Domböcker

[brittmarieandreasson]

Domböcker från Släp socken i Halland
Är det någon som vet var man kan finna dem?
MVH
BrittMarie Andreasson

[Olle Elm]

Hej,
Släp socken tillhör Fjäre härad. Kollade SVAR men finner varken fische eller scanningar under Arkiv: Fjäre häradsrätt, Serie: Domböcker vid ordinarie ting. Möjligen får man använda sig av de renoverade domböckerna, som väl finns vid Göta Hovrätt och som borde vara filmade. Du kan själv gå in på http://www.svar.ra.se/ och söka på Göta Hovrätt. Fann också att domböckerna tydligen fotats av Arkiv Digital http://www.arkivdigital.se/sources/show/1289 , vilkas material kan rekommenderas för sin tydlighet.
Vänligen,
Olle Elm

[Britt Marie Andreasson]

Hej Olle och tack förhjälpen Skall undersöka alternativen
Gott Nytt År
Britt Marie Andreasson

[Anita Nilsson Serrano]

Bouppteckning/testamente
Enligt nu levande släkting så skall en släkting som dog 1931 i södra Skåne (Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga) ha lämnat testamente till förmån för min morfar, som skall ha fått ut sitt arv enligt detta testamente. Jag har hittat motsvarande bouppteckning på LLA, men det fanns i den ingen anteckning om testamente. Enligt bouppteckningen är det många fler dödsbodelägare än min morfar. Går det att hitta eventuellt testamente någonstans, och var skall jag i så fall söka.  
Anita Nilsson Serrano

[Anita Nilsson Serrano]

Bouppteckning/testamente
Min föregående fråga om testamente. Det var i Torna Hällestad domsaga som den avlidna var bosatt.
Anita Nilsson Serrano

[Kristina Gunnarsdotter]

Vad jag vet har testamenten aldrig sparats av någon myndighet. Om det överhuvudtaget fanns ett, så kanske det finns bevarat hos någon släkting. Men det verkar tveksamt, eftersom det inte nämndes i bouppteckningen.

[Elisabeth Thorsell]

Testamenten lämnades ibland in till häradsrätten innan den som skrev det avled, och i det fallet var det för säkerhets skull, så att inte någon presumptiv arvinge försnillade det. Det verkar ha varit ganska vanligt att barnlösa par gjorde så.  
 
Testamenten brukar ganska ofta vara inskrivna i domboken under första tingsdagen, men kan också finnas bland småprotokollen i sen tid. Efter att testator avlidit skulle testamentet visas upp i häradsrätten och bevakas av arvtagare, som också skulle kunna visa att andra arvtagare underrättas om dettas innehåll. Man kan läsa mer om detta i Ugglan(Nordisk Familjebok hos Projekt Runeberg), men jag vet inte att det studerats ur släktforskarsynpunkt.

[Kristina Gunnarsdotter]

Jag skulle skrivit ...har aldrig regelmässigt sparats... i mitt första inlägg. Men om detta testamente lämnats in, bör det hursomhelst ha nämnts i bouppteckningen.

[Anita Nilsson Serrano]

Tack för svaren Kristina och Elisabeth! Fantastiskt att få svar så snabbt. Jag skall gå vidare...
Anita Nilsson Serrano

[Björn Engström]

Om jag minns rätt skulle förr testamenten vara tingförda för att vara giltiga och då kunde också testamenten vara muntliga. På senare tid har det blivit en helt privat handling och ska själv bevakas senast under klagotiden för bouppteckningen. När detta skedde vet jag inte, men borde nog vara gällande 1931.

[Ingela Martenius]

Testamentet skall definitivt finnas i bouppteckningen; det kan naturligtvis ha förkommit rent reellt, men måste vara omnämnt i bouppteckningen (som förklaring till varför fördelningen av tillgångarna gjorts som den gjorts).
 
Avsikten var inte att testamenten skulle lämnas in och förvaras av häradsrätten, men det förekom. Däremot var det förr så att de två testamentsvittnena skulle höras av rätten så snart som möjligt efter att de bevittnat ett testamente: de ojäviga vittnena skulle intyga att de bevittnat ett testamente, var och när det skett, att testator var känd av dem, vid sina sunda vätskor och inte under tvång. Däremot behöver/behövde vittnena inte på något sätt känna till själva innehållet i testamentet (om det inte är/var muntligt).
Idag är det precis samma krav på vittnena men man är inte längre så förutseende som förr, dvs. vittnesförhören företas inte förrän om/när det blir en tvist om testamentet. På så sätt var det ju smartare förr, eftersom man aldrig vet vad som kan hända med vittnena eller deras förmodade underskrifter (idag förlitar vi oss alltså på vittnenas underskrift...men vem vet om de egentligen är riktiga?? - quis custodiet ipsos custodes?)
Även testamente utan vittnen - och därmed utan vittnesförhör - var och är giltigt, men det måste då vara helt och hållet skrivet (för hand) av testator själv (holografiskt testamente). Ja, och undertecknat naturligtvis.
 
Att testamente skall bevakas var fallet även förr; det var ingen automatik i det avseendet - rätten, även om de rent praktiskt hade testamentet, kunde inte ta ansvar för att den som var förmånstagare ville ha det som testamenterats. Den som är förmånstagare kan/kunde faktiskt strunta i ett testamente!
 
Vad som skulle in till rätten i förväg var förr alltså inte själva testamentet utan vittnesförhören om det - även om det, precis som Elisabeth skriver, i praktiken inte var helt ovanligt att även själva testamentet förvarades av rätten för att undvika att det förkom.
 
Ingela
PS. Hela testamentsinstitutet kommer från Rom, och där var det så att testamenten förvarades av en offentlig institution, nämligen vestalerna.

[Ulf Berggren]

Ursäkta, men svenska bouppteckningar innehåller traditionellt inte någon fördelning
av tillgångarna.
 
Nu var det lite oklart om det var någon speciell tid du pratar om, det har ju skett
ändringar i modern tid. Men i de gamla häradsrätterna är fanns alltså ingen fördelning
i bouppteckningarna, så något testamente behövde inte nämnas där av den anledningen.

[Björn Engström]

Under äldre tid förekommer att vittnen vittnar om att testatorn har avgett ett muntligt testamente. Jag har läst hundratals testamentes behandlingar i tingsrätten och de flesta under 1600-talet.
 
Testamente som inte är känt vid bouppteckningen ska senast under klagotiden anföras.

[Kristina Gunnarsdotter]

Tiden som frågan gäller är 1931.  
 
Även om fördelning av tillgångarna inte tas upp i bouppteckningen så måste väl ett testamente nämnas. Dess förmånstagare är ju en av dödsbodelägarna.

[carina helander]

Ska försöka hjälpa en vännina att hitta infomation om hennes mormor, då hon fått veta att hon suttit på Hinseberg för illegalt utförda aborter på 50 talet.
Hur går vi tillväga när vi inte vet exakt när det hände. Vi har personnummer och var hon bodde på 50 talet.
Har Hinseberg egna arkiv?

[Sonia Biörkeroth]

Mitt förslag är att ni tittar i gamla tidningar som gavs ut där mormodern bodde på 1950-talet.  
Brukar finnas på biblioteket.
På den tiden angavs personer dömda för brott med namn.
Antar att det är sekretess fortfarande på fängelsearkiven, så det är domböcker som ni för söka i, och då kan tidningsartiklar vara till hjälp för att fastställa tidpunkten och vid vilken domstol där rättegången mot henne var.

[carina helander]

Tack Sonia, jag tänkte också i de banorna att läsa tidningar fr 50 talet. Jag vet var hon bodde och vilken tingsrätt som bör ha dömt.
kollade även upp Hinseberg historiskt och såg att de öppnade som fängelse 1956, så då får jag leta i tidningen den senare halvan av 50 talet.
Jag har aldrig tidigare tittat i domböcker så jag vet inte hur de är upplagda, men jag antar att du måste veta vilket år händelsen utspelar sig.
Och var arkiveras gamla domböcker? Uppsala eller Stockholm. De äldsta som finns här på domstolen är från 1971.
Mvh Carina

[Sonia Biörkeroth]

Jag antar att det är det landsarkiv som förvarar handlingar från just det aktuella länet som gäller. Du kan kolla på Uppsala landsarkivs hemsida för att se vilka handlingar de förvarar.
Och det underlättar att känna till vilket år det gäller, men det kan också tänkas att det finns ett register. När du vet vilket landsarkiv det gäller, slå en signal eller maila och fråga om det finns ett register. Och man kan alltid beställa kopior, kostar 4 kr/sida tror jag.

[Sten Magnusson]

Är det inte bättre att denna diskussion förs på Anbytarforum » Källor » Domböcker? Se länk nedan.
 
 
 
Mvh/Sten Magnusson