Adoptioner och arvsrätt

[Ted Rosvall]

Jag har alltid trott att en adoption häver barnets alla juridiska band med de biologiska föräldrarna och andra biologiska släktingar till förmån för adoptivfamiljen. Nu påstår emellertid en dansk släktforskare att denna regel endast gäller fr.o.m. 1958, d.v.s. det år den nya adoptionslagen togs, vilket i så fall skulle innebära att barn adopterade före 1958 skulle ha dubbel arvsrätt, både visavi adoptivföräldrarna och de biologiska föräldrarna.
 
Kan detta verkligen stämma?
Finns det någon familjejurist bland Anbytarforums läsare, som kan svara på denna kuggfråga?
 
Många hälsningar
TED

[Ingrid Wikberg]

Hej Ted,  
Detta är vad jag har via mitt arbete i Stockholms stad: ( kopierar från riktlinjerna):'
 
 Den som adopterar får vårdnad om den adopterade.
 
Den adopterade får samma arvsrätt som biologiska barn.  
 
Arvsrätten efter biologiska föräldrar, syskon och biologiska föräldrars släkt upphör helt i och med adoptionen.
 
Den adopterade får vid adoptionen efternamn efter i stort sett samma regler som gäller för förvärv av efternamn vid födsel.
 
En adoption kan inte hävas.  
 
mvh,
Inkan

[Ingrid Wikberg]

PS.
Det är ju inget som hindrar att den biologiska föräldern testamentar till förmån sitt bortadopterade barn.

[Ted Rosvall]

Hej Ingrid,
Precis så trodde jag att det var. Men min danske sagesman påstår alltså att detta bara gäller för personer adopterade efter det att den nya adoptionslagen kom till 1958. Han hävdar att konstruktionen är likadan som den danska adoptionslagen från 1957 - och där menar han är det ingen tvekan. Barn adopterade före 1957 har dubbel arvsrätt.  
Undrar just hur det är hos oss?
Mvh
TED

[Ingrid Wikberg]

Hej igen Ted,  
Jag vet att man hade övergångsbestämmelser under en längre period  fr o m 1958 men att en ny lag 17 dec 1970 upphävde dessa och att den lagen gäller fr o m 1 juli 1971. Det är till en del lite svårtolkat. Har ej aktuell kontakt med ärenden gällande adopterade före 1958 som avser arvsrätt biologiska föräldrar.  
 
Vad jag förstår eftersträvades en enhetlig lagstiftning. Adopterade barn ska vara likställda biologiska barn.
 
Det finns troligen några undantag -dels vad gäller svenska och dels utlandsfödda adoptivbarn.  
 
Mvh
Inkan

[Maud Svensson]

Adoption infördes i svensk lag 1917. Det var vad som senare kallats svag adoption. Bland annat hade adoptivbarnet bara arvsrätt efter adoptivföräldrarna och inte efter dessas släktingar. Dessutom ärvde adoptivbarnet sina biologiska föräldrar.  
År 1959 infördes regler för stark adoption, vilket innebar att alla rättsverkningar mellan adoptivbarnet och dess biologiska föräldrar klipptes av och att adoptivbarnet även vad gäller arvsrätt fick samma ställning som ett biologiskt barn till adoptivföräldrarna.
För äldre adoptivförhållanden gavs en möjlighet att inom fem år ansöka om att de nya reglerna skulle gälla.
Sedan 1971 är alla adoptioner - även de äldre - starka.
(Källa: NE)

[Ted Rosvall]

Tack, Ingrid och Maud, för värdefull information. Det känns bra att det jag intuitivt kände på mig också var korrekt!
 
Glad Påsk!
TED

[Anders Ryberg]

Finns det någonstans i lagstiftningen reglerat att bortadopterade fortfarande inte får gifta sig med biologiska syskon etc, eller har man missat detta?

[Bo Berndtsson]

SFS nr: 1987:230
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Rubrik: Äktenskapsbalk (1987:230)
Utfärdad: 1987-05-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:107
 
.
3 ? /Träder i kraft I:2005-01-01/
Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon.
 
Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?.
 
Vid tillämpningen av första och andra styckena jämställs adoptivförhållande med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?. Lag (2004:763).

[Lennart Haglund]

Om jag rätt förstått, är svenska uä-barn likaberättigade vid arv fr.o.m. 1970.  
 
Jag utelämnades när arvingarna noterades efter min fars död 1988, men begärde och fick en tilläggsbouppteckning ca 2 år senare.
 
Hur länge hade jag kunnat dröja? Finns det en preskriptionstid i detta sammanhang?
 
Och hur förhåller det sej i våra nordiska grannländer. Från när finns en motsvarande lag (om den finns) och vad vet man om ev. preskriptionstider där? Mest nyfiken på Norge.
 
Mvh Lennart Haglund, Varberg