Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-24

[Bo G Dahlgren]

Kyrkoherde Israel Zachariae Torpadius i Torpa i Östergötland gifte sig 1670-06-12 enligt herdaminnet med Margareta Hval, dotter till kyrkoherde E Hval i Linderås. Jag har inte funnit något herdaminne över denne. Han kan eventuellt också ha varit kyrkoherde i Hult utanför Eksjö. Finns det någon som känner till denne präst och hans familj?

[Bo Persson]

Elias Benedicti Hval var mycket riktigt kyrkoherde i Linderås. Han finns inte med i det yngre herdaminnet - Erik Meurling gav upp mitt i Röks pastorat i femte bandets andra häfte, varför resten av Lysings kontrakt jämte Norra Vedbo och Södra Vedbo kontrakt inte blev utgivna. Hans son Elisæus Eliæ Hval (1652-1708) var kyrkoherde i Hult; han finns upptagen i J.A. Setterdahls Östgöta nation i Lund 1663-1913 (1913), s. 108. Observera dock, att moderns namn inte är korrekt; hon kallas av Setterdahl (och f.ö. på andra håll, även i Leijonhufvuds Ny svensk släktbok, s. 755) Brytzenia, ehuru hon inte någonstädes i kända samtida handlingar återfinnes med detta namn; hon var dotter till kyrkoherde Zacharias Benedicti i Gladhammar.

[Bo G Dahlgren]

Hjärtligt tack för uppgiften. Känner Du också till varifrån Elias Benedicti Hval kom, när han var född och vilka som var föräldrar till honom? Finns det någon skriftlig dokumentation om hans familj?

[Bo Persson]

Tyvärr är inte Elias Hvals föräldrar kända, däremot framgår av ett mål rörande Härna i Hycklinge sn på hösttinget med Kinda härad år 1686, att herr Elias var morbror till Jonas Månsson i Härna och att denne förvärvat gården genom köp från herr Elias barn, hans ”syskonebarn”. - Jonas Månsson var son till Måns Persson, f. 1605? i Axhult, Västra Eneby sn, död 1682 i Långsbo under Axhult, Västra Eneby sn, begr. 8/10, bonde i Axhult, sedan i Fyllingsbo, Västra Eneby sn, slutligen torpare i Långsbo, och hans första hustru, Anna Bengtsdotter, f. 1607?, död 1661 i Fyllingsbo, begr. 4/8.

[Inga Hoff]

Kyrkoherde.
 
Ur Hagström, Strängnäs Stifts Herdaminne
 
Jonas Nicolai Wallander (1679-98), komm. i L Mellösa i senare hälften av 1670-talet. Erhöll här förs. plurima vota, ehuru konsist. gärna sett, att sac. i Gåsinge Petrus Petreus eller helst sac:  i Frustuna Johannes Tavänius - den senare för änkans konservering - blifvit ihågkommen. Vald 1678 2/10 tilltr. 1679. Död 1698 15/4 efterlämnande änka Brita Ollongren, samt barnen Anna, g. m. komm. E. Broman i Björkvik; Brita, g.m. efterträdaren Gillnaeus.
Del 3. sid 37 Gryts församling. Kyrkoherdar.
 
Jonas Wallander är en av mina förfädrar. Jag undrar, vad betyder Plurima Vota och vad menas med allt det som står skrivet därefter?

[Lars Nylander]

Plurima vota gissar jag betyder att han fick samtliga församlingsbors röster, eller åtminstone de flestas.
 
När en präst skulle väljas röstade socknens hemmansägare med hur mycket jord man ägde. I Hälsingland röstade man med sina öres- och penningland, och den präst som fick mest öres- och penningland blev vald. Det var vanligtvis tre på listan.  
 
Vallängderna brukar finnas i domkapitlets handlingar, för ärkestiftets räkning finns de inbundna i volym EV, de så kallade E-femmorna. Ofta finns de bevarade i ett exemplar i kyrkoarkivet också.

[Inga Hoff]

Hej Lars!
 
Hjärtligt tack för Ditt svar! Det var jätteroligt att få veta. Kanske man har en möjlighet att få  
titta i volymen EV, om man kommer till Stockholm.
 
Bästa hälsningar
Inga Hoff

[Lars Nylander]

Jag har bara erfarenhet av ärkestiftets E-femmor, vilka är en mycket bra källa om man sysslar med hembygdsforskning med inrikting på en speciell socken. Uppsala domkapitels arkiv förvaras i Landsarkivet i Uppsala.

[Björn Stockman]

Känner någon till varifrån kyrkoherden i Söndrum Gabriel Laurentius Stockman kom ifrån. Har inte funnit några uppgifter i Herdaminnet. Han avled i Söndrum 1701. Han var gift med Maria Jacobsdotter Bårstad. Kan hon ha varit prästdotter?
Hälsningar Björn

[Mia Löwgren]

Hjälp!
Söker efter information om per August Elfvik, som ska ha varit kyrkoherde i Hjulsjö, Västmanland, under senare delen av 1800-talet.
 
Jag hittar honom inte i några som helst matriklar...  
 
Har även efterlyst honom under  
Anbytarforum/Landskap/Västmanland resp Värmland /Socknar/ Hjulsjö resp Gillberga, där står alla de detaljer jag vet( och de är få...)
 
Som sagt: Hjälp!

[Torbjörn Norman]

Hej Mia
Ring till Västerås stift 021-178500 (1998) och fråga efter någon som jobbar med herdaminnet. De samlar kontinueriligt in uppgifter om stiftets präster. De kan säkert lämna uppgifter om Elfvik.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Kent Anderson]

Söker en kyrkoherde i Hardemo och Mosås 1603,
Birgerus Johanis Nericius men fick namnet
Börje Johansson, någon som vet var det finns uppgifter om denne man.
Kent.

[John Sidén]

Hej Kent!
Upplysningar om kyrkoherden i Hardemo finner du i Strängnäs stifts herdaminne av Magnus Collmar, del 2 den äldre Vasatiden, samt del 3, den yngre Vasatiden (1611-1654), som efter Magnus Collmars död har fullbordats av Anne-Marie Lenander Fällström. Del 2 kom ut redan 1964, del 3 kom ut i år. Det finns även ett gammalt herdaminne över prästerna i Strängnäs stift, utgivet av Hagström i slutet av 1800-talet. Men Magnus Collmars herdaminne är att föredra. Strängnäs stifts herdaminne finner du i alla större bibliotek.
Med vänlig hälsning
John

[Kent Anderson]

Hej John.
Tackar för upplysningen.
Skall genast beställa böckerna.
Vänliga Hälsningar Kent.

[Rune Hårstadsveen]

Jeg har et veldig elementært spørsmål men dog... Hva er egentlig en kyrkoherd? Blandt min samboers aner (Scanke) finner jeg flere av dem. Forstår at de er prester/proster, men det var altså ordet kyrkoherd...
 
På forhånd takk for all hjelp!
 
Med vennlig hilsen, 
Rune

[Jerry Högberg]

Rune!
 
   En Kyrkoherde är en sokneprest på norska, om jag inte tar helt fel. Det är alltså den präst som är chef. Till sin hjälp kan han ha en Komminister, en hjälppräst.
Jerry

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
Har en präst Laurentius Thoreri Billichius, han verkade i Filipstad 1639-47. 1646 var han även kontraprost för östra värmland. Kan någon förklara för mig vad en kontraprost innebär?
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Hans Högman]

Hej Sari,
En eller flera församlingar inom ett område bildar ett pastorat. Pastoratets ledare är kyrkoherden. Ett pastorat utgör området för kyrkoherdens ämbetsutövning.  
Den största församlingen inom pastoratet kallas moderförsamling och leds av kyrkoherden själv. Övriga församlingar inom pastoratet kallas annexförsamlingar och dessa står under ledning av en komminister (äldre benämning är kaplan). Komministrarna är underställda kyrkoherden.
 
Ett större eller flera mindre pastorat bildar ett kontrakt. Kontraktet står under ledning av en kontraktsprost.  
Prosten är en av kyrkoherdarna i kontraktets pastorat och tillika förman för prästerna i kontraktet.
Hasse Högman

[Sari Wilhelmson]

Hej Hasse!
Tack för ditt välformulerade och utförliga svar.
Med vänliga hälsningar Sari

[Emil Stenhammar]

För att vara litet petig så är egentligen kontaktsprosten inte förman för kontraktets präster. Kontaktsprosten kan snarare betraktas som biskopens förlängda arm. Han/hon kan t.ex. få i uppdrag att visitera en församling eller att installera en ny kyrkoherde, i stället för att biskopen skulle ha gjort detta.
 
I den nya kyrkoordningen från 2000 formuleras kontaktsprostens uppgifter sålunda (Tredje avdelningen, 8 kap. 6?):
Kontraktsprosten skall i sitt kontrakt  
1. biträda biskopen med ledningen och tillsynen,
2. biträda biskopen med vistitationerna i församlingarna,
3. på biskopens uppdrag visitera församlingar, samt
4. i övrigt fullgöra de uppgifter som kontraktsprosten enligt kyrkoordningen skall utföra.
 
Det är vanligen en av kyrkoherdarna i kontaktet som är kontraktsprost, men det kan även vara en komminister.
 
Biskopen kan även utse någon till prost utan att denna/denne är kontraktsprost, s.k. hedersprost/ prost honoris causa.
 
Mvh,
Emil Stenhammar

[Sari Wilhelmsson]

Hej Emil!
Toppen! Tack för dina båda svar, nu förstår jag hur det funkar.
Med vänliga hälsningar Sari

[Marianne Elfström]

Hej!
 
För första gången har jag stött på en kyrkoherde i släktforskningen och har ikväll beställt Västerås stifts herdaminne som fjärrlån. Men jag kan inte bärga mig utan måste fråga en sak innan den kommer.  
 
Det gäller kyrkoherde Andreas Nicolai Schedvimontanus, född 1597 i Stora Skedvi, död 1652-05-11 i Folkärna. Hustrun hette Margareta Staffansdotter, död 1648 i Husby. De hade en son som hette Staffan Ekman, född omkr 1641 i Ekevallen, Husby.  
 
Varför hette sonen Ekman? Gick inte kyrkoherdarnas namn i arv?  
 
Även kyrkoherde Stefanus Olai Bellinus, död 1629 i Husby, och hans hustru Margareta Olofsdotter, död 164( i Husby, hade dottern Margareta Staffansdotter ovan. Men patronymikon är lite lättare att förstå.
 
Med vänliga hälsningar
Marianne

[Mikael Wikman (Philippos)]

Schedvimontanus är inte kyrkoherdens släktnamn, utan ett tillnamn, som uttrycker hans hemmahörighet. Det betyder helt enkelt bara, att han kom från St. Skedvi. Sådana tillnamn har inte alltid gått i arv. Ett undantag är släktnamnet Wattrangius (från Vattrång), från vars bärare jag själv härstammar.

[Marianne Elfström]

Tack Mikael för snabbt svar!
 
Är det då troligen så att faderns släktnamn var Ekman? Finns denna typ av uppgifter i herdaminnen?
 
Mvh Marianne

[Peter Karlsson (Peterk)]

Mer troligt är nog att barnen (åtminstone en del) till prästen antog namnet Ekman, detta var ett vanligt förfarande efter präster. I den tid vi nu rör oss så hade man enbart fadersnamn, prästen hette alltså egentligen 'Anders Nilsson' och hans far således Nils xxxson.. (Men detta lär framgå i herdaminnet)

[Marianne Elfström]

Tack Peter!
Mvh Marianne

[Stefan Macklin]

Marianne,
Andreas N Schedvimontanus, heter Anders Nilsson innan han blir präst, fadern heter Nils Bengtsson i Fäggeby. Det fanns 7 barn födda i Husby, att barnen kallar sig Ekman står i herdaminnet, men ej varför.
MVH Stefan

[Lars-Erik Gustavsson]

Marianne, du skriver att sonen Staffan är född i Ekevallen, Husby. Är det inte då troligt att namnet Ekman är taget från den platsen?
 
Mvh Lars-Erik

[Marianne Elfström]

Tack alla snälla människor som stillat min nyfikenhet.  
 
Jo Lars-Erik, jag kopplade också ihop Ekevallen med Ekman. Så kan det nog vara.
 
Mvh Marianne

[Birgitta Blomkvist]

Hej !
Jag har Ekevallen och Ekman i min släktforskning.
Herdaminnen är en otrolig källa att ösa ur, dock svår att hitta antikvariskt, tyvärr.
Torpet Torkelshol köptes år 1620 och ändrade senare namn till Ekvallen, varför kan man undra, jag var där förra sommaren (uppvuxen i Sura Västmanlanmd, boende i Småland)för att bl a se om det växte ekar där, men inte en ek så längt ögat kunde nå.
Birgitta