Rubriksättning -. """"Bureäätten""""

[Jan Jutefors]

Marc,
 
Det finns inget stifts- och landsbibliotek i Kalmar, det är bara ett vanligt stadsbibliotek. Däremot finns Stifts- och Gymnasiebiblioteket som en särskild avdelning på stadsbiblioteket i Kalmar.

[Marc Hernelind]

Ja Jan det stämmer som jag sa tidigare inlägg Så kontaktar man Kalmar stadsbiliotek och koppals till stift bilioteket(avdelningen Nummera) och där på avd. för gamla dokument och papper tala jag med S (borttaget namn) och jag haren del intressanta saker jag tar upp senare i dag mvh Marc

[Göran Johansson]

Sancte Christoffers gilles chroenica, skolans historia före 1655 finns beskriven i årg 34 (1984) där Ivan Borg har ett kapitel med rubriken Lärdomsskolan i Kalmar. I kamp för sin tillvaro.
 
De äldsta matriklarna återges i följande av gillets årskrönikor:
Årg 34 (1984)  Matrikel 1655-1694
Årg 35 (1987)               1695-1759
Årg 36 (1990)               1760-1821
 
Inga matriklar för tiden före 1655 finns bevarade.
 
Jan Jutefors
Bilägger för kännedom följande utdrag ur Anbytarforums ordningsregler:
 
När du skriver inlägg ska du alltid uppträda artigt och vänligt. Oförskämdheter, förolämpningar och personangrepp hör inte hemma i Anbytarforum. Även om du inte delar en skribents åsikter och id?er ska du alltid visa hänsyn och respekt. På så vis skapar vi en trevlig atmosfär i Anbytarforum.

[Jan Jutefors]

Göran,
 
Jag förstår inte varför du gör ett utdrag ur ordningsreglerna till mig. Du menar väl inte att jag har förolämpat någon?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Månne helflängt inte föll i god jord, men att för det uttryckets skull hänvisa till ordningreglerna verkar väl lite överdrivet.

[Jan Jutefors]

Jag har nu tagit del av Görans källhänvisningar, eftersom jag har samtliga av Croenicans häften hemma.
Det går direkt att konstatera att efter branden i Kalmar 1647, då tre fjärdedelar av staden brann ner inklusive skolan, så gjordes ingen ny matrikel förrän 1655.
 
Beräffande helflängt så syftade det på uppgiften att det skulle finnas handlingar i Växjö bibliotek om Kalmar skola. Jag har inte uttalat mig om personen överhuvud taget.
Dessutom finns ingen S (borttaget namn) anställd på Kalmar stadsbibliotek. Den person som har ansvaret för Gymnasiebiblioteket i Kalmar heter R (borttaget namn).

[Göran Johansson]

Jan Jutefors
 
Ditt svar ovan på Marcs inlägg kan knappast uppfattas som vare sig artigt eller vänligt, vilket du säkert vid själv inser. Jag uppfattar din text som insinuant. Ord som helflängt beskriver nog mer din egen personlighet än andras. Men det har säkert inte varit din avsikt. Humor är däremot aldrig fel. Tack förresten för att du rättade mig. Visst heter den aktuella avdelningen Stifts- och gymnasiebiblioteket och är en del av Kalmar Stadsbiobliotek. Men, som du säkert vet, så ska gymnasiebiblioteket inledas med liten bokstav.      
 
Med vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Kalmar stift var ett svenskt stift mellan åren 1678 och 1915 då det gick upp i Växjö stift. Inte alls helflängt att undersöka om handlingar rörande Kalmar skola möjligen kan ha hamnat i t.ex. Växjö stifts domkapitel.  
 
Genom en delning av Linköpings stift 1602 bildades ett nytt stift lett av en superintendent i Kalmar som kom att bestå av Handbörd, Möre och Öland. Under de första decennierna ingick även den norra delen av Kalmar län i stiftet men den återbördades sedan till Linköping. Kanske också Linköpings stift därför kan vara av intresse?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Anders Ryberg]

Nu skriver i sig Torsten ovan om avsaknaden om elevmatriklar för 1615, men du kanske tänker att det finns andra, tidigare okända handlingar om herr Sigge i Linköpings stifts arkiv?
 
Däremot vore det höst sensationellt om Växjö bibliotek förvarade gamla arkivalier av denna typ.

[Henrik Törnqvist]

Till Göran Johansson:
 
När Du ändå klipp & klistrade ordningsreglerna passade Du då inte på att läsa de också ?
 
Ord som helflängt beskriver nog mer din egen personlighet än andras.
 
Det var väl lika illa ?
 
 
 
Mvh,
 
Henrik Törnqvist

[Marc Hernelind]

Kan vi vara lite vänliga mot Göran, han påpeka ju bara det vi alla sett hur Jan hoppar in i disskutionerna och andvänder fet stil och ifråga sätter småsaker jag skrev fel i hastigheten det är som Lars Nilsson säger Eva Solverius arbetar på Växjö Stadsbibliotek på det som nufinns kvar av Stift Bilioteket alla Kyrkliga handlingar flyttades från kalmar till växjö stift Skolan då var ju under kyrkliga papper eller hur.  
Det jag kom fram till var ju som redan Göran och Torsten nämnt att några Skolmatriklar från 1580 talet fanns inte, när jag gick i genom Collmar och Hagström och sett att dom använde namnet Bure bland annat när han var huskaplan i Gillberga och referear till Palmskiöld 239
då fatta jag var jag fått källuppgiften i från  
att han kallas Bure vid inskrivningen.  
 
jag hade fått uppgiften från Elias Palmskiöld som var samtida med Siggo christophori Bure,och både Hagström och Collmar Hänvisar Till Palmskiöldska samlingen.
 
Det som sägs om Palmskiöldska samlingen uppräknar inte mindre än 497 volymer fördelade på 20 olika ämnesgrupper. Denna oskattbara samling innehåller, utom många originalakter, avskrifter av en mängd handlingar, vilkas original gick förlorade vid slottsbranden i Stockholm 1697. Dessutom finns i dessa dyrbara och fortfarande livligt använda volymer talrika svenska och även utländska tryckalster av stor sällsynthet och högt värde. Även i Riksarkivet finns åtskilliga volymer av P:s avskrifter.
obs. samlingen kanske inte är fullständig pga. branden.  
 
Sen var jag till Fors kyrka och kolla Siggos Grav men den övre delen av gravstenen fattades  
och typiskt nog var det där hans namn skulle
stått osv. så där kamma jag noll.  
 
Jag var sen i Eskilstuna Museum och kolla årsboken 1643 på familjegravar Under Siggo ......,det fanns inget klargörande där heller Mvh Marc

[Göran Johansson]

Anders, det vore högst sensationellt om biblioteket i Växjö förvarade gamla handlingar av denna typ. Det kan man inte annat än hålla med om. Med handlingar rörande Kalmar skola avser jag vilka handlingar som helst som skulle kunna tänkas handla om herr Sigge. Har Växjö stifts handlingar f.ö. inte överlämnats till Vadstena? Niclas Rosenbalck t.ex. känner säkert väl till vad som finns eller inte finns i Växjö domkapitels arkiv.
 
Henrik, du har absolut rätt. Det hade varit bättre att skriva att rent logiskt vore det tänkbart att handlingar från f.d. Kalmar domkapitel överlämnats till domkapitlet i Växjö och att det därför inte kan vara fel att undersöka om handlingar rörande Kalmar skola möjligen kan ha hamnat där. För mig låter det mer välbetänkt än motsatsen.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Elisabeth Thorsell]

Veterligen är Kalmar domkapitels handlingar sedan länge i Vadstena, där jag läst i deras protokoll och andra handlingar.

[Marc Hernelind]

Varför vi talar om Växjö stift när det gäller Siggo.  
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson  i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtillsattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade  han sig  och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan..........
Tack göran för det du fick fram. mvh Marc

[Torsten Berglund]

Tack för ditt klargörande, Marc.
Därmed kan vi också stryka påståendet att Siggo kallades Bure när han skrevs in som elev vid Kalmar skola. Belägg för att Siggo kallats Bure i sin samtid saknas helt enkelt. Kan vi nu vara överens om detta?
 
Ett litet tillrättaläggande;
Elias Palmskiöld (1667-1719) var inte samtida med Siggo Christophori, som var bör ha varit född senast på 1560-talet och avled 1643.

[Leif Persson]

Om det nu inte ens finns några källupgifter kvar från Kalmar skola vid den tiden, hur vet vi då att det är korrekt att han ens varit elev där?

[Torsten Berglund]

Leif!
Det vet vi givetvis inte - det är en herdaminnesuppgift som, vad jag kan utläsa av Marcs inlägg ovan, i sin tur återgår på en uppgift hos Palmskiöld.

[Leif Persson]

Så både Peringskiöld och Palmsköld nämner Siggo nu? Tidigare nämndes ju att det var Peringksöld och Burman...  
 
Iofs kanske Marc tar fel, det är väl Peringsköld (1688-1725) och Palmsköld som är ganska samtida?

[Marc Hernelind]

Torsten du har rätt att dom inte var samtida om man ska va petig så missa dom varandra med 24 år.
 
men vad jag mena var att Elias gav uppgifter i sin samling måste ha vetat vad Siggo hette var han var kaplan var han gick i skola ect,uppgifter  som Hagström och Collmar tog från palmskiöldska samlingen med tron om att det hade högt källvärde.
 
och för mej har denna källan ett högt värde för att Elias är så nära i tid samt i övrigt har samlingen ett rätt högt källvärde för släktforskare.
 Mvh Marc

[Marc Hernelind]

Jag tänkte på ordet Historieförfalskare,det är populärt att nämna i Buresammanhang,men då skall vi veta att alla krönikörer eller Historie skrivare hade ju en Uppdragivare, Kungen eller den som hade makt och pengar så många av historie skrivarna bjöde sig.
Och försköna historien där makthavaren hade besällt och alla dessa är ju historie förfalskare,och om dom inte var det skulle säkert huvena rulla och någon annan satt i deras plats.
Så om man tror att det bara skett i Buresläkten så är man helt ute i det blå. snarare har Johan Bureus fått av sina samtida stämpeln på sig att vara ärlig och nogrann hans 1500tals forskning är det många som stödjer sig på i dag och som är,mycket hög säkerhet i. men det var också hans fall att han var så nogrann att han skrev upp allt hans sagesmän sagt även om han inte trodde på historien för att det skulle bli korrekt nedtecknat.ett prakt exempel var när han fick höra om släktlinjen berättad av kyrkoherden i skön Herr Peder :
(att en kyrkoherde skulle ljuga ,det var de inte tala om så det var en aktoritet som lämna den släktlinjen,där folket var helt säkra då att det hade verkligen hänt, men johan Bure trodde inte på denna långa släktlinje att det var belagt till Tord i Byr)
beviset på de är att han har Fale hin unge och Herse som äldsta persioner på sin släkttavla som satt påväggen på uppsala dom kyrka,en liten grupp buresläktingar har varit på den plats där släktstalvan av sten finns och har fotat av den samt fått utydning av runorna från Helmer Gustansson Runeolog. vi har även fått en tolkning av latin samt symboler som finns. av Kristina Nilsson.
Och har man läst JB och hans Släkt böcker så ser man snart att han inte var någon som medvetet förljög historian, och det är mycket han inte sagt som senare forskare /Historie skrivare lagt till.    
men i övrigt vet man att han var av sin tid en av de mest lärda. Mvh Marc

[Marc Hernelind]

oops nu hamna den här under fel rubrik ,kan anbytarvärden hjälpa mej att flytta inlägget till rubrik Bure /Runstenar
tack/Marc

[Kerstin Beimel]

I Medelpads äldre urkunder av Algot Hellbom hittade jag av en tillfällighet ett stycke om FARDÄNG UNGES GRIFTESTEN I SKÖN, så lyder överskriften på sid.217.
På Sköns kyrkogård har förr legat en gravsten, som numera står rest mot kyrkans yttervägg. Stenen plägar vanligen kallas Fale Bures gravsten. Johannes Bur?us har i sin kladdbok vid sitt besök i Skön 1600-1601 antecknat traditionen om denne Fale, som han kallar Fale den unge och Fale Bure. En undersökning av L Bygd?n, publicerad i Samlarn XI 1890, visar på ett övertygande sätt, att denne Fale med all sannolikhet var lagmannen i Medelpad Fardägn (Nilsson) Unge, omnämnd 1342-1363 (se urkund nr 20)
På stenen är ett vapen inhugget, vilket ännu idag kan skönjas. Den inskrift, däremot som funnits är så gott som utplånad. Dock tror sig Bygd?n vid sin undersökning ha kunnat utläsa följande:
FARDIAEK...1402
Årtalet skulle sannolikt avse Fardägns dödsår, och eftersom han redan 1342 var lagman och gift måste han vid sitt frånfälle ha varit i 85-årsåldern, kanske ännu äldre. Dock ställer man sej frågan inför Bygd?ns arabiska siffror.
Ett tillägg i slutet av stycket:
H?lpers säger Fale Bures graf här på kyrkogården belägen, täkt med en 4? alns lång och 2? aln bred Liksten,som wisar dess uthuggna wapn af en menniskoarm med 2 bilor och någre oläslige bokstäfwer. (a.a.s 79).