Jag startar en ny diskussion om finska släkten Agricola under medeltidssläkter även om vissa av personerna som behandlas levde på senare 1500-tal. Förhoppningen är att väva ihop släkten en eller ett par generationer bakåt.
Jag utgår från Elias Simonis som var kyrkoherde i Pargas. Han upptas i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Jully Ramsay under ”Esping eller Agricola”. Enligt Impola är hans härstamning okänd. Hans hustru Agneta Klemetsdotter var dotter till Klemet Larsson till Kassor som förde en båt (”esping”) i vapnet [Impola, s. 90]. Det som är intressant är att deras son Jeremias kallar sig Agricola, liksom dennes söner Jeremias och Kristianus i sin tur [Ramsay, s. 104]. Det lustiga i sammanhanget är att de senares bröder, Elias och Mikael, kallar sig Esping enligt samma källa. Två av barnen tycks alltså ta namnet Esping efter sin morfars vapen, medan två av dem väljer namnet Agricola. Det ligger ju nära till hands att tro att namnet Agricola i så fall har en koppling till fädernesidan och därmed Elias Simonis.
Problemet med namnet Agricola är att det tycks ha använts av flera släkter med oklara samband. Så här står det i PHT från 1905: ”I Finland funnos under 1600-talet fyra för varandra främmande prästsläkter Agricola. 1) Mikael Agricolas släkt. 2) Agricola, adlad Leijonmark. 3) Agricola släktgren af adl. ätten Esping. 4) Agricola, prästsläkt i Wichtis socken, liksom ätten Leijonmarck med orätt härledd från Mikael Agricola och på grund däraf introducerad på finska riddarhuset 1864.”
Vid frälserannsakningen 1606 anmärktes att Agneta Klemetsdotter ”tagit en ofrelst, en prest” [Impola, s. 94]. I en finsk bok om Pargas historia av Kari Suistoranta (Åbo 1985) kan man dock läsa följande (med bristfällig översättning): ”Han [den tidigare kyrkoherden] följdes av frälsemannen Clemet Larsson och sedan av Elias Simonis Esping 1558. Kyrkoherde Elias, som också var frälse och förmodligen föregångarens svärson, var i tjänst fram till 1583 eller 1584.” Hans ursprung är alltså oklart.
Vad vi däremot vet är att Elias blir kyrkoherde 1558 och anges död före 1586. Han borde vara född före 1530. Enligt mina egna uppskattningar föds Agneta Klemetsdotter omkring 1540-1545. Hon dör 1619. Med tanke på att de får nio barn innan 1586 så borde de ha gift sig omkring 1565-1570. Sonen Jeremias anges som kollega i Åbo katedralskola 1588.
För att hitta Elias far söker vi alltså efter en Simon som får barn före 1530 och som har koppling till namnet Agricola. Det finns åtminstone ett par kandidater som i olika grad passar in på den beskrivningen (Simon var inte heller ett särskilt ovanligt namn vilket förstås innebär att det kan vara någon helt annan än dessa).
1) För släkten Leijonmarck anges Nils Simonsson till Bogård som stamfader. Han är ”finsk ryttare i Livland” och dör omkring 1569 (ihjälslagen) [Ramsay, s. 256]. Hans föräldrar är okända [Impola, s. 312]. Samma källa säger att han hade ett gods i Kirjala i Pargas, samt även ett hemman i Överkirjala i samma socken. Denne Nils Simonsson skulle kunna vara bror till Elias Simonis, kyrkoherden i Pargas. Det som är intressant är att Nils Simonssons sonson, Krister Simonsson, kallar sig Agricola, liksom flera av hans ättlingar (innan de introduceras under namnet Leijonmarck).
2) ”Var Mikael Agricola ätten Leijonmarcks stamfader?” heter ett avsnitt i PHT 1905 av Jully Ramsay. Där står följande om släkten Agricolas stamfader: ”Olof Simonsson, hemmansägare i Torsby, Pernå socken. Gift med ..., som efter hans död blef omgift med Tomas Larsson, hemmansägare i Torsby under 1550-talet. Med denne sin senare man hade hon dottern Katarina Tomasdotter, hvilken 1582 öfverlät till sin brorson Christian Agricola, sin andel uti Torsby.”
Olof Simonssons son, den kände biskopen Mikael Agricola, uppges dock vara född omkring 1508 (död 1557). Detta innebär att Olofs far Simon, svårligen kan vara far även till Elias Simonis som föds innan 1530. Å andra sidan korrigerar sig Ramsay i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden [s. 2] där det står följande under släkten Agricola: ”Olof, hemmansegare i Torsby, Pärnå socken. Kallas Olof Simonsson i den äfven eljes oriktiga riddarhusstamtaflan öfver ätten Leijonmark; torde varit identisk med Olof Larsson i Torsby, hvilken 1530 begick dråp på en adelsman, Frille Mattsson.”
Om Olof Larsson är far till Mikael Agricola, skulla Olof Simonsson kunna vara en annan – eventuellt yngre person – av samma släkt. Ett högst oklart spår för närvarande.
3) En annan kandidat som dyker upp på vissa webbsajter är Simon Henriksson. Han är borgare i Åbo 1556-1571 och härstamningen är okänd [Impola, s. 355]. Han gifter sig med borgaren Knut Kappes dotter Malin. Malin är omgift med kyrkoherden Johannes Matthiae Grinden (”Herr Jöns Grind”) [Impola, s. 202]. Han är lagläsare 1564 och nämns så sent som 1601 och det kan tyckas märkligt att Malin Knutsdotter skulle gifta om sig med någon som nästan är jämnårig med hennes son, även om märkligare saker inträffar.
Simon Henriksson återvann genom kung Eriks nämnds dom 1563 sin svärmors arvegods Stora Poiko i Rimito sn. Impola skriver att inga barn påträffats i källorna. Dock skriver Ramsay att Simon Henriksson 1564 klagar hos ”regeringen i Stockholm på sin son, Mårten Simonsson att denne med oskäl gifvit sin hustru halfparten i Poikko gård [Rimito sn] till morgongåfva.” [Ramsay, s. 228]. Mårten Simonsson till Poiko är också upptagen i Impolas bok, men anges då istället vara son till Simon Nilsson (som är nästa kandidat nr 4) [Impola, s. 300].
Hur Simon Henriksson kopplar till släkten Agricola tycks oklart.
4) Ytterligare en kandidat som dyker upp på nätet är Simon Nilsson, borgmästare i Åbo. Han har faktiskt en koppling till Knut Kappe nämnd ovan. Knut Kappes hustru Margareta, har en syster Birgitta Nilsdotter (Muurla-släkten) som är gift med denne Simon Nilsson [Ramsay, s. 114]. Han anges som borgmästare i Åbo 1545-1558. Eftersom Elias Simonis ägt ett stenhus i centrala Åbo finns en geografisk koppling. Hur däremot namnet Agricola kommer in i bilden är oklart även här.
Personligen lutar jag åt alternativ 1 för stunden. Någon av de senare kan förstås vara Nils Simonssons okände far.
Ämne: Agricola-Esping (läst 2665 gånger)
Cookie policy