Penningvärde

[Bo Berndtsson]

Som silvervikt var lod = 13,2 g. 30 lod silver var alltså 396 g silver, vad det nu kan vara värt idag. Silver noteras till dagspriser.

[Bo Olsson]

Vid Gustav II Adolfs död hade brodern till en av mina anor en fordring på staten på 70 000 riksdaler. Han fick aldrig igen dom! Hade det varit som i USA, (där man verkar kunna stämma folk för nästan vad som helst) så hade väl alla ättlingar till honom kunnat kräva en saftig summa av Göran Persson och co.  :-)

[Tony Pellikka]

Att jämföra pengars värde långt tillbaka är ju ganska svårt, det blir lätt en värdelös jämförelse. Vad är pengar värda om det inte finns något att köpa...?
Silverpriset idag (030412) är 4,45$/troy ounce vilket är samma som 37,83SEK/32,1505g eller ca 1176 Kr/kg, således är 30lod (398g) idag 470kr...det är inte en speciellt stor summa idag eller hur?
Jag undrar om det verkligen var så att man gick och köpte 30log silver!? jag har inte sett någonstans vad dessa morgongåvor egentligen bestod av, vad det verkligen silver? Var det kanske så att det bara skrevs så och att man betalade en avgift som motsvarade en del av denna summa?
Är det någon som vet hur det förhöll sig?

[Joel Vogler]

Jag har följande notering om en kyrkoherde i Västergötland under andra hälften av 1500-talet [Skara stifts herdaminne]:
 
Erlade till Elfsborgs lösen 1571: ett k. Eriks gulden, en 1570 års krona, en daler, 15 lod silver och 66 rdr i penningar.Av den att döma kunde man i varje fall då använda metalliskt silver (uppmätt i lod) som betalningsmedel.

[Tony Pellikka]

Jag tror att man kanske med 30 lod i detta fall menar 30 lod i slaget silver dvs som mynt! Det skulle då inte vara en silvertacka som vägde 30 lod utan silvermynt motsvarande 30 lod. Dock är lod när det gäller mynt inte samma sak som när det gäller metallen silver. Det har förmodligen att göra med silverhalten. Detta blir nu ganska komplicerat men det är det jag har kunnat få fram genom lite efterforskningar.
Jag tycker också att man kan tolka texten som Joel återger som just det dvs att det är 15 lod myntat silver...någon som vet?

[Eivor Andersson (Majken)]

Tony,
 
Man kan inte låta bli att tänka på Judas silverpenningar, men det passar väl inte ihop med en bröllopsgåva?
 
Glad Påsk - Eivor

[Tony Pellikka]

30 silverpengar...jo men det var ju en i dagarna passande tolkning...:-)
 
Glad Påsk alla!

[Marianne Pålsson]

Jag har nu läst i Per Clemenssons och Kjell Anderssons bok - Släktforska, Steg för Steg:
MORGONGÅVA
Vid giftermålet utfäste sig mannen att skänka en morgongåva. Namnet har utfästelsen fått för att den ursprungligen gjordes morgonen efter bröllopsnatten.  
Morgongåvan kunde sägas vara en ersättning för hemgiften och i övrigt för hustruns arbete för boets förkovran, som det heter i Nordisk familjebok.  
Morgongåvan utbetalades inte i kontanter vid bröllopet, utan stod kvar i boet. Vid mannens död innebar denna fordran att änkan hade rätt att få ut sina pengar. Man kan alltså se morgongåvan som en änkepensionsförsäkring.
För att skydda mannens övriga arvingar fanns i 1734 års lag vissa begränsningar. Så kunde änkan t ex inte kräva mer än 1/3 av boets fasta egendom och inte mer än 1/10 av dess lösa egendom. Utfästelse av morgongåva kom på många håll ur bruk redan vid 1700-talets slut, men levde uppenbarligen kvar i denna trakt. Syftar på Fröjereds pastorats lysnings- och vigselbok 1769-
1854, och en lysning - vigsel år 1820.(Västergötland)  
 
Min ana, som enligt vigselboken skulle ha rätt till 30 Lod Silfver, gifte sig år 1829 i Mularp,
Västergötland.
 
Marianne Pålsson

[Joel Vogler]

I Sandseryd C:1 råkade jag just hitta en rad uppgifter om morgongåvor i form ett antal lod förgyllt silver:  
 

 
Det kan väl knappast rört sig om förgyllda mynt? Jag tar det som ett tecken på att det handlade om metalliskt silver!

[Lasse Nilsson]

Nej, knappast mynt. Snarare smycken, bägare eller andra 'bruksföremål'.
 
Hade det bara stått 30 lod silver kan det kanske ha varit i princip vad som helst med ett värde motsvarande 30 lod (ca 4 hg) silver.
Eftersom man specificerat att det var förgyllt får man nog anta att det fanns förgyllda silverföremål som täckning för gåvan.
 
Det finns säkert specialister på detta som vet mer och bättre men eftersom jag nu skrivit detta så kan jag ju lika gärna trycka på enter och bli av med det.... :-)
 
Mvh/Lasse

[Berith Svantesson]

I Ordbok för släktforksare står så här om Morgongåva och Förgyllning:
 
'Vanligen bestäms morgongåvan redan vid trolovningen och löftesmän går i borgen för den. Morgongåvan tas av mannens enskilda egendom. Dör kvinnan går morgongåvan åter till honom. Dör mannen först är morgongåvan hennes enskilda egendom.'
 
'Förgyllning: ökning av morgongåva till värde över lagstadgat maximum.'
 
Bruden fick alltså inte en låda silversaker (om jag tolkar det rätt) utan rena pengar motsvarande värdet av t.ex. 20 lod silver, för att garantera hennes ekonomiska trygghet om/när mannen dog.

[Lasse Nilsson]

Där ser man vad lite man vet.
 
Mvh/Lasse

[Kerstin Norberg]

Hej!
Min farfars morfar sörköraren Erik Norberg från Kornsjö hade 117 847 kr när han dog 1871. Är det någon som har någon uppfattning om hur mycket pengar det var i dagens penningvärde och om  kvinnor och män ärvde lika mycket 1871?
MVH Kerstin

[Anders Ellerstrand]

På den här sidan:
 
http://www.iaps.scb.se/KpiLathund/SilverStream/Pages/pgBerakning.html
 
, kan man jämföra priser från 1914 och framåt. Jag vet inte hur mycket prisnivån ändrades mellan 1871 och 1915, men man får ju ändå en liten bild...
 
117 847:- i juli 1914 motsvarar 4 698 559,89 i 2002 års penningvärde.

[Mikael Edberg]

I boken Vad kostade det? finns tabeller för konsumentprisindex fram till 1997.
Med hjälp av den fås fram att 117 847 kr 1871 motsvarar cirka 5,2 miljoner 1997.
 
Jag antar att du redan har översatt summan från riksdaler till kronor. (Vi fick ju inte kronor och ören förrän 1873).
 
mvh/ Mikael

[Kerstin Norberg]

Hej!
Det var 117 847 riksdaler riksmynt.Jag har fått uppfattningen att riksmynt och kronor är direkt jämförbara. Har jag fel?
MVH Kerstin

[Mikael Edberg]

Du har rätt!
Vid växlingen 1873 var 1 riksdaler riksmynt = 1 krona.
Hade det istället rörts sig om riksdaler specie hade det blivit en faktor 4 fel.
 
Källa: Vad kostade det? av Lars O Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös.
 
mvh/ Mikael

[Peter Funke]

Kerstin och Mikael!
 
På Kungliga Myntkabinettets hemsida finns en penningsvärdesomvandlare, och vid en jämförelse
mellan 1873 (första möjliga år)och 2001 så anges där att summan 117.847 motsvarar 4.857.207,43.
(Därmed inte sagt att jag ifrågasätter Lagerqvist/ Nathorst-Böös tillämpningstabell!)

[Charlotta Kronr]

Hej!
Jag skriver ett arbete om trädgårsdföreningens histroria i Linköping som ska vara inlämnat i morgon. 1859 kostade föreningen 30 000 riksdaler att anlägga. Skulle någon kunna hjälpa mig att räkna om hur mycket det skulle motsvara i dagens penningvärde? Det är den sista finjusteringen på arbetet.
MVH
Charlotta Kronér

[Lasse Nilsson]

Hej,
 
ett sätt att räkna på skulle kunna vara att använda KPI se Levnadskostnadsindex/KPI (juli 1914=100), historiska tal, 1830-
 
Med ett KPI 1859 på 77,1 att jämföra med oktober 2003 på 4075 innebär att kostnaden motsvarar ca 1585000 riksdaler.
 
Men det finns säkert fler sätt att räkna på  
 
Mvh/Lasse

[Lasse Nilsson]

Visst ja. Glömde nämna att 1 riksdaler = 1 krona. Åtminstone i det här sammanhanget.
 
Mvh/Lasse

[Charlotta Kronr]

Hej Lasse!
Tack för hjälpen!
Mvh
Charlotta

[Kaj Lindfors]

Hej !  
Hur skall jag få reda på hur mycket 40'000 rubel silver var 1858 och hur mycket det skulle vara värt idag. Vad tjänade olika yrkeskategorier på den tiden tex. en mästerskomakare, en gullarbetare,en possessionat ?
MVH Kaj Lindfors, kaj-lindfors(a)spray.se

[Crister Lindström]

Försöker förstå nedanstående summor. Vad motsvarar de i dagens penningsvärde? Var detta mycket pengar det år det gäller - 1749?
 
Årslön 400 daler silvermynt, 2 dal. smt i dagtraktamente vid resas förrättande jämte i skjutspenningar 2 dal. 8 öre kmt milen inom riket och 8 dal. kmt utom detsamma.

[Rolf Lundquist]

Min ff var sjöman och i 10 år låg han ute. Sista åren seglade han med ett tyskt rederi. År 1898 erhöll han 690 mark efter att besättningen delat på en bärgarlön av ett brittiskt fartyg i sydatlanten. Hur mycket kan det ha varit omräknat till svenska Rdl/kr?

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
En anfaders tillgångar vid hans död 1882 uppgår vid bouppteckningen samma år till 75721 riksdaler riksmynt.
 
Hur kan man räkna om denna summa till kronor vid samma tidpunkt (1882)?
 
Mvh/Markus.

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Oj, jag hade tydligen inte läst igenom tidigare inlägg under denna rubrik tillräckligt väl, fick mitt svar längre upp  
 
Mvh/Markus.

[Enar Persson]

1387 Riksdaler, hur uppstatta värdet 1819 gentemot dagens? Mvh Enar.

[Leif Karlsson]

En himla massa pengar var det nog.
Jag har läst att omkr. 1830 värderades en mans dagsverke till 16 skillingar, en kvinnas till 12 skillingar. En riksdaler var då detsamma som 48 skillingar. 1387 riksdaler skulle då motsvara drygt 4000 dagsverken.
//leif

[Leif Karlsson]

Följande är hämtat ur lantmätarens protokoll:
 
Husvärdering i samband med laga skiftet 1835
Jordägare Christina Johansdotter (farfars farmors faster) 1/42 mtl Eksjöhult
 
Stugubyggning med 3:ne Eldstäder, 12 varf hög täckt med
Torf och Näfver, aldeles ny  33 Rdr 16 skillingar
 
Bod med Loft 14 varf, Näfver och Pull tak  8 Rdr
 
Stall, Fähus, Fårhus och Lador under ett tak med
Näfver och Pull, 17 varf höga.33 Rdr 16
skillingar
 
Vedskjuhl 11 varf under Brädtak  3 Rdr
 
summa 77 Rdr 32 skillingar

[Bernt Bergkvist (Swetrot)]

Enar
 
I dagens penningvärde motsvarar 1387 riksdaler från 1819 ungefär 100.000:-. Det är dock väldigt svårt att på ett ungefär översätta sådana här summor rakt av, eftersom pengar, arbete och ting hade ett helt annat värde då. Leifs exempel ovan där en liten gård värderas till 77Rdr (vilket i sin tur skulle vara ungefär ett års dagsverken) antyder att 1387 Rdr var en mycket större förmögenhet än det först kan verka.
 
Med vänliga hälsningar
 
Bernt Bergkvist

[Enar Persson]

Hej Berndt o Leif, spännande, mannen jag avser var korpral när han dog och detta var tillgångarna vid bouppteckningen, hur kunde han få ihop så mckt pengar under sin levnad tro? mvh Enar.

[Magnus Nordenwall]

jag håller på att skriva ett arbete till lund högskola och undrar om någon vet vart man kan hitta vad en koppar daler från 1668 skulle motsvara i värde 2007 (i krona)
magnus nordenwall

[Anna Lantz]

Vet någon hur mycket var 1563 kronor (eller vad det nu var för enhet) värt i dagens penningvärde 1859.
Hälsningar
Anna

[Calle Lindström]

Hejsan Anna, pröva: http://www.historia.se/
 
Vänligen,
Calle

[Rune Johansson]

Penningvärdets förändring från ex-vis 1859 till dagens värde ger bara en idé på förändringen. I en tabell som jag har fram till 1999 så är index 1859 lika med 47:94. Det ger 74 930:-. Vill du ha en jämförelse fram till nu, då får du gå in och söka på konsumentprisindex.
 
Skaffa fram en bouppteckning från omkring 1860, där kan du göra olika jämförelser. En gård omfattande 1/4 mantal med låt oss säga 100 hektar skog men med ringa mark för hö och säd hade inte stort värde på den tiden. Däremot kreatur betingade bra priser liksom smör.  
 
Som jag bedömer det så var 1563:- mycket bra år 1859.
 
/Rune

[Anna Lantz]

Tack Calle  och Rune för hjälpen!
Anna

[Marianne Elfström]

En gård som 1835 var taxerad till 1350 Banco såldes 1862 för 5002 Riksdaler riksmynt.
Är beloppen någorlunda jämförbara?

Jag har kollat på nätet i Prisomräknare från medeltiden till 2100, men tycker inte det
verkar rimligt att 1350 Banco 1835 skulle vara detsamma som 2872 Riksdaler riksmynt 1862.
I så fall var det väl ett kraftigt överpris? Eller så var gården ordentligt upprustad?
Hur ska man tolka detta?

Källa:
Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008.

[Håkan Bergström]

Jag skulle kunna tänka mig att det angivna taxeringsvärdet är avsett att ligga under det verkliga marknadsvärdet.
Men hur myndigheterna räknade vid den här tiden har jag ingen aning om.




Hälsningar
Håkan

[Marianne Elfström]

Tack Håkan!

Jag kom just på att gården blev utflyttad vid Laga skifte 1836.
Det kanske har med det att göra?

Var det inte gårdarna som var i sämst skick som fick flytta ut?
Vid återuppbyggnaden kanske de rustade upp gården ordentligt
eller så kanske de byggde helt eller delvis nya hus?

Mannen som köpte gården 1834/35 var "säteriägare" vid giftermålet 1831
och nöjde sig nog inte med en dålig bostad. Hans familj och därefter arvingar
bodde där fram till 1862.

Det var kanske en god affär för honom (och hans efterkommande)?



 

[Marianne Elfström]

Uppgifter om en annan fastighet i en grannsocken.
Den värderades enligt en bouppteckning från 1846-02-09 till 1766:32 Riksdaler Banco och
såldes ett år senare 1847-01-15 för 3500 Riksdaler Riksgäld.

Enligt Prisomvandlaren skulle 1766 Riksdaler Banco vara värt ca 2649 Riskdaler Riksgäld runt 1846-47.
Så det ser ut att ha varit en god affär.

Frågan är förstås om bouppteckningens värdering är baserad på taxeringsvärdet?
Idag är det ju en avsevärd skillnad mellan taxeringsvärdet och försäljningsvärdet.
Men hur var det i mitten av 1800-talet?