Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-31

[Sture Torikka]

Sundbäck,
 
detta är fascinerande! Jag blir ta mig tusan alldeles upphetsad...
Har du någon aning om Landsarkivet i Göteborg har kvar dessa mikrofilmer eller är de överförda till Emigrantinstitutet i Växjö?
 
Skulle du idas skriva ut alla svenskar (och gärna ev. finnar oxå) ur passagerarlistan du har, så vore vi nog alla läsare väldigt tacksamma.
 
Dina antaganden om deras inhemska färdväg är säkert helt korrekt. Jag bygger mina teser på de finskspråkiga tornedalingarna, som jag vet mestadels (åtminstone så här tidigt som 1860- och 1870-tal) nog oftast reste över Norge. Så gjorde ju faktiskt även min omnämnde farfars broder 1923, medan hans yngre bror reste över Göteborg 1929.
Så kan det gå.
Väl mött,
ST

[Göran Gustavsson]

Stig-Inge  
 
Det finns en databas för Norrbotten. Den innehåller de personer du tar upp ( länk till sida ).
Här kanske du finner nåt matnyttigt.
 
mvh Göran

[Eva Dahlberg]

Hej! Vissa varningar för att det finns en del felaktigheter i den databasen, så de behöver verkligen kollas mot kyrkböckerna. Jag vet inte hur uppgifterna är när det gäller just denna familj men i stort för de grenar jag känner till i databasen så finns felaktigheter.
 
Vad gäller färdvägen så torde beskrivningen som finns av familjen Olofsson/Boström ovan visa att de åkt till Stockholm 1865. Som Stefan säger finns mycket kontakter sjövägen med Stockholm. En anfader till mig var skeppare i Nederkalix men var troligen bosatt i Stockholm några år på slutet av 1700-talet då han gifte sig där och fick minst ett barn där innan familjen återvände till Nederkalix (Sangis). (Tack till Kjell Mäki för de uppgifterna från den 23 oktober 2001 här i Nederkalix-diskussionen, som jag själv har kunnat dubbelkolla på Stockholms stadsarkiv!).
 
Det förekommer ju också mycket arbetsvandring till Stockholm från Nederkalix redan på tidigt 1800-tal, så att resa därifrån till USA är väl inte så konstigt egentligen. Jag har också exempel på en flicka från Nedertorneå (Nyström från Sangijärvi - föräldrarna från Sangis och en av dem syster med min anfader). Hon tar ut betyg till Stockholm 1868, återvänder 1869 och åker sedan till Norra Amerika 1871 (åter till Sverige 1876) - jag har trott hon åker från Stockholm men jag hittar inte henne på CD:n Emigranten, så det är möjligt att hon ändå tar vägen över Norge.
 
Generellt när det gäller emigrationen från Norrbotten/Nederkalix har jag alltid tidigare trott att den är senare i tiden än vad som gäller för södra Sverige. Jag har då Skåne och Småland att jämföra med och bara ur mina egna begränsade urval. När jag sedan de senaste tre åren jobbat mycket med Nederkalix med vissa förgreningar till omkringliggande församlingar så finns det en relativt stor tidig utvandring. Jag har dock inte för stunden någon statistik eller andra uppgifter att peka på som sätter de olika länen och tidsperioderna i relation till varandra. Jag märker dock en tydlig skillnad gentemot mina skånska emigranter - en stor arbetsvandring till USA förekommer från Nederkalix. Man jobbar där några år och återvänder till Sverige, antingen lämnas familjen i Sverige eller så bildar man familj först efter hemkomsten.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Sture Torikka]

Ja Eva,
arbetsvandringen du beskriver från Nederkalix till Amerika förekom på samma villkor även från Tornedalen. Dock med det undantaget att denna arbetsvandring förekom först med Nordnorge såsom mål. Sedan - när verksdriften i bla Kåfjord gick mot nedgång - så svängdes blickarna än mera västerut. Det var ju några Nederkalixfamiljer som oxå hamnade i just Kåfjord.
Din Nyströmsflicka från Sangijärvi som reser till Amerika kan naturligtvis - med de skäl du och Sundbäck anför - precis lika gärna ha rest över Stockholm som över Norge. Jag har de senaste dagarna allt mera fått känslan av att detta med Norge måhända kanske mera var en historia för våra finskspråkiga tornedalingar.
 
CD-emigranten visar inte alls upp hela sanningen. Det saknas precis hus många uppgifter som helst (av de tidigare utvandringarna).
 
Emigrationen till Amerika från våra trakter - om vi talar om emigration såsom ett massfenomen - ÄR de facto senare här uppe än nere i t ex Småland. Var det inte så att Vilhelm Mobergs utvandrare stack iväg redan under 1840-talet (eller minns jag fel)? Under denna tid uppe hos oss så for man till Norge istället. Så även från Nederkalix. Och det var definitivt fråga om arbetsvandring. Men det hände ju titt som tätt att folk faktiskt blev kvar där uppe i Nordan ändå.
Min morfars far - bonde i Soukolojärvi, Övertorneå, var 1905 27 år gammal. Hade hustru och fyra barn. Ändå lämnade han familjen och for till det förlovade landet (dock inte identiskt med sin namne i Bibeln). Där jobbade han allt vad han kunde, bl a i Chicago, Illinois, för att 1910 återkomma hem med större börs än när han for.
Tyvärr erhöll ju långt ifrån alla utvandrare större börs i Amerika, men måhända stoltheten (och kanske även i vissa fall fattigdomen) kvarhöll dem där.
Sedan kan vi ju heller inte bortse från perspektivet av flykt från någonting.
Det fanns tornedalingar som oxå reste och handlade på Stockholm redan under 1500-talet. Så det i sig är inte ett nederkalixfenomen, utan ett Bottniskt sådant. Våra förfäder hade det i generna när tiderna hade nått fram till exempelivis 1860-talet.
DE var nog (av nödvändighet) betydligt tuffare än vi generellt är idag. Tänka sig att företaga sig resan till Norra Amerika utan att kunna ett endaste ord av det främmande språk som talades där?
Ja, hoppas vi lyckas hålla denna emigrantdiskussion levande ännu ett tag. Det finns onekligen många nya infallsvinklar för oss lokalhistoriker att studera.
 
Imorgon ska jag bila upp till Lohijärvi i finska Övertorneskogarna och hämta hem min nioårige son som befinner sig där på grönbete sedan midsommarhelgen. Bäst att vila litet grand före det.
Väl mött själsfränder,
ST

[Tommy Andersson]

Hej Grabbar o Tjejer,
 
Jag har spårat upp några hundra utvandrare från Råneå med omnejd och nog verkar det som om vissa aldrig dök upp på sina destinationsorter.
En hel brödraskara stannade t.ex. i Hammerfest, utom en som hamnade i England, i alla fall långt ifrån Nordamerika. Jag tror också att det inte var ovanligt att folk från Kalixsocknarna hamnade i Nord-Norge. Alltså inte bara tornedalingar.
Det Sture berättar om var inte ovanligt i Råneå heller, har minst 2 familjeförsörjare som försvann till Nordamerika med kvarlämnad familj. Jag har också exempel på trofasta gubbar som tyvärr var borta lite för länge, dvs när de sent om sider dök upp därhemma, hade familjen utökats.
Det finns otroligt många tragiska episoder, men många rent komiska också. En tragi-komiskt variant var väl den familj som skulle till Texas men hamnade på Kuba istället. De fick arbeta sig fram ett helt år innan de kunde komma på en ny båt som förde dem till Texas.

[Sture Torikka]

Litet tillägg angående tidiga amerikautvandringar över Norge eller Stockholm.  
Naturligtvis förekommer från tornedalskt perspektiv även det senare. Och till och med är det så att jag funnit en lappflicka från finska Övertorneå som utvandrar över Göteborg år 1881.
Ingenting är eller var statiskt, alla möjligheterna testades av våra driftiga fränder.
Nu far jag till Finland,
Ha En God dag,
ST

[Eva Dahlberg]

Hej! Att Nederkalix-borna hade en arbetsvandring eller emigration till Norge har jag inte nekat till - det har jag väldigt många exempel på för egen del, är just nu på jakt efter min mf ff f&m som flyttade dit 1833.  
 
I mitt inlägg från igår jämförde jag också bara 1800-tal, inte längre tillbaka i tiden, och jag jämförde vad jag såg som Skåne kontra Norrbotten representerat av Nederkalix.
 
Emigrationen från Siknäs i nuvarande Töre församling men tidigare Nederkalix församling finns kartlagd i stor utsträckning i en bok av Henry Rönnbäck & Ola Lindbäck: Vart tog de vägen? 130 emigrantöden från Siknäs (kan köpas av författarna fortfarande tror jag, kom 2000). I denna bok följs de flesta som lämnade Siknäs upp i sitt nya hemland. De lämnade Siknäs mellan 1872 och 1930. Det finns dock många man inte vet vad som hände med. Ola Lindbäck har också skrivit boken Låt Farfar vila i frid! som säljs av Släktforskarförbundet. Han följer där sin försvunne farfars spår i USA, Verner Lindbäck lämnade familjen i Siknäs 1906 för landet i väster. Intressant läsning.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Irma Ridbäck]

När det gäller emigranter från spec. Tornedalen hittar man dem ofta i passagerarlistorna i Göteborg såsom kommande från Finland. Då omnämns de med hemort 'Finland',medan övriga som kommer från Finland har också en ort i Finland antecknad, t.ex. Vasa, Finland.  
 
I Sten Aminoffs bok Svenskarna i Nya Zeeland. Den svenska emigrationen till 1940 hittar man många norrbottningar, speciellt från Råneå. Jag har gått igenom norrbottningarna och jämfört sedan mot SUM (Summariska folkmängdsredogörelserna) och funnit att en del återvände efter ett antal år. Men vägen till Nya  
Zeeland kan ha gått via England, Amerika eller Tyskland.
Irma Ridbäck

[Stefan E Sundbäck]

Hej, alla emigrantforskare!
 
Här fäljer den utlovade passagerarlistan:
 
Passagerare ombord på den amerikanska barken
Wm Mc Rathbone med svenskt medborgarskap,
vilka anlände till New York 4 november 1865 (List No 1068):
 
Namn  Ålder (år, mån) Yrke  
 
Niels Peterson 22,  9 Joiner  
 
Johann Landin 25,  8 Joiner  
 
Niels Nelson 27,  2 Joiner  
 
Ludwig Wallin 25,  5 Joiner  
 
Franz Johannson 26,  8 Painter  
 
Peter Londins 27,  5 Joiner  
 
Peter Lilia 25,  4 Laborer  
 
Niels Ronnquist 56 Laborer  
 
Carl Wallin 25,  8 Laborer  
 
Carl Lagergren 18 Bricklayer  
 
Peter Magnusson 40,  4 Bricklayer  
 
Anders Sonnberg 37,  8 Laborer  
Marie  33 Wife  
Anders  6 Child  
Johannes 4 Child  
 
Abraham Jacobson 45 Laborer  
Kaysa Lene 45 Wife  
Jacob  15 Family  
Coth ?  14 Family
Carl  12 Family
Niels  7 Family
Johannes  5 Family
Abraham  4 Family
Isaack  3 Family died Oct. 17 Nervous fever
Margarethe 10 Family
Maja  1 Family
 
Johann Sanberg 32 Laborer
Florentine 34 Wife
Kaysa Lene 9 Family
Bretha  2 Family
Johannes 6 Family
Anders  5 Family
 
Oloff Oloffson 30 Laborer  
Anna Lise 29 Wife  
Anna Mathilde 10 Family  
Marie Catharine 1,    2 Family  
 
Johann Sundbeick 43 Laborer  
Margarethe 47 Wife  
Marie  15 Family  
Johanna  6 Family  
Jacob  23 Family  
Niels  17 Family  
Anders  12 Family  
Lasuloff 7 Family  
Oscar  5 Family died Oct. 17 febris gastrica
Carl  4 Family died Oct. 17 febris gastrica
 
Inga personer antecknade med finskt eller ryskt medborgarskap.
 
Källa:
Microcopy No. 237: Passenger Lists of Vessels Arriving at New York 1820 - 1897,
Roll 258: October 28 - November 13, 1865 (List Nos. 1025-1102). The National Archives, National Archives and Records Service, General Services Administration, Washington: 1958.
 
M v h, Stefan

[Stefan E Sundbäck]

Hej igen!
 
När det gäller övriga svenska passagerare ombord på barken Wm Mc Rathbone vet vi i alla fall följande:
 
Abraham Jacobsson (f. 1820) med familj kommer från Korpikå. Om denna familj kan läsas i Kalix ForskarNytt nr 2/1995. I detta nummer finns en artikel av Birger Hallman med titeln Från Korpikå till Amerika. I följande nummer (3/1995) finns ytterligare två artiklar berörande denna emigration. Tal i Amerika av Nanny Sandberg är ett tal som hölls vid en släktträff i Amerika med ättlingar till Abraham Jacobsson. I Utvandrare anno 1865 skriver undertecknad om färden över Atlanten och släkten Sundbäcks vidare öden i Michigan m.m.
 
Eftersom namnet Sandberg förekommer i Johan Sundbäcks hustrus, Margareta Adamsdotter, familj bör det kanske kontrolleras vad som döljer sig bakom namnen Anders Sonnberg resp. Johann Sanberg i Passagerarlistan. Det kan väl aldrig vara så att även de kommer från Nederkalix-trakten?
 
Kan även nämna att jag på Biblioteket i Kalix vid ett tillfälle funnit en översikt över emigrationen från Nederkalix socken. Vill minnas att den är författad av Yngve Pettersson, Luleå. Där nämns i alla fall emigrationen 1865 som den första emigrationen från Nederkalix.
 
Rent allmänt kan också följande nämnas om passagerarlistor:
Fram till 1869 finns inga särskilda register över emigranter från Sverige på hemmaplan. Då är vi hänvisade till de s.k. Passenger Lists. Det tidigare inlägget är ett utdrag ur en sådan lista. Dessa Passenger Lists har alltså funnits på mikrofilm vid Landsarkivet i Göteborg (åren 1850-1869???).
Fr.o.m. 1869 skulle register över emigranter föras i Sverige. Emigranten skulle uppge sin ålder, vilken socken man kom ifrån samt destinationen i Amerika. Efter detta år blir dokumentationen mycket bättre och det är mycket lättare att finna försvunna släktingar over there. Dessa register finns åtminstone på Emigrantinstitutet i Växjö.
 
En bra introduktion till emigrationen och emigrationsforskningen är Amerika, Amerika! av Ulf Beijbom, tidigare intendent och chef vid Emigrantinstitutet.
 
M v h, Stefan

[Bengt-Göran Nilsson]

Hej Stefan!
Jo, men visst!
Johan Erik Sandberg född 1834 och hans hustru Greta Florentina Lindberg f 1830 utvandrar till Norra Amerika från Korpikån, uttog attest den 10/8 1865.
Med sig hade de barnen Kajsa Helena f 1857  Johannes f 1859, Anders f 1860 och Brita f 1863.
 
Den ovan nämnde Anders Sonnberg är Anders Sundberg f 1818 som med sin hustru Maria Pehrsdotter f 1825 och sönerna Johannes f 1860 och Anders f 1859 utvandrade från Gammelgården.
 
Från Korpikån, men tydligen med en annan båt, utvandrade även år 1865 Erik Johansson Nordenstam med hustru Greta Kajsa Lundbäck samt två barn , Kajsa Lena och Johan  Erik.
 
Från Sangis utvandrade 1865 Erik Eriksson Sandberg f 1804 och dottern Theresia född 1848.
Från Sangis 1865 utvandrade även Erik Olofsson f 1829 och hustru Brita Helena Boström  f 1830 med 7 barn år 1865

[Eva Dahlberg]

Hej Bengt-Göran, de du nämner sist från Sangis tar jag upp i mitt inlägg den 25 juni 2002 kl. 21.54, de hamnade nämligen på Gotland i stället för i USA. Erik Nordenstam tog också ut attest den 10 augusti 1865 men är tydligen inte med på samma båt som de andra från Korpikå.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Bengt-Göran Nilsson]

Ja, det stämmer Eva. Det är även ett problem att uttagna betyg för utflyttning återlämnades.
Tre personer var ännu tidigare att ta ut flyttningsbetyg till Amerika, nämligen pigan Greta Kjasa Larsdotter f 1835 i Töre som fick sitt betyg den 8/7 1865 men hon återlämnade detta.
Den tidigaste utvandraren från Nederkalix verkar vara Nils Andersson Lindbäck f 1839 i Månsbyn som fick sitt betyg den 9/7 1865. Även Anders Olofsson i Månsbyn , f 1831, fick sitt betyg samma dag och reste möjligen iväg. Det står dock något svårläst i motsvarande HFL och han kan möjligen ha blivit kvar i Sverige?

[Sture Torikka]

Nu är det fascinerande. Tänk vad mycket man kan få ut ur en passagerarlista! Hoppas det finns fler forskare som har andra passagerarlistor tillgängliga. De norska passagerarlistorna finns ju digitaliserade och sökbara på Internet fr o m 1867.
Tack Sundbäck m fl.
 
Bengt-Göran, vid något tillfälle frågade du vad Verkarinda kunde tänkas betyda? Tja, inte är man alltför begiven på det finska tungomålet men som jag förstår det är ditt ord sammanbundet av två finska ord, verka och rinta. Det första ordet är/betyder något i stil med fint, tunnt, ulltyg medan rinta är bröst. Fint ulltyg på bröstet, kanske en skjorta? Eller kan det vara ett raljerande över detta amerikanska fickur med tjock guldkedja?
 
Väl mött på Amerikabåten,
ST

[Sture Torikka]

Förresten,  
skulle det vara möjligt att här på Rötter få till en särskild rubrik/avdelning för Emigrationen från Norrbotten?
Den skulle man kunna dela upp i årtal och där kan vi alla allt efter som stoppa in våra kända utvandrare samt passagerarlistor!
Bäst hade ju förstås varit att ha en databas men detta kunde ju vara en god början till nåt sånt.
Och i den mån vi vet var utvandrarna sedermera hamnade så kan vi ju göra en kort notis om det.
 
Hade det kunnat vara något?
 
/ST

[Eva Dahlberg]

Hej! Det finns på Emigrantinstitutet en databas, för flera län i landet, något som heter EMIBAS men man har nog haft svårt att hitta frivilliga till den från Norrbotten för där tror jag väldigt lite finns. I den basen går man genom hfl mestadels tror jag, för att hitta alla emigranter.  
 
På CD:n Emigranten finns denna för Göteborg åtminstone och jag har vid träffar i Skåne sett den skånska databas man håller på att kontrolläsa, likaså finns det för Halland om man ser på HGF:s hemsida. Jag vet inte hur mycket som gjorts i Norrbotten, om det ens finns ett embryo - men detta tycker jag att t.ex. de forsakrföreningar som finns i Norrbotten bör kunna diskutera.  
 
Jag vet från besök i Växjö att man inte vill släppa databasen förrän den är välkontrollerad (men den finns att söka i där och den finns hos några frivilliga som hjälper till med den och som gör sökningar i den ibland för att hjälpa amerikaner). Jag vet också efter att ha sökt i databaserna som finns i Växjö (numera även register till de svenskamerikanska kyrkböckernas mikrofilmer och till tidningsartiklar med dödnotiser) att bara församlingen Nederkalix stavas på flera sätt i databaserna (Kalix, Nederkalix, Neder Kalix, Nedre Kalix och ev. någon mer) som måste sökas var för sig ....
 
På CD:n Emigranten i den version som kom 2001 finns fler databaser än bara passagerarlistorna. Passlistor för tiden 1851-1860, för Norrbotten går dessa pass huvudsakligen till Norge och Finland, men en handfull till Norra Amerika (från Luleå tror jag). Sedan finns EMIBAS för Göteborg och vissa sjömanshus (deras avhoppade sjömän) huvudsakligen från Västkusten. I EMIBAS kan man hitta 40 norrbottningar som var bosatta i Göteborg vid emigrationen, t.ex. styrmannen Johan Ekholm född i Nederkalix 1830-04-24 utvandrad till USA från Göteborgs Domkyrkoförsamling 1866-04-11 med hustru.
 
När det gäller passagerarlistor så finns det två olika, dels de från hamnarna som finns tillgängliga på CD:n, registret från CD:n finns i tryckt form på respektive Landsarkiv liksom originalen av listorna som även är filmade, de norska finns på Internet. De passagerarlistorna är listor på kontrakten. Sedan finns passagerarlistorna från respektive båt och de finns bara i USA (ej säker på vilka som finns som kopior i Sverige) och under perioden 1892-1924 på Internet för de som kok iland i New York på Ellis Island, men även på Internet i andra former t.ex. för Canada och för frivilligt avskrivna listor via rootsweb/ISTG (se under Emigration här på forumet, jag har skrivit något under någon rubrik om listor före 1890). Dessa är mikrofilmade, finns att läsa i USA.
 
med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

[Bengt-Göran Nilsson]

Tack Sture för tolkningen av Verkarinta. Ekman hade också en fin väst med en ficka där fickuret hade sin plats. Det är tydligen västen som gett upphov till namnet.
Beträffande utvandrare från Norrbotten har, som Stefan ochså säger, Rolf Y. Pettersson i Luleå gett ut sammanställningar, jag tror från alla församlingar i Norrbotten. Den från Nederkalix heter:
Emigranter till USA och Canada som erhållit flyttningsbetyg till utlandet från Nederkalix och Töre 1865-1947.
Han nämner även den Kungliga förordningen 3 dec 1915. Har den som erhållit flyttningsbetyg till utlandet, icke inom en månad lämnat riket, åligger det honom att ofördröjligen och senast åtta dagar efter månadens utgång till pastor i den församling varifrån betyget utfärdats, återlämna detsamma. Den som försummar detta straffas med böter intill 100 kronor.
Men hur var det före 1915?
 
Pettersson nämner att från Nederkalix och Töre var det under perioden nämnd ovan, 824 kvinnor och 1544 män som utvandrade. 55 personer uttog betyg 1865, däremot var  det ingen under 1866 och 1867. Det år som de flesta utvandrade var 1923 då 165 personer utvandraade.

[Sture Torikka]

Eva,
tack för all den fina emigrantforskarinformationen. Jag har inte sett den nya emigrantskivan från 2001 (är den dyr?), men jag kommer ihåg den äldre versionen. I den hittade jag inte så mycket av det jag var intresserad utav. Ingår hela den äldre versionen i den från 2001?
Rolf Pettersson minns jag att jag en gång träffade i Boden, och det stämmer, han nämnde om att han höll på med en dylik sammanställning.
Jag tycks ha forskat för mycket ensammen nere i min mörka källare....då missar man mycket av det som händer runt omkring en...
Men man lär sig ju hela tiden, faktiskt även när man är 43 år gammal.
Väl mött i Amerika, då,
ST

[Sture Torikka]

SCB:s Utvandrarlistor med bla Amerikaemigranter för Nederkalix socken uppvisar följande för åren 1861-1865 (obs: ingen exakt avskrift):
 
Specifik förteckning på de personer, som under de sista fem förflutna åren afflyttat till utrikes ort från Nederkalix församling.
Under åren 1861, 1862, 1863 och 1864 hafwa inga sådana utflyttningar skett. Men 1865 hafwa följande utflyttat eller tagit utflyttningsbetyg, neml.
 
(här följer 39 st personer, vuxna och barn, varav samtliga utom en skulle resa till Norra Amerika. Kopian jag erhållit är väldigt svag och därför svårtydd, så tänk på det ni som har för avsikt att nyttja denna lista vidare)
 
Sangis:
Hemmansegaren Erik Olofsson f. 1829
hustrun Brita Helena Boström f. 1830
barnen
Gustaf Erik f. 1861
Kajsa Helena f. 1852
Albertina f. 1854
Matilda f. 1856
Maria Greta f. 1859
Erika f. 1860
Charlotta f. 1864
 
Hemmansegaren Erik Eriksson Sandberg, Enkling, f. 1804
dottern
Teresia f. 1848
 
Pigan Greta Kajsa Larsdotter f. 1835
 
[i marginalen står följande för dessa 12 personer: Alla dessa hafwa uttagit flyttnings betyg till Norra Amerika; men enligt förspordt rykte lära de ännu uppehålla sig inom Sverige]
Det var väl denna uppgift någon (Eva Dahlberg eller B-G Nilsson?) berättade om tidigare, att de for till Gotland istället.
 
Pigan Dina Maria Henriksdotter f. 1844, till Norrige.
 
Korpikån:
Bonden Abraham Jakobsson f. 1820
hustrun Kajsa Lena Karlsdotter f. 1824
barnen
Jakob f. 1850
Karl Peter f. 1852
Nils f. 1856
Johannes f. 1858
Abraham f. 1859
Isak f. 1862
Katarina Helena f. 1851
Margareta f. 1854
Maja f. 1864
 
Hemmansegaren Johan Erik Sandberg f. 1834
hustrun Greta Florentina Lindberg f. 1830
barnen
Johannes f. 1859
Anders f. 1860
Katarina Helena f. 1857
Brita f. 1863
 
Gammelgården:
Hemmansegaren Anders Sundberg f. 1818
hustrun Maria Persdotter f. 1825
barnen
Johannes f. 1860
Anders f. 1859
 
Korpikån [ytterligare]:
Inhyses Erik Johansson Nordenstam f. 1833
hustrun Greta Kajsa Lundbäck f. 1834
barnen
Johan Erik f. 1864
Kajsa f. 1858
 
Månsbyn:
Bondesonen Nils Andersson f. 1839
 
Neder Kalix den 10 Mars 1866
Olof Wiklund  
P.L.
 
 
Från ÖVERKALIX utvandrade till Norra Amerika under samma period endast en person (övriga reste till Norge, 6 st, samt till Finland, 1 st), och det var logiskt konstaterat samma år, 1865 (inga utvandringar alls under åren 1861-1864):
 
Bondesonen Nils Henrik Halsius, 23 år, till Nord-Amerika
 
/ST

[Sture Torikka]

Nilsson nämner Rolf Petterssons emigrationsutredningar och att det från Nederkalix var 55 personer [som] uttog betyg 1865, däremot var det ingen under 1866 och 1867.  
Denna uppgift är säkert helt korrekt. 55 personer avsåg att resa utomlands.
Den faktiska emigrationslängden, författad en bit in på påföljande år, uppvisar 39 personer som åtminstone fysiskt rest iväg från socknen.
 
Detta är en viktig iakttagelse och lärdom (vilket vi redan har diskuterat ett tag här på Anbytarforum) som man bör ha i bakhuvudet när man hittar utvandrare. Kolla upp i flera källor att de verkligen sätter sig på ett fartyg med destination Norra Amerika.

[Sture Torikka]

Sundbäck, Nilsson, Dahlberg,
kan någon av er hjälpa mig med datum för uttag av flyttningsattest för följande familjer år 1865:
- Erik Olofsson och Erik Sandberg från Sangis
- Abraham Jakobsson från Korpikån
- Anders Sundberg från Gammelgården
/ST

[Bengt-Göran Nilsson]

Erik Olofsson 24/7, Erik Sandberg 30/7, Abraham 10/8 och Sundberg 26/8. Året var 1865.

[Sture Torikka]

B-G,
tack för det.
Nu ringar jag sakta men säkert in den första tornedalsfamiljen som beställde amerikabiljett. De tycks ha varit tidigare ute än nederkalixutvandrarna.
 
Gladlynta hälsningar från ett bastufyllt Finland,
ST

[Eva Dahlberg]

Hej! Kul att ni jobbar vidare på detta med utvandrarna. Som jag nämnde i ett inlägg finns det Kalix-utvandrare från Göteborg 1866, som måste ha lämnat Kalix tidigare, jag vet dock inte när. Jag har inte någon flyttlängd hemma för tillfället. Sture, jag tror att den amerikafarande NP Rönnqvist du nämner under Karl Gustaf är en annan utflyttad kalixbo (gift med en syster till en anmoder till mig, som avlidit 1863) som bott i KG ett 20-tal år. Jag vet dock inte om de har några barn eller varför han ger sig iväg vid fyllda 60.
 
Dahlberg själv har varit på tjänsteresa flera dagar och har sedan haft fullt upp med att förbereda den släktträff för 250 personer som äger rum nästa helg med bl.a. ättlingar till de av mig nämnda Petter Oskar Sandberg & hustru Anna Kajsa Sundbäck (just det, av Sundbäck-släkten) (även ättlingar från PO:s andra äktenskap och till hans bror och svägerskor). På tisdag kommer jag att resa norrut till Kalixområdet och vara i princip oanträffbar då modemet lär ha slagits ut av åskan flera gånger i sommar .... Återkommer om några veckor (om jag kan hålla mig från fungerande och uppkopplade datorer så länge vill säga).
 
mvh, Eva Dahlberg
som hoppas på uppehållsväder!

[Ida E]

Hej!
Är det någon som vet var familjen Olof Nilsson och Malin Olofsdotter tog vägen på 1770-talet?
De är möjliga föräldrar till en av mina anfädrar.
Olof och Malin (Magdalena) gifte sig 1764 i Nederkalix, Olof sades då komma från Wånafjärden och Malin från Sangis.
Första barnet Nils föds 1765 i Rolfs, sedan följer döttrarna Greta 1768 i Landet och Anna 1769 i Landet. Sedan verkar de ha försvunnit. Har ej kunnat hitta dem i Rolfs.
Tack på förhand,
/Ida

[Bengt-Göran Nilsson]

Hej Ida
Du verkar ju själv ha hittat dem i Måttsund. De är säkert samma familj. Nils föddes ju i Rolfs den 19/6 1765. Greta föddes 13/12 1766 på Landet och Anna föddes den 14/8 1768 i Vånafjärden. Olof var tydligen dräng på Rolfs nr 5 hos häradshövdingen Höijer åren 1764-1766, sedan var han nog hemma i Vånafjärden ett tag innan flytten skedde.

[Ida E]

Hej Bengt-Göran!
Jo, jag tror verkligen att jag har hittat rätt familj men det är en sak som bekymrar mig.
Om familjen verkligen flyttade till Måttsund så skulle de ha haft två döttrar till födda 1770 och 1771. Jag har inte kunnat hitta dem vare sig i Råneå eller Nederluleå om man tänker på att de flyttade söderut så vore väl det den mest naturliga vägen.  
Det är dessa två barn som förbryllar mig. När sedan Nils och en av hans yngre bröder gifter sig med pigor från Piteå lfs så börjar man ju fundera på om de har någon koppling till Piteå men där har jag inte heller kunnat hitta de två döttrarna i födelseboken. Ej heller i Piteå stad.  
Och Nils två yngre bröder flyttade utom lfs kring 1804. Kanske Nederkalix? Det måste jag nog kolla upp.  
Min ana Fredrik skulle isåfall vara Olofs sistfödda barn. Han blev sjöman och gifte sig kring 1820 i någon annan församling. Du kanske vet något mer om honom?
Det var spännande att höra om häradshövdingen Höijer. Då ska jag titta om jag hittar honom där.
Jo, jag fick hjälp av Ingrid Wikström som sa att Fredriks pappa var soldat Stadig så om jag hittar honom så hittar jag nog också döttrarna.
Tack för hjälpen,
/Ida

[Sture Torikka]

Amerikaemigranter från Nederkalix 1865-1867
 
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
 
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
 
Nederkalix första amerikaemigranter reste iväg sommaren 1865.
 
1. Pigan Greta Kajsa Larsdotter (f. 1835) från Töre (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 8.7.1865. Hon finns med i SCB:s emigrantlista över faktiska utvandrare, men enligt B-G Nilsson ska hon ha återlämnat flyttningsbetyget. Kom hon då alls iväg någonstans? Enligt kyrkoherden Wiklunds notis i SCB:s emigrantlista ingick hon i de personsällskap som ”enligt förspordt rykte lära de ännu uppehålla sig inom Sverige”
 
2. Bondesonen Nils Andersson (f. 1839) från Månsbyn (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 9.7.1865. Denne man torde vara den första egentliga amerikaemigranten från Nederkalix.
 
3. Hemmansägaren Erik Olofsson (f. 1829) med familj från Sangis (9 pers). Flyttningsbetyg uttaget 24.7.1865. De återfinns i SCB:s emigrantlista men enligt Eva Dahlberg lär de ha hamnat i Rute på Gotland istället.
 
4. Hemmansägaren Erik Eriksson Sandberg (f. 1804) med dotter från Sangis (2 pers). Flyttningsbetyg 30.7.1865. De återfinns i SCB:s emigrantlista men enligt Eva Dahlberg lär de ha hamnat i Rute på Gotland istället.
 
5. Bonden Abraham Jakobsson (f. 1820) med familj från Korpikån (11 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Enligt Stefan Sundbäcks presenterade passagerarlista från barken Wm Mc Rathbone, ankom denna familj New York 4.11.1865.
 
6. Hemmansägaren Johan Erik Sandberg (f. 1834) med familj från Korpikån (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Ankom New York 4.11.1865.
 
7. Inhyses Erik Johansson Nordenstam (f. 1833) med familj från Korpikån (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Öden härefter oklara.
 
8. Hemmansägaren Anders Sundberg (f. 1818) med familj från Gammelgården (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 26.8.1865. Ankom New York 4.11.1865.
 
1866-1867: ingen.
 
Från ÖVERKALIX hade vi en amerikaemigrant år 1865:
 
Bondesonen Nils Henrik Halsius, 23 år.

[Rune Johansson]

Ja fortsätter med fin fråga av 27/1 2002 där jag sökte ursprung till Anna Cajsa Hedman som född 17/2 1813 i Luleå av drängen Johan Hedman och Brita Degerström.
I boken Granån 250 år spekuleras det ifall Johan son till Per Persson Hedman.
Min fortsatta forskning har lett till att Per Persson Hedman son till Per Persson född 1740 från Heden gård Kangas ifrån Överkalix.  
Jag kan dock inte finna ngn lämplig Johan varken i Kalix eller Överkalix.
Har ngn föräldrarna till Johan Hedman född ca 1785 ?
 
Rune

[Rune Johansson]

Hej fortsätter om övriga frågor om Anna-Cajsa Hedmans ursprung.  
Modern Anna Britta Degerstöm född i Björkfors 1786-10-01 av Jonas Degerström och Carhrina Lindström.
I D2:2 kort 2/4 folie 73 noteras sågdräng Jon Johansson Degerström mellan 1779 och 1785 och på folie 161 kort 4/4  
Sågställaren Jonas Degerström 1786-1790
och hustru Catharina Lindström 1786-1792.
Jonas Degerström dör 1790-07-30 39 år. Han bör alltså vara född ca 1751.  
Vet ngn ursprunget till Jonas Degerström ?
Jag har noterat att en del ifrån Råneå och Degerselet tagit sig namnet Degerstöm men finner ingen lämplig Jonas.
Vet ngn vart dottern Anna Britta Degerström tar vägen ?
Tacksam för alla uppslag  
Rune