I tidningen Nytt Allvar och Skämt, N:o 10, Thorsdagen den 7 Mars 1850, s. 3: I Norrbottens-posten läses följande insända god bit:
Härstädes cirkulerar ett rykte, att i närmaste grannsocken Råneå, skall för några weckor sedan aflidit en så kallad lärare, som af sine trosbröder ansågs så helig att han nödwändigt skulle blifwa upptagen till himla, hwarföre dessa för att underlätta himlafärden sedan de nedlagt honom i kista hissade denna med liket öfwerst i en Råghässja, samt ställde sig att åskåda affärden till Abrahams sköte. Men då de stått mera än halfwa dagen och under sång och böner gapat än åt himlen än på den upphängda kistan, utan att Frälsaren syntes komma och hämta den saligen afsomnade, föllt någon på den tanke, att felet säkerligen låg deruti, att kistan war fastbunden, hwarföre han genast skyndade upp i hässjan och afhögg tåget; men si då föll allt till marken. Ett oswikligt tecken, att den döde icke fick inträda i de himla boningarne utan skulle till helwetet, hwarföre han icke heller kunde wara wärdig begrafwas i wigd jord; och ty blef han genast af någon tillstädes Lärareprest begrafwen efter deras ritual i en sandbacke, der han fick ligga, till dess händelsen kom till kyrkoherdens i församlingen kännedom, då denne lät upptaga liket och ordentligen begrafwa det i kyrkogården. Stödjer sig detta ryckte på werklig händelse, det man älskat att icke tro, är det icke löjligt utan hämskt erfara, det menniskor kunna blifwa till sådan grad galna.
Neder-Calix [Nederkalix] i Januari 1850.
-----