blev benådad till livstid på tukthus i Varberg. Förmodligen var han oskyldig.
Hälsningar
Christina Nygren

[Anders Berg]

Hej Christina! Det där kände jag inte till, men visst måste det vara samma person. En komplettering om honom är att han och Beata Mentzel redan 1741 fick ett barn tillsammans, dottern Ingri Maria, avlad under äktenskapslöfte. Niklas stod tydligen vid sitt ord. Vid tillfället 1741 använder han inte namnet Malmlöf utan kallas Nicolaus Påhlsson och tjänar som dräng på Osbyholm (i Hörby socken).

[Barbro Peterson]

Hej Carl-Erik   I Bro socken fanns nästa glasbruk på Värmlandsnäs och dit flyttade familjerna Samuel Kamph, Claes Kamph, Simon Göbel och glasblåsaränkan Maria Christina Sederlöf. Detta glasbruk, Liljedals, fanns åren 1774-1780.I grannsocknen Ed startades 1781 ett glasbruk som också hette  Liljedal och där fanns familjerna Samuel Kamph, Claes Kamph och Paulus Göbel, den senare son till förutnämnde Simon Göbel. Det fanns fler glasblåsarfamiljer men de har jag inte antecknat. Mvh/ Barbro Peterson

[Carl-Eric Malmström]

Hej Barbro! Får man fråga om Du ev vet var glasblåsarna fanns 1764-1774, eftersom de flyttade från Botilsäter 1764 enligt notis i hfl för detta år.
Hälsningar Carl-Eric

[Barbro Peterson]

Hej Carl-Erik! Jag tror faktiskt att flertalet av glasblåsarfamiljerna med ursprung från Perstorp var kvar i Botilsäter fram till 1772-73. Samuel Kamphs hustru dog där i december 1772 och det föddes flera glasblåsarbarn där under 1772 med faddrar ur de andra glasblåsarfamiljerna. Mvh/ Barbro Peterson

[Carl-Eric Malmström]

Tack Barbro för Ditt påpekande. Jag noterade att Kunckelbröderna flyttat, likaså några av de andra glasblåsarna. Jag har fått uppgift om att de först flyttade till Bro i Värmland vid Liljedals glasbruk men flyttade seedan vidare till Buda i Eds socken i Värmland, där de tog med sig Liljedalnamnet. Jag har ställt frågo på Värmlandssidan på Kunckel och fick då av Vidar från Norge tips om att söka på http://www.hist.uib.no/arkivverket/ och folkräkningen 1801. Där kan man då få fram lista på alla, som bodde vid glasverken i Hurdal, Birie, Jevnager och Hurum. Många av våra kända glasblåsarnamn dyker då upp igen.  
Hälsningar Carl-Eric

[Gabriel Wallgren]

Jag vidarebefodrade uppgifterna om Jubel (Göbel)/Wojman (Wejman) till Allan Dufberg, Malmö som startade diskussionen om Wojman-Lund-Östergren med mig för många år sedan.
Allan ringde upp mig igår och hade då snabbkollat Lövestads kyrkoböcker. En första koll gav vid handen följande små notiser om jag uppfattat honom rätt över telefonen:
1730 20/11 föddes i Lövestad, Stanislaus Wiemans och dess hustru Greta Jubels dotter Anna Maria.
1737 30/1 föddes i Lövestad, Stanislaus Wiemans och dess hustru Greta Jubels dotter Sofia (faddrar bl a Hans Just Jubel från glasbruket, vilket glasbruk, det nu är?)
1740 24/2 blev gamle kocken och möllaren på Rödåsa mölla Stanislaus Wieman död i sitt 56:e år.
Med andra ord torde Greta Lisa Jubel efter makens död ha flyttat till sin födelsebygd (?) Perstorps glasbruk för att därefter på 1750-talet flyttat till Västergötland. I Västergötland finns ju för övrigt Limmareds glasbruk som startades 1741 (Södra Åsarp sn) där det vimlar av Jubel/Göbel under 1700-talets senare hälft.

[Anders Berg]

Hej alla glasblåsare!
 
Jag skickar över en sammanfattning av våra rön hittills om släkten Jubel från Perstorp, med anknytning till Weiman m fl släkter. Arbetet bygger på egna forskningar i Perstorps kyrkbok och uppgifter som redovisats här.
 
Att Hans Just Jubel är fadder i Lövestad fastställer släktsammanhangen. Han är nämligen son till Hans Erik Jubel och bror till Hieronymus Jubel. Allt tyder på att Greta (Lisa) Jubel, Stanislaus' hustru, är identiskt med Hans Erik Jubels dotter född 1700, trots att hon där kallas Anna Margareta. Margareta (Greta) var tydligen förstanamnet. Det som återstår är att finna när Greta Jubels första make förridaren Jöran Malmqvist dör, och var och när (på 1720-talet) hon gifter om sig med Stanislaus Weiman.
 
Stamtavla att hämta på Anbytarforum:  

Hans Erik Jubels ättlingar i 3 generationer
 (22 k)

[Gabriel Wallgren]

Strålande, ännu en klockren trepoängare!
 
Till dem som inte omedelbart kan läsa filen (för mig dök den upp som jubel_rtf.unk) kan jag bara säga att det är en RTF-fil och att den går utmärkt att läsa i ett textediteringsprogram (jag använde WordPad).
Som alltid när man sammanfattat något dyker det direkt upp nya uppgifter...
Uppgiftslämnare: Gabriel Wallgren, Göteborg, om annat ej anges.
 
Tabell 8
I brev från Allan Dufberg, Malmö som jag fick idag, citerar jag: 1740 Rödåsamölla. Dom invocavit d 24 Febr blef gamle kåcken (?) och möllaren Stanislaus Wieman hwilken efter långwarig uthstånden Siukdom dödde den 19 hujus uti sitt ålders 56 åhr, begrafwen.
Stanislaus Wieman (Weiman) dog alltså 1740 19/2, och INTE 24/2, som tidigare felaktigt meddelats (begravningsdagen).
 
Tabell 9
Första äktenskapet upplöst genom skilsmässa 1769 21/2 [uppgiften från Allan Dufberg, Malmö, som refererar till Falköpings rådhusrätts dombok 1769 21/2 och Skara Domkapitel 1769 10/5].  
 
Till barnen i första giftet kan läggas:
Jan Fredrik Östergren, f 1758 22/11 i Falköping. d där 1759 20/3.
Anna Margareta Östergren, f 1760 5/10 i Falköping, levde Mtl 1766, vidare öden okända.
Brita Christina Östergren, f 1762 24/9 i Falköping, levde Mtl 1766, vidare öden okända.
 
När det gäller dottern Maria Catharina Östergren kan följande kompletterande information läggas (uppgiftslämnare Allan Dufberg, Malmö):
död 1827 20/5 i Ulricehamn. - G 1786 21/5 i Ulricehamn m Conrad Fredrik Luttropp, f 1754 18/7 i Stockholm (Svea Livgarde); flyttade 1785 från Stockholm till Ulricehamn, burskap 1786, tobaksfabrikör i Ulricehamn, d 1801 2/6 i Ulricehamn.

[Gabriel Wallgren]

En kort notering bara. Släktbanden bekräftas ytterligare av att, förutom Hans Just Jubel, så var Maria Baemar från Glasbruket fadder åt Sophia, f 1737 [brev från Allan Dufberg, Malmö, citerandes Lövestad födelsebok 1737].

[Carl-Eric Malmström]

Kunckelbröderna, Hieronymus, Jockum och Ulrich, flyttar från Annedals glasbruk 1765. Jag har förgäves sökt i Liljedals glasbruk och de norska glasbruken, dit en del av glasblåsarfamiljerna flyttade i sluttet av 1700-talet men förgäves. Har någon ett uppslag är jag tacksam för förslag.
Alltså vart tog familjerna Kunckel vägen 1765, när de lämnade Annedals glasbruk?

[Jenny Brohman]

Jag söker information om släkten Teiler som var aktiva på Sandö glasbruk, och även på Eda.

[Anders Berg]

Med anledning av Gert Påhlssons fråga om Fredrik Hjorts hustru Catharina Gubel kunde vara identisk med Hans Erik Jubels dotter i Perstorp med detta namn född 1697, har jag lite ytterligare information.
 
Vid besök på GF idag passade jag på att konsultera Hintzesamlingen. Hintze noterar att i Södra Mellby vigdes 1718 16/4 mönsterskr. Fredrich Hiort fr. Vemmerlöv torp och Catharina Jubel på Svabesholm.
 
Lovande är att åldern passar så bra och framför allt att namnet här stavas exakt som glasblåsarfamiljen i Perstorp. I bou 1752 stavas hennes namn Gübel.
 
Hintze noterar att Fredrik Hjort är bosatt i Östra Vemmerlöv. Tyvärr saknas födelsebok innan 1733 i denna socken. Två döttrar, Maria och Fredrika Hjort, lever vid moderns bou 1752. Maria är då redan gift med bonden Bengt Håkansson, medan Fredrika 1757 blir gift med sedermera kh i Hammenhög, Georg Unge (se vidare Hm).
 
Min fråga vilken Hjortsläkt det rör sig om fick också sitt svar. Hintze refererar till A. Borgström: Släkten Hjort från Albo härad (Stockholm 1903). I GFs exemplar av boken, som bara gavs ut i 100 ex, framgår att en i övrigt okänd Eggert Hjort var far till Fredrik, Jöran och Otto Hjort. Den senare har många ättlingar, bland vilka märks borgmästaren Jöran Hjort i Kristianstad (1759-1827).
 
För att återgå till frågan om Fredrik Hjorts hustru är glasblåsardotter, så styrks hypotesen av att två av Hans Erik Jubels andra döttrar också gifter sig med män boende i sydöstra Skåne, en bra bit från Perstorp; Greta Lisa, gift med Stanislaus Wieman (Weiman, Wojman) i Lövestad, och Anna Maria, gift med Fredrik Bemer från Alunbruket i Andrarum.  
 
Just vid Alunbruket blir Otto Hjort, Fredriks bror och Catharina Jubels svåger, bergsfogde år 1721.

[Hans Backman]

Hej! Jag undrar om någon vet något om två bröder, Bitter. Glasblåsare, som kom till Rumskulla för att arbeta på Wentzelholms glasbruk omkring 1855.

[Peter Funke (Fun)]

Ett litet tips: Ikväll, lördag 3 juli, sänds Solstakväll i Vänerland från Liljedal (kl. 18.45), och det blir säkert något om det gamla glasbruket på Buda.

[Karin Edvardsson]

Tips på sevärd glasbruksutställning i Ångermanland.
I Klockestrands gamla skola vid Sandöbrons norra landfäste hittade jag på min semesterresa en permanent utställning om Sandö Glasbruk. Där fanns dokument om brukets historia, mantalslängder, bruksföremål mm och en mängd olika glasföremål som en gång tillverkats på Sandö.
Utställningen är öppen dagtid på vardagar och avgiftsfri.

[Per Creutzer]

Hej glasblåsarforskare!
Vet någon vem som var far till Johannes Creutzer, f 1783, eller något om släktförhållandet mellan honom och Johan Wilhelm C, f 1729?

[Anders Berg]

När man söker en sak finner man ofta något annat. För kocken och möllaren Stanislaus Wojman har jag ikväll hittat de troligen tidigaste beläggen, än så länge.
 
I Norra Vram föds den 25/9 1723 Stanislai Wojans och Greta Elisabeth Jübels son Carl Fredrich i Munkahuset. Den 1 januari 1724 är Elisabet Jubel och hennes man kåcken mäster Stanislaus Woian faddrar till ett oäkta barn.
 
Greta Elisabet är alltså glasblåsardottern från Perstorp. Vigsel eller annan ytterligare information finns inte i Norra Vram. De bor nog där en kort tid.

[Sven Strand]

Hej alla glasbåsarexperter!
Av en slump råkade jag titta in på den här yrkeskategorien och kan man tänka sig, jag kanske hittade svaret på ett problem, som jag har kämpat med i ett par år. Saken är den, att en av min frus förfäder hette Peter Wihman född omkring 1725 och i tur och ordning möllesven, inspektor & möllare på Boanäs mölla i Sövde (utanför Ystad. Någonstans har jag sett en anteckning om att han skulle härstamma från grannsocknen Sövestad, men där finns inga spår av honom. Kanske det skall vara Lövestad några socknar norrut? Jag åkte ner till Landsarkivet i Lund igår och tittade som hastigast på Lövestad, men hittade inte vad jag sökte. Kanske blev han också född i N Vram?. Kan min Peter vara son till Stanislaus Wieman? Vet någon något mera om Stanislaus ursprung? Namnet låter polskt. Kan han vara fd legosoldat liksom tex Jablonski, som höll till i samma trakter?  
I övrigt var det intressant att ta del av informationerna om glasblåsarsläkterna, eftersom jag perifert i släktkretsen har stött på medlemmar ur familjerna Pachman, Kamph & Giobel. En avlägsen frände vid namn Schrewelius gifte sig med en Pachman. En ättling gifte sig sedan med en krögare Kamph i Hörby och det slutade med ett hiskeligt mord!
Peter Wihman var förresten gift med Sissa Fribergsdotter. Det finns åtskilliga Friberg att välja på. Finns det någon som känner till denna Fribergssläkt?
Hälsningar
Sven Strand

[Jonny Wernersson]

Jag följer med stort intresse diskussionen om vart de olika glasblåsarfamiljerna tog vägen efter nedläggningen av glasbruket i Henrikstorp. Jag har gjort en liten sammanfattning, om det jag känner till, om den del av släkten Kunckel som verkade i Henrikstorp. Alla rättelser och kompletteringar till nedanstående uppgifter mottages med stor tacksamhet.
 
 
Hieronymus Kunckel  död 17080417 (Perstorp) g.m Anna Greta k. 1702, g.m Catharina k. 1705.  
 
Barn: Just (Jost) Hieronymusson Kunckel f.1681 (T.Fogelberg: Wanderungen Deutcher Glashüttenleute) gift 17100925 i Perstorp med änkan Anna Maria Elisabeth Trosch (Trotzig?) från Blekemossa (Perstorp) född ca: 1686 död 17620514 (Perstorp).
 
Barn:  1) Hieronymus  Gothfrid 1711  g.m Anna Maria Kamph
 2) Peter Johan    1714  g.m Dorothea Åkesdotter
 3) Ulrich Friedrich   1719  g.m Ulrica Eleonora Kamph
 4) Anna Brita    1724  g.m Daniel Benedictus Wentzel  
 5) Joachim Christian   1728  g.m Anna Magdalena Wentzel
 
Familj 1)  Hieronymus Kunckel 1711 gift 1734 10 27 med A.M Kamph f.1714 (Perstorp) död 1790 (okänd källa).
 
Barn:  1) Just Gothfriedrich 1735
 2) Anna Margaretha 1737 g.m Johan Naumburg      t Hörby  (7barn)
 3) Carl Friderich 1739
 4) Peter   1742
 5) Hieronymus Fredrick 1744
 6) Hans Isack  1746
 7) Anna Maria  1748
  Mattias  1751
 9) Anna Maria  1753 07 14
 
Familj 2) Peter Kunckel 1714-1761 gift 1738 m Dorothea Åkesdr död 1761    
Barn: 1) Just Gothfriedrich 1738
 2) Johanna Lisa  1741
 3) Anna maria  1744 d.1744
 4) Hieronymus  1745
 5) Peter Friedrick 1748 d.1755
 6) Bengt   1752
 7) Johannes  1754
  Peter Friedrich 1757
 
Familj 3) U.F Kunckel vigdes 1745 09 10 i Perstorp med U.E Kamph f.1725 ( dr.t. Mattias K. och Anna Maria Gundelach).
 
Barn: 1)  Maja Lisken (Maria Elisabeth)1748
 2) Agenius Jost (?)     1750
 3) Mattias      1752
 4) Just Friedrich     1755
 5) Mattias Friedrich     1758
 6) Hieronymus Gottfriedrich    1760
 7) N.N
 
Familj 4) Anna Brita K. gifte sig med D.B Wentzel f.1716 10 14, död 1757 i Perstorp.  ( nedanstående uppgifter kommer. fr. M.Berggren i Sundsvall).
 
Barn: 1) Fredrik  1747   d. 1747
 2) Anna Maria Elisabeth 1748  d.1779 (Limmareds glb, S.Åsarp, P) *
 3) Stina Beata  1751   d. 1751
 4) Jost Lucas  1752
 5) Casper Henrik 1756   d. 1757
 
 
* Gift 1767 i Botilsäter med Glasritaren Anders Kullander f. i Sthlm(?) d.1809 i Casimirborg, Lofta (H). De fick 5 barn tillsammans.
 
 
Familj 5) J.C Kunckel  m. Anna Magdalena Wentzel
 
Barn: 1) Anna Maria Elisabeth 1752 09 30
 2) Anna Brita  1755
 3) Gothfriedrich  1756

[Anne Minken]

I Norge finner vi svært mange av de samme slektsnavnene blant tyskættedeglassblåsere som i Sverige. I noen tilfeller vet vi at de innvandret til Norge på 1700-tallet via Sverige. Det gjelder feks glassblåserslekter som Bahnholz, Cargus, Filion, Creutzer, Berthling,Dischler (Ditzler), Resch mv. I andre tilfeller kan det vel være ulike grener av store slekter, det vil si at personene ikke var særlig nært beslektet selv om de hadde samme etternavn. Vi hadde en Gunckell i Norge, men han het Nicolaus (1742). Jeg har prøvd å finne en forbindelse mellom de første Gundelach- og Wentzelfamiliene i Norge og svenske glasbruk uten å lykkes. De første glassblåserne ved navn Wentzel i Norge het Hans Henrich W, Johan Jørgen W. og Frantz W. De kom til Norge da glasbruksdriften startet opp i 1740-åra. Den første av Gundelach-slekta het Jost (Just) Heinrich, trolig var det også en som het Johan. Jeg har hittil ikke funnet noen med disse fornavnene i Sverige før 1740-50.  
 
Det var imidlertidid en stor flyttestrøm den andre veien. Så det finnes mange eksempler på at medlemmer av Gundelach- og Wentzel-familiene tok seg arbeid i Sverige.  
 
Med hilsen
Anne Minken

[Henrik Wolffbrandt]

Jeg har uden held forsögt at finde oplysninger om glasmageren Christian Wolbrandt, angiveligt födt i Mecklenburg, Tyskland i 1762.
Han og hans familie skulle have väret rejst til Kristiania (Oslo) eller Hurdal og arbejdet der indtil 1800, hvor de rejste til Göteborg, senere Bromö og Årnäs og han skulle väre endt i Johannisholm, hvor han angiveligt döde i 1805.
Hans kone skulle väre Dorothea Maria Filion, f. 1768 i Norge, datter af Johan Christoffer Filion.
Der skulle have väret Wolbrandt'er (eller Wulbrandt) i Norge allerede i 1750.
Er der nogen, der kender til dem?
 
Med venlig hilsen
Henrik Wolffbrandt, Danmark

[Anne Minken]

Fra kirkebøker har jeg følgende opplysninger om slekta Wohlbrandt (Wulbrand) i Norge:  
Døpte Sandsvær (Aas grønne glasshytte i nærheten av Kongsberg):
1761: Hans Henrich Wulbrands søn, Benjamin Jochim Arndt
1762: Hans Henrik Wolbrands søn, Wolbrand Henrik
 
Døde Jevnaker (Hadelands glassverk):  
1769: Glaspuster Hans Hansen Wolbrandts søn Hartvig Frantzen, der druknede i fjorden 5 aar gl.
1770: Gl.puster Henrik Wolbrand 54 aar
 
Deretter finner vi medlemmer av familien Wolbrandt i Hurdal (det var ikke noe glassverk i Christiania).  
 
I 1779 søkte glassblåserkona Sophia Dorothea Wolbrand glassverksledelsen om pensjon. Søknaden ble innvilget. I begrunnelsen fra administrasjonen heter det at hun var i  i yderste fattigdom: hendes mand har været een af de første Glas pustere. Det ble lagt vekt på at hun hadde mange børn at underholde. Pensjonen var på to riksdaler i måneden.  
 
I kirkeboka for Hurdal finnes følgende Wolbrandt: Christian, Benjamin, Maria (Marichen), Elisabeth (Lisa) og Dorothea (Dorthe).  
 
Benjamin, moren Sophia Dorothea og søsteren Dorothea flyttet til Sverige rundt 1780.  
 
Jeg vet ikke om din Christian Wolbrandt var sønn av Hans Henrich og Sophia Dorothea Wolbrandt.  I så fall er det jo merkelig at han skal være født i Mecklenburg. Men så vidt jeg husker av en oversikt du tidligere har hatt på anbytarforum ble navn som Benjamin oh Hans Henrich brukt i Christians familie.  
 
Jeg arbeider med en hovedoppgave (speciale) i historie om innvandring til norske glassverk. I oppgaven har jeg skrevet noe om Wolbrandfamilien i kapitlene om navneskikk og ekteskapsmønster. Jeg sender deg noen utdrag på mail + en utskrift av kirkebok for Hurdal. Hvis du har avskrifter av pass e.l. i forbindelse med flyttingen til Sverige er jeg svært interessert.
 
Mvh
Anne Minken

[Henrik Wolffbrandt]

Kan det passe, at släkten WOLBRAND ser sådan ud?:
 
1 Hans Henrich Wolbrand, Født: 1716, Tyskland, Død: 1770, Jevnaker, Norge
 
Aas grønne glasshytte, Sandsvær ved Kongsberg ~1760, Hadeland glassverk, Jevnaker ~1765
Ægtefælle: Sophia Dorothea, Født: Tyskland
Børn:
Maria (1749-1799)
  Dorothea (~1755-)
  Maren Margrete Elisabeth (1758-1800)
  Benjamin Jochim Arent (1761-)
  Henrik (1762-)
  Hartvig Frantz (1764-1769)
 
1.1a Maria Wolbrand*, Født: 1749, Tyskland, Død: 1799, Hurdal, Begr.: 21 Jun 1799, Hurdal
Ægtefælle: UNNAMED
Børn: UNNAMED (1776-)
Andre ægtefæller: Peder Pedersen
 
1.1b Maria Wolbrand* (Se ovenfor)
Ægtefælle: Peder Pedersen
Gift: 5 Jul 1780, Hurdal
Børn: Frantz Petter (1780-)
  Hans Henric (1782-)
  Peder (1784-)
  Petronella Maria (1786-)
Andre ægtefæller: UNNAMED
 
1.2 Dorothea Wolbrand, Født: ~1755, Tyskland
Rejste til Sverige 1780(?)
Ugift: Hans Torstensen
Børn: Johan Henric (1777-)
Hvornår blev Dorothea født?
 
1.3a Maren Margrete Elisabeth Wolbrand*, Født: 1758, Død: 1800, Hurdal, Begr.: 12 Oct 1800, Hurdal
Ugift: Niels Hansen
Børn: Henric (1780-)
Andre ægtefæller: Embret Embretsen
 
1.3b Maren Margrete Elisabeth Wolbrand* (Se ovenfor)
Ægtefælle: Embret Embretsen
Gift: 12 Apr 1788, Hurdal
Børn: Ida Christine (1788-)
Andre ægtefæller: Niels Hansen
 
1.4 Benjamin Jochim Arent Wolbrand, Født: 1761, Sandsvær, Aas, Norge
Rejste til Sverige 1780(?)
Ægtefælle: Anne Larsdatter Baalsrud
Børn: Hans Hendrich (1784-)
 
1.5 Henrik Wolbrand, Født: 1762, Sandsvær, Aas, Norge
 
1.6 Hartvig Frantz Wolbrand, Født: 1764, Død: 1769, Jevnaker, Norge
(blev han født i Sandsvær eller Jevnaker?
 
Havde de også en søn, der hed Christian Wolbrandt, født omkring 1760, måske tvilling med Henrik, født 1762?
 
Med venlig hilsen
Henrik Wolffbrandt, Danmark

[Anne Minken]

Johan og Martin Gøbel
I november 1753 henvendte Johan Gøbel seg til ledelsen for de norske glassverkene og ba om arbeid i Norge. Svarbrevet finnes i glassverkenes kopibok. Av brevet framgår det at en av Johan Gøbels sønner, Martin, allerede arbeidet i Norge.  
 
Var Johan Gøbel sønn av Hans Eric Jubel (Giøbel) som arbeidet på perstorp i Skåne?

[Anders Berg]

Anne! Det var han troligen inte. Hans Erik Jubel hade visserligen en son Johan Andreas född 1707, men han dog redan 1708.

[Anne Minken]

Svarbrevet til Johan Gøbel fra det norske glassverkskompaniet er skrevet på norsk (eg.dansk), men med noen svenske ord innblandet. Det betyr at det er all grunn til å tro at Johan Gøbel oppholdt seg i Sverige. Vanligvis besvarte kompaniet brev fra tyske glassblåsere på tysk.  
 
Fantes det andre tyske glassblåsere i Sverige ved navn Gøbel i tillegg til dem som nedstammet fra Hans Erik G.? Kan Johan G. feks ha arbeidet på Kosta?  
 
Johan var glassblåsermester i 1753 og hadde en voksen sønn. Det står i svarbrevet at Johan G. kan få tjeneste med alle sine barn. Han må altså ha vært godt voksen, trolig seinest født ca 1710, men helst før.  
 
Det er mulig at han aldri kom til Norge, men han kan også ha arbeidet her en kort stund. I et brev fra 1755 heter det at Gøbel skal avskjediges. Det kan dreie seg om Johan G. eller om sønnen Martin. Kanskje vendte han tilbake til Tyskland?  
Kan noen hjelpe meg å løse gåten?