Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2008

[Mats Ahlgren]

Ted
Jag har på annat ställe efterfrågat vad som avses med begreppet nya bokhandeln. Ser att du använder begreppet i ditt svar här.  Är det en ny lösning du hänvisar till och är det därför som den befintliga ser ut som den gör (dåligt uppdaterad)

[Ted Rosvall]

Svar ja!
Vår nya Bokhandel, som heter Nettrix (vill jag minnas) är i princip klar och kommer att sjösättas om en vecka eller två. Det är en modern totallösning, som skall förenkla kansliets rutiner - man behöver bara knappa in uppgifterna en gång, och sedan sker det hela med automatik vad beträffar fakturering, bokföring, ev. följebrev och så småningom betalningskontroll. Den kommer också vara tvåspråkig, och med möjlighet att betala med kort såväl inom landet som utifrån - vilket förhoppnngsvis skall sänka tröskeln för våra utländska användare av bl.a. Anbytarforum.
Mvh
TED

[Jörgen Tollesson]

1) Svaret på min fråga är alltså nej; förbundsstyrelsen har inte samrått med föreningarna innan deras medlemmars mödosamt utförda arbete skänkts till ett vinstdrivande företag.
 
2) Då kan det väl vara en god idé för de föreningar och enskilda forskare som inte vill att deras arbete ska ingå någon annanstans än på själva dödskivan, att ställa det villkoret innan de lämnar in bidrag till nästa utgåva.
 
Vad skänks eller skänks beträffar, så får Ancestry stoppa in dessa uppgifter bland det som ingår i det de säljer till sina kunder. Detta får man utan att betala något för det. Enligt normalt språkbruk får man det då till skänks.
 
Att Förbundet sedan hoppas att Ancestrys kunder också ska bli Förbundets kunder, det är en annan sak - som inte kostar Ancestry en cent...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 06 maj, 2008)

[Ted Rosvall]

Jag har inget mer att tillägga
TED

[Mikael karlsson]

Det borde absolut vara ett krav utav förbundet att
går ut och fråga var och en som lämnat uppgifter som bidrag till
Dödboken även tidigare version from 1947 och saknade  
uppgifter senare i tid. (för man lär ju knappast registrera om)
 
Om man godkänner att det används i andra sammanhang än Sveriges Dödbok.
 
En stor risk är ju helt klart att hitta frivilliga personer till projekt i framtiden  
om man inte vet hur det skall användas.

[Karl Bergstrand]

Jag har registrerat vår kommun för kommande 1901-47. Delar med glädje ut detta material till andra. Det är väl bara bra att så många som möjligt kan ta del av uppgifterna i prodjektet namn åt de döda. Vi gör det inte för egen vinnings skull utan för att vi skall kunna ta del av vad andra gör i andra kommuner. Att förbundet tjänar pengar på oss har jag inget emot.
Vad jag reagerar emot är däremot de som har privata databaser, som de endast delar med sig av mot betalning. Tacka vet jag medlemmarna i Släktdata i Göterborg som lägger upp registren gratis på nätet.

[Jörgen Tollesson]

Självklart har de som deltar i Namn åt de döda inget emot att Släktforskarförbundet tjänar pengar på det arbetet; själva syftet med projektet är ju just att Förbundet ska ge ut CD-skivan Sveriges Dödbok.
 
Men nu var det ju inte det detta handlar om - utan att Förbundet skänker de av landets släktforskare registrerade uppgifterna till ett privat vinstdrivande företag, där de sedan ingår i det som detta företag säljer till sina kunder - utan ett öre till Förbundet!
 
Alla som har deltagit i Namn åt de döda inför hittills utgivna dödskivor har m.a.o. inte bara arbetat åt Förbundet, utan också åt det amerikanska företaget Ancestry - som alltså är raka motsatsen till Släktdata.
 
(Meddelandet ändrat av jts den 06 maj, 2008)

[Anders Berg]

Jag minns inte säkert om det var Ancestry eller några andra, men var det inte så att man anlitade billig arbetskraft i Indien(?) för att registrera census 1930?
 
Nu har man kanske hittat några som gör det gratis!  High-five!

[Björn Molin]

Trams!
Om jag har gjort ett arbete för Förbundet, så anser jag att jag överlämnar mitt jobb till Förbundet, som sedan får använda det på bästa sätt. Vi har valt en förbundsstyrelse som jag anser får hantera mitt jobb på det sätt som bäst gynnar släktforskarrörelsen. Vi kan ju sedan som Ted skrev utkräva redovisning om resultatet på förbundsstämman genom motion.  
Om jag inte har helt fel fick resp förening någon liten ersättning, d v s lön för jobbet. Samma sak på ett företag när en anställd lämnar in ett förslag. Ersättning utgår och företaget äger förslaget.
Björn Molin

[Mats Ahlgren]

Ancestry. Kanske fel rubrik men jag fortsätter här.  
World de luxe, som omfattar hela Ancestry's sortiment har fått ett bra pris genom förbundet. Men för de som är intresserade av USA, och inte bryr sig om UK, Canada o lite sånt, så är US De luxe tillräckligt. Kostar 155.4 dollar/år, med dagens dollarkurs är det ca 935 kr. Måste dock beställas via ancestry.com, men det är ingen större skillnad, vi såg ju tidigare att det, trots den påstådda svenska supporten, så krävs det engelska.

[Lotta Nordin]

1999:-/år World Deluxe från ancestry.se
1499:-/år World Deluxe från ancestry.se med förbundsrabatt  
1796:40/år World Deluxe från ancestry.com (299:40 USD/år)
 
Rabatten blir alltså inte så stor om man jämför med priset från ancestry.com. Varför är svenska Ancestry dyrare än Ancestry från USA?

[Jörgen Tollesson]

Trams var ordet!
 
Om man är anställd på ett företag, så vet man vem man arbetar åt - men ingen som har deltagit i Namn åt de döda visste något annat än att uppgifterna skulle finnas på Släktforskarförbundets CD-skiva Sveriges Dödbok. Ingen visste att man också arbetade gratis åt Ancestry.
 
Men detta är inte en fråga om pengar för dem som har deltagit i projektet - det är en fråga om anständighet! Om man frivilligt deltar i ett registreringsarbete, så ska 'uppdragsgivaren' använda resultatet för det uppgivna syftet och inget annat (i det här fallet skulle alltså de registrerade uppgifterna publiceras på CD-skivan).
 
Man ska, kort sagt, veta vem man arbetar åt - och vem som kommer att tjäna pengar på det arbete man utför!
 
(Meddelandet ändrat av jts den 07 maj, 2008)

[Ted Rosvall]

Just nu är dollarkursen extremt låg, bara omkring 6 kronor. Jag abonnerade på Ancestry.com även när dollarn stod i nära 12 kronor...
Det svenska priset på Ancestry.se ligger fast, medan det amerikanska - i dollar - hoppar upp och ned beroende på växlingskursen för oss utlänningar.  
TED

[Anders Berg]

Ju mer man tänker på detta desto mer framstår det vilket otroligt klipp som Ancestry gjort. Ted vill framställa det som ett smakprov av död-CDn, men jag är övertygad om att Ancestry inte ser det så. De ser vad de får och vad de betalar för det.
 
Ancestry får namn och födelsedata för alla svenskar som avlidit under över 50 års tid, i princip hela befolkningen under 2 generationer, utan att betala ett nickel.
 
Allt man behöver bjuda tillbaka med är en länk till Förbundets bokhandel, och ett erbjudande (som antagligen ger dem nya betalande kunder).  
 
Ingår det något mer i avtalet om hur Ancestry får marknadsföra och paketera denna databas, annat än att det ska finnas en länk på ancestry.se till bokhandeln?

[Chris Bingefors]

I och för sig tycker jag att det är en uppgift för förbundet att få fram förmånligare priser på källor av olika slag och detta är ett sådant exempel. Jag har bara en liten undran: Duskuterades någonsin commission dvs att SFF skulle få en summa för varje ny Ancestry.medlem som tillkommer enligt avtalet med SFF? Det är ett ganska vanligt förfarande.

[Anders Berg]

Självfallet är det bra att förbundet verkar för förmånliga priser. Men man ska komma ihåg att det inte är någon större uppoffring av vare sig Genline, SVAR, Ancestry eller någon annan aktör att erbjuda ett förmånspris till förbundets medlemmar. Varför inte? Jo, ett avtal med Sveriges Släktforskarförbund ger en kvalitetsstämpel och är ett marknadsföringsmedel för att nå nya kunder. Saker som har ett värde som man mycket väl kan tänka sig att betala för!  
 
Genline är säkert oerhört nöjda med den draghjälp man fått av Förbundet med avtalet om förmånspriser. Skillnaden mot Ancestry är väl att Genline inte dessutom fått en gigantisk databas i gåva...

[Ted Rosvall]

Möjligheter till nya intäkter är givetvis viktigt, särskilt för ett förbund med sårbar ekonomi, men det är inte allt. SAMARBETE är ett nyckelord, och jag tror man vinner mer i längden på ett gott samarbete med ett givande och ett tagande än att girigt räkna kronor och ören. Några exempel:
 
Sveriges befolkning 1890. Här inledde SSf ett nära samarbete med SVAR kring CD-versionen av den s.k. folkräkningen 1890. Resultatet blev lysande (om man bortser från stora mängder felexcerperingar i grundmaterialet) och resulterade så småningom i en uppföljare, Sveriges befolkning 1900. Lejonparten av intäkterna från dessa båda produktioner gick till SVAR. För 1890 kan man säga att det var ett förlustprojekt för förbundet. Ändå är det väl ingen som ifrågasätter denna produktion och detta samarbete? Kanske kan vi också samarbeta om Sveriges befolkning 1880 om något år.  
 
Förbundets samarbete med Genline har också varit korsbefruktande. Genline fick draghjälp av förbundet i början, nu hjälper Genline förbundet med marknadsföringen av våra CD-skivor m.m. Under 2007 kan man säga att det var hjälpen från Genline som räddade ekonomin från ett tredje förlustår. Dessutom har Genline nu stått som huvudsponsor för Släktforskardagarna i flera år.  
 
Avtalet med Ancestry har på samma sätt stor potential - framför allt att när det gäller att nå ut till en miljonhövdad marknad.
 
Lyft blicken, ni som kritiserar förbundet agerande, och försök se lite längre än till nästa månadsskifte.
 
Mvh
TED

[Eivor Andersson]

Det är bra med lite mer långsiktiga inkomstkällor till Förbundet.
Det gäller då att anpassa utgifterna i samma grad, så det inte blir ett bakslag igen utan att samla i ladorna när det är goda år.
 
Eivor (så förståndig  )

[Anders Berg]

Vem ser endast till nästa månadsskifte? Jag är mycket långsiktig. Det handlar inte om att girigt räkna kronor och ören utan att ha en vettig balans mellan visioner och den krassa verkligheten. Speciellt snett kan det gå om den ena parten i en förhandling räknar kronor och den andra endast drömmer om samarbete.

[Ingemar Gollungberg]

När det gäller ekonomi så är kronor och ören viktiga. Om man inte förstår detta så går det som det gick under förluståren. Finns det någon uppgift ännu om delårsresultat för 2008?

[Ted Rosvall]

Februarirapporten visade ett litet överskott, medan marsrapporten hade röda siffror (mest beroende på de höga flyttkostnaderna för förbundet och underhyresgästerna). En försiktig prognos på helårsbasis är att det blir ungefär samma resultat som 2007.
Mvh
TED

[Ingemar Gollungberg]

Tack för den uppgiften Ted.

[Mats Ahlgren]

Och 2007 gav enligt det preliminära bokslutet ett överskott på 20 ksek, kanske ser det annorlunda ut nu när det varit revision, men det får vi veta senare.
 
Man kan undra hur röda siffrorna var för första kvartalet, blev det en kvarts miljon back måntro?

[Ann-Mari Bäckman]

Nu ska jag visa min okunskap! Vad betyder ksek för något? Jag har försökt lista ut det, men det går inte.

[Lennart Ekström]

ksek borde betyda tusen kronor (k=tusen, tänk på tusen meter = kilometer)
 
MVH/Lennart

[Ann-Mari Bäckman]

Aha, nej det skulle jag aldrig listat ut!

[Sven Luthman]

Hejsan,
 
Finns lite olika sätt att skriva förkortat när det gäller siffror och valutor.
Nu är inte sek det rätta beteckningen för svenska kronor. Vill man vara internationell så är det SEK (versaler) som användas, och då endast i internationella sammanhang där flera olika valutor nämns i texten. Använder man förkortningar så det viktigt att man använder de vedertagna beteckningar som finns, detta för att man inte ska missförstås.
 
I ovanstående exempel skulle man istället ha kunnat skrivit 20k kr eller 20 kkr.
Se också språkrådets rekommendationer om detta.
Därmed så behöver vi inte orda mer om detta ämne  
 
mvh
/Sven

[Mats Ahlgren]

En undran över årets siffror för ränteintäkter och räntekostnader.
 
Förbundet har vid utgången av året en kassa/bank på närmare 1,7 miljoner. Hur har dessa varit placerade under året eftersom de ger så låg ränta som 14 tusen. Detta ger intryck att pengarna sitter på plusgiro eller annat icke räntebärande konto.
 
Det finns räntekostnader på mer än 8 tusen kronor. Vad är det som gör att ränta måste betalas?

[Mats Ahlgren]

Det finns konstigheter i de olika redovisningarna i Angeläget 1/2008  
 
På sid 14 finns det redovisat kostnader för handelsvaror under not 2. Där finns en post som heter Stöd till föreningar, 102 000 kr.  
 
På sid 19 , i budgetsammanställningen, finns redovisat kostnad för Handelsvaror, not 1. Där finns samma rad som nu plötsligt bytt namn, nu kallas den för lagerförändringar och övrigt.  
 
Vad avser dessa kostnader egentligen? Verkar som korten ska blandas bort, eller varför plötsligt byta innehåll.
 
(och denna fråga ska inte revisorerna svara på, eftersom sidan 19 avser budget och den revideras inte)

[Mats Ahlgren]

Tacksam för svar på min fråga från 14 juni 20:51.
Ett svar här undanröjer ju behovet av att ta upp tid på stämman.