Vilseledande födelsedatum i Grangärde 1792

[Arnold Mellgren]

Jag har lagt ned mycken möda på att få fram uppgifter om en kvinna  som skulle vara född i Grangärde år 1792. Fick ärva diverse uppgifter av min numera bortgångne svåger innan jag körde igång projektet. Det gäller en kvinna vid namn Kristina Ersdotter i Grangärde. Enligt den ärvda uppgiften skulle hon vara född 7/2 1792. Detta spår ledde ut i tomma intet. Sedan råkade jag få napp i DIS av en annan forskare. En kvinna född 1792 var enligt honom född 24/7. Jag lyckades hitta familjen i Olsjön. Uppgifterna om niohövdade syskonskaran stämde rätt bra men inte i fallet Kristina. Det stod visserligen 24/7 i hfl men fann inte henne födelsboken. Hittade henne till slut född 25 januari 1792.
OBSERVERA att detta helt felaktiga datum förföljde henne hela livet igenom i alla kyrkböcker inkl flyttlängder fram till dödsnotisen. Hon dog i Stimmerbo i Norrbärke 1871-02-26.  
HUR KUNDE DYLIKT INTRÄFFA?

[Ann-Mari Bäckman]

Hur kunde detta hända, frågar du. Jo, jag tror att det berodde helt enkelt på att ingen frågade Kristina när hon var född. Hade man gjort det så hade hon självklart svarat 25 januari. Nu var det väl så att man skrev av det som tidigare blivit inskrivet och om det då blivit fel, så fick det följa personen hela livet.
 
Min ff mf hade av misstag fått ett helt annat födelseår och datum. Han var född 1828, men i alla papper stod det att han var född 1826. Det var aldrig någon som frågade honom när han var född, alltså fick födelseåret följa honom hela livet. Jag har inte kollat i dödsboken vad det står där, men det skulle inte förvåna mig om det står att han levt två år längre än hans riktiga livslängd.

[Stefan Simander]

Ibland kan man se i dödboken att prästen tagit reda på den riktiga datum- och eller årsuppgiften, som länge kunnat vara felaktig i husförslängderna, i samband med att dödsfallet skrevs in.

[Arnold Mellgren]

Jag kontrollerade dödboken för att kanske få lite extra information om hennes leverne, men den var knapp på information. Där stod som sagt 24/7 1792 som födelsedag och att hon dog av okänd sjukdom.

[Per Thorsell]

Arnold.
 
På frågan: Hur kunde detta hända?, kan jag svara med ett exempel ur min egen erfarenhet. Jag kommer inte ihåg plats och namn, men förloppet var detta:
 
1.  År 1773 föds i en medelstor sörmländsk socken två pojkar med namnet Per, vars fäder båda hette Erik Persson, men mödrarna hade olika namn. Bägge barnen förs in i husförhörslängden i sin rätta familj. Där noteras födelseår, ej datum.
 
2.  Fyra år senare dör en av dessa pojkar. Prästen noterar i dödboken som brukligt med faderns och sonens namn och den rätta adressen.  
 
3.  Prästen går in i födelseboken och letar upp en son Per med fader Erik Persson, född 1773. Han finner en och noterar död 1777. Han var kanske litet trött den kvällen, så han upptäcker inte, att det fanns två stycken att välja på.
 
4.  Omkring år 1800 utgår påbud, att det inte räcker med födelseår i husförhörslängderna, det skall vara datum också. När den dåvarande prästen lägger upp den nya husförhörsboken, går han därför in i födelseboken och hämtar födelsedatum för alla som är födda i socknen och som fortfarande finns kvar där. Han noterar tacksamt, att företrädaren skrivit död för en av de två Per Ersson och väljer naturligtvis den andre.
 
5.  På så sätt får Per Ersson för hela livet bära sin döde namnes födelsedatum.
 
Detta fall gick att rekonstruera tack vare att husförhörslängderna är så pass kompletta och att moderns namn fanns med i födelseboken. Jag har ytterligare ett liknande fall av starkt misstänkt förväxling, men där saknas ett avgörande bevis.
 
Födelsedatum i husförhörslängderna är notoriskt otillförlitliga. Det är inte bara vi, som har svårt att läsa de små siffrorna rätt. Det hade även prästen på den tid det begav sig.
 
Per Thorsell.

[Anders Ryberg]

Vad jag är lite osäker på är om folk verkligen höll reda på exakt när de var födda förr. Ofta ser man personer som uppger väldigt ungefärliga åldrar i domböcker osv, som i bland går att konstatera att de är fel. Dessutom, om vi tittar på en del invandrare som kommit från trakter med mindre väl utvecklad folkbokföring så vet de idag inte exakt när de är födda, helt enkelt eftersom det inte ansågs som tillräckligt väsentligt att hålla reda på.

[Ann-Mari Bäckman]

Nog kan det vara som du Anders säger att det var lite si och så med att man exakt visste när man var född, men jag misstänker att prästen vid husförhör inte frågade när de var födda utan skrev dit vad som redan var noterat.
 
Att det dessutom var/är svårt ibland att läsa en annans handstil stämmer ju också.

[Camilla Eriksson]

Jag hade länge problem med att återfinna min mormors fars födelsenotis. Det här var för tio år sedan, då få SCB-utdrag var filmade och innan dagens eminenta CD-skivor fanns. Jag visste att han var född 31 oktober 1891, men inte i vilken socken. Det jag visste var att han konfirmerades 1907 i Runtuna, bodde större delen av sitt vuxna liv i Nykyrka och Stigtomta och hade tre syskon som jag kände till namnen på. Så jag gick igenom födelseböckerna för några dussin sörmlandssocknar och noterade en tänkbar kandidat i Ludgo. Så återfann mamma hans pass, och enligt detta var han född i Ludgo. I födelseboken är datumet 13 oktober noterat, inte 31 oktober.  
 
I ett fall forskade jag på mina kusiners sida i Bälinge. En av deras anor var enligt hfl född 1775 i Bälinge. Ingen flicka med rätt namn föddes 1775, däremot en 1774 och en 1776. Hfl saknas givetvis förrän ca 1800. När hon var i 40-årsåldern flyttade familjen till grannsocknen Västerljung, och då uppgavs ett fullständigt födelsedatum. Det stämde överens med flickan född 1774 i Bälinge. Jag forskade förstås bakåt några generationer, och någon månad senare höll jag på med en annan gren i Bälinge. Jag sökte efter dödsdatum för ett par andra anor då jag noterade att ett barn i ovan nämnda familj hade dött. Jag krafsade ner noteringen i mitt block, letade vidare efter de dödsnotiser jag var ute efter och slog sedan upp rätt familj för att föra in dödsfallet. Döm om min förvåning när det visade sig att det var anan som dött vid tre veckors ålder! Ja, hon blev förstås aldrig någons ana (tack och lov lär det väl aldrig inträffa att någon får barn vid tre veckors ålder). Vidare forskning avslöjade föga förvånande att det korrekta födelseåret var 1776.

[Stefan Simander]

Ibland fanns(finns?) det ekonomiska skäl att ange fel ålder, t ex för att undvika skatt.

[Inger Sirkka]

Man säger ofta att den källa som ligger närmast i tiden för det inträffade har den rätta uppgiften.  
Jag har dock träffat på ett fall där prästen i vigselboken har kastat om två personer. Det var två systrar som firade dubbelbröllop, och prästen skrev in fel man för systrarna, vilket man lätt ser när man går in i hfl.
Sensmoralen är väl att söka i alla upptänkliga längder.

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Jag har en märklig händelse när det gäller en av mina anor, nämligen ryttaren Anders Söderfeldt i Södra Möinge, sedermera Saxtorp, i Saxtorps sn. Hans födelseuppgifter i olika hfl. för Saxtorp är mycket förvirrande, och han anges vara född alla möjliga årtal, 1767, 68, 69 (oftast utan födelsedatum och -ort) men vid något enstaka tillfälle står det att han föddes i Vipehusen den 20/10-1767.
 
När han gifter sig 1794 står det dock att han heter Anders Pålsson Söderfeldt, så hans far borde heta Pål.
 
Dom om min förvåning när jag efter noggrannare undersökning av födelseboken i Saxtorp sn upptäcker att Pål Persson och Marna Nilsdotter får en son just den 20 oktober 1767. Sonens namn har dock från början varit Ola, men prästen har strukit över det namnet i födelseboken, och i marginalen skrivit efter flera uppgifter heter han Anders Söderfeldt afsk. ryttare i Saxtorp.
 
Vad ska man tro? Är Anders identisk med Ola? Vad jag kan se så dör varken Pål Perssons son Ola eller Pål Perssons son Anders som barn, men detta är väl i princip det enda jag har att gå på, tillsammans med prästens långt senare inskrivna rättelse.
 
/Markus.

[anders sjö]

Hej Markus.
Har du sökt bouppteckning efter Pål och/eller Marna?
Vet du var Vipehusen ligger? Jag hittar det inte i Rosenbergs men jag är nästan helt säker på att jag sett det i Saxtorps födelsebok på 1700-talet.
/Anders

[Markus Gunshaga]

Hej Anders!
 
Jag har för mig att jag letade efter bouppteckningarna för en tid sedan, men hittade ingenting. Hade dessutom lite förvirring när det gällde huruvida den del av Södra Möinge som Pål och Marna bodde hamnar i Harjagers eller Rönnebergs härad, men som sagt så hittade jag ingenting.
 
Jag gjorde t.o.m. efterlysningar här på AF och frågade om Vipehusen, och hittade ett i Hallaröd, men tydligen så ska det ligga att mycket litet Vipehusen i Saxtorp, som dock inte nämns mycket mer än ett par gånger. Att jag inte heller har lyckats följa upp något av de andra bevisade barnen till Pål och Marna gör det inte enklare att bekräfta Anders Söderfeldts identitet.
 
Mvh/Markus.

[anders sjö]

Hej Markus,
Jag kollade lite i Kävlingebyggdens avskrifter för åren runt 1767 och det föds ganska många barn i  
 
Vipehusen/Wifvehusen. Jag hittade följande barn som kan vara syskon till Ola (Anders):
 
5/9   1760 Nils i Tågarpshusen
1/11  1763 Olof i Tågarpshusen
28/2  1766 Hans i Tågarpshusen  
 
Men jag hittade inget i dödboken, vigselboken eller bland bouppteckningarna.