Arnold.
På frågan: Hur kunde detta hända?, kan jag svara med ett exempel ur min egen erfarenhet. Jag kommer inte ihåg plats och namn, men förloppet var detta:
1. År 1773 föds i en medelstor sörmländsk socken två pojkar med namnet Per, vars fäder båda hette Erik Persson, men mödrarna hade olika namn. Bägge barnen förs in i husförhörslängden i sin rätta familj. Där noteras födelseår, ej datum.
2. Fyra år senare dör en av dessa pojkar. Prästen noterar i dödboken som brukligt med faderns och sonens namn och den rätta adressen.
3. Prästen går in i födelseboken och letar upp en son Per med fader Erik Persson, född 1773. Han finner en och noterar död 1777. Han var kanske litet trött den kvällen, så han upptäcker inte, att det fanns två stycken att välja på.
4. Omkring år 1800 utgår påbud, att det inte räcker med födelseår i husförhörslängderna, det skall vara datum också. När den dåvarande prästen lägger upp den nya husförhörsboken, går han därför in i födelseboken och hämtar födelsedatum för alla som är födda i socknen och som fortfarande finns kvar där. Han noterar tacksamt, att företrädaren skrivit död för en av de två Per Ersson och väljer naturligtvis den andre.
5. På så sätt får Per Ersson för hela livet bära sin döde namnes födelsedatum.
Detta fall gick att rekonstruera tack vare att husförhörslängderna är så pass kompletta och att moderns namn fanns med i födelseboken. Jag har ytterligare ett liknande fall av starkt misstänkt förväxling, men där saknas ett avgörande bevis.
Födelsedatum i husförhörslängderna är notoriskt otillförlitliga. Det är inte bara vi, som har svårt att läsa de små siffrorna rätt. Det hade även prästen på den tid det begav sig.
Per Thorsell.