Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-03

[Marcus Boman]

Jag har på tvenne ställen i Sunne (Värml) kyrkoböcker (utdragen, SCB) sett kusingiften från år 1907 och 1920 med kommentaren nåd. tillst. att ingå äktenskap respektive .... enl. (paragraf) 23 moment 2 .....
 
Behövdes tillstånd även efter 1845 och från vilket håll kom i så fall tillståndet?
 
Vilken lag eller lagbok kan kopplas till den ovannämnda pargrafen och momentet?
 
Mvh Marcus

[Irma Ridbäck]

Hur gamla är de som ingår dessa äktenskap? Jag har exempel från tidigt 1950-tal på kusiner som gifter sig men jag har uppfattat detta som att de fick 'gå till kungs' på grund av brudens låga ålder.

[Marcus Boman]

Hej, de vid första vigseln 1907 är 20 (han) respektive 28 år (hon) gamla, de vid andra vigsel är 33 (han) respektive 29 (hon) år gamla.

[Ann-Mari Bäckman]

Detta är inte svar på din fråga, men jag måste berätta att jag har Carl XIV Johans namnteckning på ett dokumentär(en kopia), som tillstyrker en begäran om kusingifte.
 
Min farmors farföräldrar var kusiner och fick ett ja daterat den 25 november 1833, från kung Carl XIV Johan, om tillstånd att gifta sig med varandra. I mars 1834 vigdes de. Jag har lite olika uppgifter om när första barnet föddes, 6 mars? 1834, 6/6 1834 och 6/9 1834.
 
Man kan ju förstå att barnet var på väg vid vigseln och att postgången på den tiden inte var den snabbaste.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Anders Beckman]

Hej !
 
Inlägg i denna debatt är egentligen helt i onödan ...
Kunglig genealogi berörs kanske inte i detta spörsmål ... men många nära giften fanns det ...
Mina farföräldrar är varandras kontrahenter i detta avseende ...
Min farfar ... har sina anor samlade i Kivik och Vitemölla, förutom hans farmor som var född på Kronovall.
Kiviks incitament till släktgifte har bl a redogjorts i Kiviksborna av Ola Cappelin och Göthe Rosenberg. En Kiviksbo som ofta förekommer i en genuin antavla från Kivik är Nils Matsson (1695-1751).
I Vitemölla, där ingen bok ännu givits ut om dess bybor, men anknytningen till Kivik är markant.  
Apropå att min farmors antavla är så geografiskt utspridd gav mig inspiration till att forska. Jag finner ett mönster som säkerligen kan förklaras i ekonomisk omvandling, eftersom äldre generationer ofta stannat kvar på samma plats, medan tekniska innovationer från 1800-talets början gjort att de flyttat på sig.
En del av anorna kommer från skogsbygder. Jag kan tänka mig att det var svårt att utvinna skog - om man inte hade tillgång till stål etc.
Jag har även sett detta mönster i de otal svenska antavlor - jag tacksamt tagit emot från Sveriges Släktforskarförbund.
Min mors anor i Halland - där jag tagit emot två rapporter - ännavänder på hela resonemanget - så om jag får tid över någon gång - skall jag göra min egen antavla på mammas sida, som är precis så som jag vill ha den.
men å andra sidan ... är det lite befängt att tänka sig att folk under tider av ekonomisk omvandling inte förvandlat sin syn på äktenskapet.
Kåsera är kul att göra här på anbytarforum ... eftersom det publiceras ... än om allt inte alltid varit så adekvat ... såsom detta lilla kåseri.

[Anne-Lee Wilson]

Hej!
 
Mitt inlägg handlar om ifall ärfliga sjukdomar, defekter etc. uppstår oftare då första kusiner får barn.
Nu är dessa dock ej gifta men har 2 barn tillsammans.
Min mamma och hennes sambo är första kusiner,deras mammor var systrar.
När min mamma och hennes sambo talar om mormor så talar de om samma person!
På grund av min tro tycker jag detta är ,moraliskt sett,helt fel även om jag respekterar allas rätt att få vara hur de vill så länge de inte skadar någon annan.
 
Min fråga är dock,tar de inte en större risk än andra föräldrar att få barn med defekter/sjukdomar etc. som går(ärvs)i släkten?
Tex. finns det på min mormors mors sida(de bådas mormor)dyslexi,kortväxthet,färgblindhet mfl. saker,bla.dessa tre defekter har drabbat båda mina halvsyskon(en tjej,en kille).
 
Vad tror ni?
 
Mvh,
Anne-Lee Wilson.

[Micael Granström (Micgra)]

Jo, statistiskt sett blir det en större risk för genetiskt överförbara sjukdomar om man får barn med en nära släkting. Nu vet inte jag om de defekter du tar upp är endast genetiskt betingade eller om det finns andra orsaker. Dessutom finns det sjukdomar (och även annat) som kräver att båda anlagen har samma fel. Anlag kan alltså finnas hos båda föräldrarna men inte komma till uttryck.

[Elisabet Arvidsson]

Tjena!
Eftersom man idag tillåter kusingifte (att de har tillåtelse att få barn med varandra) så måste det nog betyda att sk arv--sjukdomar inte blir i högre grad än om man har flera i släkten med samma typ av sjukdomar.
Däremot om man är dubbelkusiner så är man genetiska syskon och då är det nog bättre att man hoppar över ett steg innan man skaffar barn tillsammans (i samma släkt), jag tror att om båda har ärft exakt samma allvarligare deffekter så finns det större risk att barnet får dem.
Det är nog mest i otur att båda dina halvsyskon har fått likartade deffekter som flera i släkten har.
Deras föräldrar har ju olika fäder om jag förstått det rätt och då har ju genetiken blandats upp lite.
Sedan undrar jag vad du har för tro---eftersom du anser att det är helt fel.(bara lite nyfiken)
Om jag inte är helt desorienterad så finns det flera kusingiften i Bibeln.
Men----vår egen etik/moral kanske tycker att det är bättre med uppblandning för att stärka släktet.
Då kommer man osökt in på ras--gifte? Där kanske kulturen krockar ordenligt men genetisk stärks släktet ordentligt--eller???
mvh
elisabet

[Tomas Karlsson]

Jag undrar hurdan synen var på kusingifte vid medlet av 1850-talet? Kunde det se annorlunda ut beroende på vilken social samhällsklass man tillhörde?

[Elisabet Arvidsson]

Hej,
Detta kanske ska ha en egen rubrik.
Idag såg jag på en löpsedel  styvsyskon gifta/sambos --chockar släkten.
Fanns det sådant förr också?
mvh
elisabet

[Anders Ryberg]

Jag har stött på det på mitten av 1800-talet, där det dessutom rörde sig om två personer som från början var medvetna om att de var styvsyskon. Det var på Rörö, Öckerö (O) 1846.

[Tomas Karlsson]

Anledningen till att jag ställt frågan ovan beror på att jag hittat ett kusingifte bland mina anor då parets mödrar var helsyskon. Finns det fler som har denna typ av kusingifte bland sina anor? Eller är det väldigt sällsynt?

[Barbro Söderman]

Hej!
Jag har flera exempel på kusingifte. Mer om reglerna genom tiderna och lästips finns om du går till början av den här diskussionen, dvs klicka på äldre inlägg ovan.
Hälsn
Barbro

[Neta Hedberg]

Hej
Jag kan inte undanhålla er ett exempel på dubbelt kusingifte som jag nyligen stött på i min forskning. Proband i det här fallet är min mmfmf, Bengt Gunnarsson från Svartrå i Hallands län. Bengts farfars föräldrar var kusiner med varann och det var även hans mormors förädrar. Dessutom var det så att båda dessa kusinpar stammade från samma familj.  
 
en bild på Bengts anor ser ni här:
 
Börta Olofsdotter och hennes man Eskil Olofsson dyker upp på fyra ställen i generation 5. Snacka om anförlust...
 
Jag måste forska mer om dessa personer men det jag hittat hittills ligger här:  http://www.netahedberg.se/family/Judith/

[Tomas Karlsson]

Tack Barbro och Neta för era bidrag/inlägg!

[Elisabet Arvidsson]

Hej Neta.
Om jag förstår det rätt så är Jöns Persson & Anna Håkansdotter dubbelkusiner=genetiska syskon därefter är de gifta med ej någon i famljen så då är det väl klart?!?
Eftersom det står Jönsson /Christiansdotter----de är dubbelsysslingar = genetiska kusiner---tillräcklig med uppblandning om jag förstår saken klar.
Jag har något liknade på min mans sida där tjejen är gift med sitt kusinbarn (innan 1850)--- så då klarade sig nog från kungs eller?
mvh
elisabet

[Arnold Mellgren]

Håller på med en antavla. Hur var det på 1920-talet till exempel. Var det skamligt eller förnedrande att gifta sig med en kusin? Har stött på ett fall nära i tiden.

[Neta Hedberg]

Elisabeth
Jag vet inte om jag förstår dig rätt men om du tittar på generationen före Persson/Håkansdotter så var Per Andersson och Eva Helgesson förstakusiner. Så också Börta Andersdotter och Håkan Helgesson. Dessutom var Håkan och Eva syskon, liksom Per och Börta.  
 
Jag passade på att titta i vigselregistret och där står att båda paren, som f.ö. gifter sig med två dagars mellanrum, hade Kungl. Majt:s tillstånd att gifta sig.
 
Att sedan ett barnbarn från vardera paret gifter sig med varann gör ju det hela ännu lite pikantare men jag tror inte att det mötte något hinder juridiskt sett.
 
Hälsningar Neta

[Elisabet Arvidsson]

Jo, då Neta jag tror att vi menar samma sak--det är bara det att vi talar olika språk.
mvh
elisabet

[Sune Lundin]

Visst verkar det lustigt att kungen mfl var tvungen att godkänna ett sk kusinäktenskap, när de kungliga var värst av alla med sk släktäktenskap, många kusiner har väl gift ihop sig
till Danmark, Norge, Belgien England mm. Då var det ingen som rynkade på näsan och mumlade inavel. Fick de kungliga ovanligt många barn som var sjukliga? Nej

[Johanna Andersson]

Hej
Jag bara undrar hur nära släkt de som gift sig får varar. När är det lagligt och moraliskt rätt
Har i min släkt tremänningar som gift sig och fått barn. Det är väl kanske inte så farligt men jag förstår inte det ändå för de borde ju vetat att de var släkt.  
Hurdan syn hade man på släktgifte förr?
 
MvH
Johanna

[Anders Berg]

Synen var, så vitt jag har förstått, åtminstone bland bönderna positiv. Släktgiften höll gårdarna inom kretsen av släktingar. Några medicinska problem kände man väl inte till förrän in på 1900-talet. Hindret var väl regelverket. Kusiner måste söka tillstånd hos Kunglig Majestät.
 
Finns någon statistik på hur ofta kungen gav sitt bifall? Jag tycker man då och då ser kusingiften i kyrkböcker, med notering om att det blivit godkänt från högsta ort.
 
En följdfråga blir vad kungen använde för kriterier för att godkänna eller avslå? Min föreställning har varit att ansökningar nästan alltid godkändes, men jag vet inte varifrån jag fått denna föreställning.

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Jag har upptäckt att mina anor Per Jönsson (1816-1874) och Anna Cathrina Andersdotter (1815-1864) var halvkusiner i.o.m. att Pers mor Pernilla Persdotter (1794-1883) och Annas mor Hanna Persdotter (1782-1836) var halvsystrar. Det nämns ingenting i vigselboken i Raus församling 1837 om att Per och Anna var halvkusiner. Kan det vara så att det finns andra uppgifter någonstans om att äktenskapet var ett kusingifte, eller ansågs ett äktenskap mellan halvkusiner mindre allvarligt än mellan helkusiner?
 
Mvh/Markus

[Jörgen Tollesson]

Se om det bland bilagorna till vigselboken (H-serien) finns ett tillstånd från Kungl. Maj:t.
 
Sockenprästen sände en ansökan till domkapitlet (stiftsstyrelsen - i detta fall i Lunds stift) som i sin tur sände det vidare till Kungl. Maj:t. Efter beslutet i Stockholm gick tillståndet samma väg tillbaka.
 
Så om inte själva handlingarna finns bevarade, så ska det i alla fall finnas noteringar i domkapitlets diarier för in- resp. utgående brev. Och har du tur, så finns det också en akt bevarad i domkapitlets arkiv.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag har två kusiner bland anorna som gifte sig 1834 i Högsjö, Ångermanland. Det står inte något om att de är kusiner. Däremot har jag en kopia från Carl XIV Johan om tillstånd för dem att gifta sig.
 
I kyrkoarkiven finns ju också lysningshandlingar H I. Där bör det väl stå om att det inte föreligger något hinder för äktenskap och om man gjort ansökan och erhållit svar på ansökan från Kungl. Maj:t.,antar jag.
 
Ann-Mari Bäckman

[Markus Gunshaga]

Många tack Jörgen och Ann-Mari för tipset, jag ska undersöka saken.
 
Jag tycker det är märkligt att det inte nämns något alls i vigselboken om att paret var halvkusiner, men prästen kanske inte tänkte på att notera det bara. Noteras kan också att Per Jönsson och Anna C. Andersdotter även var släkt på längre håll.
 
Mvh/Markus.

[Göran Löfstedt]

Jag har i min släkt dubbelkusingifte.
 
Ryttmästare Carl Magnus Schmidt, död 1671 Färgelanda. G.m. Dorotea von Krakewitz.
Har sönerna:
Jacob Pontus von Wulfschmidt. G.m. Märta Maria Didron.
Carl Magnus von Wulfschmidt. G.m. Elsa Margareta Didron (syster till Märta Maria Didron).
 
Dotter till Jacob Pontus v W och Märta Maria D,
 Niliana Emerantia v W, gifter sig med Jean Henrik v W som är son till Carl Magnus v W och Elsa Margareta D.
 
De får en dotter som inte gifter sig och får några ättlingar.
 
Detta är dubbelkusingifte, de har samma ff,fm,mf,mm. När jag försöker lista ut blodgemenskapen får jag det till att det är samma sak som om helsyskon avlar barn ? Är det någon som kan hjälpa mig med detta dilemma ?
Källa Elgiestierna  
 
Mvh Göran

[Marianne Solli]

Hei Gøran.
 
Slik ser jeg dette: Tenk deg en trapp, der hver generasjon danner et trinn. Øverst på denne trappen skriver du inn Carl Magnus Schmidt og Dorotea (C + D) og foreldrene til Märta og Elsa (? + ?). På trinnet under skriver du inn de to brødrene, Jacob Pontus (JP) og Carl Magnus (CM), rett under foreldrene. På trinnet under (? + ?)skriver du inn  de to søstrene MM og EM (på samme trinn som brødrene).
 
Lag en tenkt linje mellom ektepar JP og MM, og likeså en tenkt linje mellom CM  og EM, og plasser deretter barna deres igjen på trinnet under der igjen.
 
Nå begynner du tellingen av genfellesskap mellom Niliana (N) og Jean Henrik (JH), der hvert trinn teller 1/2. N og JH har felles aner (C + D) samt (? + ?). Start nederst ved Niliana og tell oppover, men tell ikke før du har steget til neste trinn.
(JP, C + D, så ned igjen, CM, JH.
1/2 x 1/2 x 1/2 x 1/2 = 1/16. Niliana og Jean Henrik har 4 felles aner. Derfor multipliserer du 1/16 med 4 og får at genfellesskapet er 4/16 eller 1/4. De er like mye i slekt som halvsøsken eller slektskapet mellom en onkel og niese. Altså ikke som helsøsken.

[Ingrid Eriksson Karth]

I Justitierevisionens arkiv (förvarat i Riksarkivet, Marieberg) finns de akter som uppstod då folk skickade in en anhållan om dispens för att ingå äkternskap som lagen egentligen inte tillät. Detta gäller fram till 1 juli 1909, därefter var det Justitiedepartementet som beviljade giftermålsdispenser. Akterna innehåller för det mesta inte mycket mer än man redan vet, men ibland står det lite mer om förhållandena som ligger bakom.
Hälsningar Ingrid Eriksson Karth (arkivarie vid Riksarkivet)

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Jag tittade i nyligen inlagda lysningsböcker för Raus församling på Genline, och letade efter mina anor Per Jönsson och Anna C. Andersdotter lysning 1837 (se mitt inlägg 18 febr 2006). Även om det inte nämns något om kusinäktenskap i vigselboken, så står det i lysningsboken att paret Såsom Syskonbarn hade erhållit Kongl. Majts nådiga tillåtelse att ingå äktenskap.
 
Så var det med den saken  
 
/Markus