Allmänt

[Antoinette Herron]

Hej
 
Jag har en ana,han föds i Linneryd Småland 1792. När hans mor dör (redan änka) ca 1805 börjar han och frun och barnen att flytta runt som skållade råttor. In och ut i socknar ca 15-20 ggr innan han slår sig ner och dör i Blekinge. När jag följt honom har jag kunnat noter att han ofta haft delar i gårdar, 1/8, 1/4, 1/2, varierande. Jag har också märkt att hans vuxna barn ofta/alltid finns på gårdar i närheten där han och familjen bor, och ibland t o m på gård han har del i. Ibland återvänder barnen hem för ett år eller två.
Hans titel är omväxlande Brukare och Torpare, och på ett ställe har prästen skrivit att han förser sig med råd, vilket lär betyda att han försörjer sig själv,altså inte ligger socknen till last. Han verkar klara sig rätt bra, alla sönerna avslutar livet i egna torp,även döttrarna med män, och även generationen efter (t o m större torp och fler). Han uppgraderar flera backstugor till torp och byter namn på dem. Kunde vem som helst byta namn på ett torp eller backstuga?
 
Är han någon slags byggherre eller handlar han med skördar eller vad?
 
 
Myror i huvudet , tacksam för svar
 
 
MVH
 
 
Antoinette

[Björn-Åke Petersson]

Utan att du skriver några uppgifter som kan identifiera den ana, kan jag göra följande reflexioner:
 
Det här med delar i gårdar.
 
En by kan ibland var ett mantal eller flera.
Han har brukat gårdar när han benämts brukare.
Men där han står som torpare har han bara bott på ett  
torp som låg under en gård med det mantalet.
Många gårdar i Kronobergs län ägdes av avlägset boende adelsmän, och då behövdes det brukare.
1/8 mt kronoskatte, i södra Småland kunde man livnära sig på.
Men det är inget egentligt mått på storlek. I slättbygden kunde  
ofta gårdarna ha beteckningen 1/2 mtl. Man betalade mera skatt
men de var ofta då större än 1/8
Förser sig med råd, kan betyda, om det är när han blir äldre,
att han har någon form av undantag. I Småland-Blekinge kallades
det undantag, men i andra delar av Sverige födsloråd.
Det lär dig med tiden hur det fungerar. Läs gärna om mantal
på nätet så får du mer upplysning.
 
Björn-Åke

[Johan Malmros]

Hej,
 
Jag håller på att sammanställa min forskning för att dela den med bl.a. släktingar. Jag har stött på ett formaliaproblem, och det är helt enkelt vilket yrke man ska ange för en person. Om någon i olika husförhörslängder t.e.x har kallats arbetare, jordbruksarbetare, statkarl och dräng så känns det onödigt att ange alla fyra varianter. Hur gör ni andra? Likaså om någon först är båtsman och sedan blir torpare. Anger ni båda, eller nöjer ni er med att ange båtsman som yrke?

[Camilla Eriksson]

Självklart anger jag alla olika yrkesbeteckningar som förekommer, t.ex: 1822-27 dräng vid Gumpekulla i Tystberga (D), 1827- 47 statdräng vid Nynäs i Bälinge (D) och 1847- 53 torpare... osv.

[Johan Malmros]

Ja, det gör ju jag också i ansedel och i mer detaljerad dokumentation. Däremot när jag sammanställer till släktträd eller sammanfattande löpande text, så finns inte plats för så mycket, och det är det min fråga gäller. Jag är inne på att ange det  yrke som varit dominerande i tid, eller det senaste i tid. Eller är det så att man bör ange alla yrken även i t.ex. släktträd?

[Ingela Martenius]

Är det ungefär samma yrke så anger jag en sammanfattande benämning, har personen bytt karriär så tar jag upp båda (eller hur många det nu är). Naturligtvis enbart om personen varit i yrket en längre period - en flicka anställd i en butik i två månader innan hon gifte sig skriver jag inte upp som expedit. Men t.ex. dräng, soldat, stationskarl, och bara dräng (alternativt jordbruksarbetare om man nu föredrar det) om han varit dräng, statare, arbetskarl etc.
 
Ingela

[Johan R. Honkainen Gyllenspetz]

Då jag använder Holger så skriver jag en biografi i fritextformuläret, och där anger jag alla yrken, var personen har varit bosatt och flyttat till och från, eventuella förtroendeuppdrag, utmärkelser, etc. I själva personformuläret anger jag personens sista yrke (före pensionering om vi befinner oss i nutid) och sista bostadsort.

[Pierre Gunnarsson]

Jag släktforskar och har funnit följande:  
 
MÖNSTERRULLA 1672 på Carl Rutenkrantz´kompani av Anders Plantings regemente.
Värvad år 1656 Jeronimus Navanskij för Klövsjöby 1 rök, född i Polen.
(Klövsjö by ligger i jämtland).
 
Vart kan jag vända mig för att finna mer informationom denne Jeronimus ?
 
Tacksam för alla tips.
 
Pierre

[Moderator Yrken]

Samtliga inlägg under denna rubrik har idag flyttats hit från ett antal numera raderade rubriker, nämligen:
 
Fyra inlägg från Yrken » Övrigt » Bogsnidkare.
Två inlägg från Yrken » Övrigt » Böndag..
Ett inlägg från Yrken » Övrigt » Ergeldräng.
Fem inlägg från Yrken » Övrigt » Lagdräng/Legodräng.
Fyra inlägg från Yrken » Övrigt » Mer information om följande yrken önskas.
Tre inlägg från Yrken » Övrigt » Ovanliga yrkeskombinationer.
Tre inlägg från Yrken » Övrigt » Qwarts Mästare.
Fem inlägg från Yrken » Övrigt » Rörma.
Ett inlägg från Yrken » Övrigt » Sadelmakare och barnmorska.
Ett inlägg från Yrken » Övrigt » Sjöman och Sakförare.
Fem inlägg från Yrken » Övrigt » Vilket yrke ska man ange.
Två inlägg från Yrken » Övrigt » Yrke??.

[Moderator Yrken]

Sex inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Övrigt » Husar, dragon eller kavallerist.

[Anna Karlsson]

Kan någon ge mig en kortkurs i vad man gör när man stukar torv?  
Tack på förhand.

[Mats Pettersson]

Man lägger de upptagna torvbitarna i stukor, dvs travar eller stackar, som är så luftigt konstruerade att torven torkar så snabbt som möjligt.
Hälsar Mats

[Arne Eriksson]

Jag letar febrilt efter fakta hur man sökte arbete i slutet av 1800-talet. Är det någon som kan ge litteraturtips vore jag tacksam. Jag har en piga som flyttar till Stockholm/Spånga 1884, i och för sig läskunnig.