Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2013

[Peder Andersson]

Bo, Sture!
 
Det verkar inte vara ett särdeles nytt fenomen detta med väderkvarnar i Norrbotten. Jag kikade lite i litteraturen angående den väckta tanken på ytterligare belägg för väderkvarnar.
 
I Tornedalens historia II, Från 1600-talet till 1809 (1993) skriver Ilkka Teerijoki i kap. 3 Jordbruk och jordbrukspolitik (s. 96), att ...Säden hade traditionellt malts till mjöl med handkvarnar. Redan vid 1600-talets början fanns emellertid flera bäck- och väderkvarnar, och de trängde undan handkvarnarna vid slutet av 1600-talet. Kvarnarna (skvaltorna) blev allt allmännare i takt med att tekniken utvecklades. I många byar fanns det flera av dem, där de i allmänhet ägdes av en samfällighet bildad av några gårdar. Husbehovskvarnarna kompletterades även av större s.k. tullmjölkvarnar, men av dessa fanns på 1700-talet endast en, Kristos kvarn i Nedre Vojakkala, där det maldes 720 tor säd om året. (not 204, HLA: Nb landskontors arkiv, D I:2, Krf i Torneå t länsstyrelsen 17 sept 1779; Rantatupa 1988: 140f.)
 
I Tornedalens historia II, Från 1600-talet till 1809 (1993) skriver Ilkka Mäntylä om Torneå stads grundläggning i kap. 8. Torneå - staden (s. 186): ...På den ytterst skalenligt ritade stadsplanen bildar de två gatorna med vinkelrätt skärande brandgator kvarter, som med säkerhet hade flera tomter. Utanför själva det stadsplanebelagda området växte tidigt upp uthusbyggnader, såsom malttorkar, rior och väderkvarnar, vilka 1640-talets mätningsman skisserat. (not 5, Mäntylä 1971: 25-32)
     Vidare av ovannämnde författare i samma kap. (s. 213): ...Efter en utfärdad kungörelse måste staden skaffa sig en egen kvarn 1690, där borgarna kunde mala sin spannmål. Staden köpte för detta ändamål en enskilt ägd väderkvarn och reparerade den en del. (not 16, Mäntylä 1971: 130-147)
 
Läs mer om väderkvarnar i ovvannämnda citerade bok på sidorna 269, 347. I kap. 13. Resenärer i Tornedalen (s. 347) skrivet av Kjell Lundholm, återfinns en gammal bild (Bild. 138) som illustration, teckning, gravyr, etsning? där två gamla väderkvarnar är synliga. Men jag kan icke finna i boken då bilden är daterad. Någon som kanske vet eller kan ta reda på det?
     Bildtext till ovannämnda bild 138: Karl XI var varken den förste eller siste turisten som ville se midnattssolen. Denna bild från något senare datum visar en grupp engelsmän Viewing the Midnight Sun at Tornao in Lapland. Här ser man kyrktornet till vänster och de bekanta väderkvarnarna och givetvis midnattssolen i norr. Turismen har sålunda gamla traditioner i bygden. (Efter Allhems Norrbotten 1958).
-----
 
Vänligen
 
//Peder

[Peder Andersson]

I byn Tjärn i Skellefteå socken byggdes en väderkvarn år 1761 (Lundström, Ulf, Skellefteå socken 1650-1790 (2001), s. 582).

[Peder Andersson]

I Nils Ahnlunds arbete I Norrlandsstäder och Lapplandsbygd år 1800, Johan Erik Forsströms dagbok öfver resan i Norrland och Finnmarken 1800 och i Roslagen 1801 (1917), s. 50: ...Den 6 Junii. Innan kl. 1 f. m. gick jag upp på kyrktaken och därifrån uppsteg på en af väderkvarnstrapporna; härifrån såg jag nu solen åter uppgå, som återgaf lif åt fåglarna, hvilka nu hälsade henne med morgonsång. På förmiddagen ombads och förseglade de saker jag tänkte lämna kvar i Torneå..

[Sture Torikka]

Ja, det var bl a dig Peder som jag räknade med! Jag tänkte att du snokar nog fram något matnyttigt i frågan. Stort tack för det. Ämnet är fascinerande.
Jag glömde dock nämna igår att jag känner till att det i Torneå funnits väderkvarn (-ar). Johan Portin nämner för Övertorneåtraktens del i början av 1800-talet att det finns inga väderkvarnar på orten. Men däremot, tillägger han på annat ställe, anser han att en sådan bör inrättas i varje by. Lars Forssmans bouppteckning tycks dock inte heller nämna något om att han har en väderkvarn, i vart fall inte vad jag kan finna. Å andra sidan behöver det ju inte nödvändigtvis ha varit han som var (ensam) ägare till nämnda väderkvarn. Men då, enligt Portin, så finns den inte längre kvar under första årtiondena av 1800-talet.
Tack igen,
Torikka

[Roland Juntti]

Hej
Angående väderkvarnar här i Tornedalen,den sist bevarade grunden  som har varit bevarad ända till 50 talet var belägen i Päkkilä by och var 8 kantig, det skall även funnits en i Poikkijärvi(Västra Kuivakangas) på Pieti hemanets gårdsplan och även Soukulojärvi by har haft en på Petäjäniemis gårsplan
Mvh Roland

[Peder Andersson]

Sture> Ja, jag har ju en benägenhet att snöa in i diverse detaljer. Men dessa väderkvarnar var nog för våra förfäder just inga detaljer för dem. Jag vet inte, men jag får för mig att det kanske inte har varit så vanligt med väderkvarnar i den nedre älvdalen. Jag vet inte om jag någonsin har stött på omnämnandet av väderkvarn i något sammanhang i diverse handlingar vad gäller exempelvis Nederkalix socken. Andra typer av kvarnar har jag ju stött på en hel del av.
Så uppgiften om att Lars Larsson Forsman (1761-1795) i Niemis, Hietaniemi sn förolyckades vådel.[igen] i en väderqvarn (Hietaniemi Död- och begravningsbok C:1 1733-1803, fol. 332), är ju mig veterligen inte allt för vanlig på våra breddgrader, för att inte säga anmärkningsvärd. Så bara av den uppgivna platsen i dödboken (väderkvarnen) där hans olyckligen timade död inträdde, sätter ju onekligen igång funderingarna. För övrigt var ju Lars Larsson Forsman (1761-1795) en småkusin (tremänning) till min farmors fm fm Anna Greta Nilsdotter (1795-1860), g m Carl Olof Morin (1803-1866).
 
Vänligen
 
//Peder

[Birgitta Hansi]

Hej Grabbar
Med allt tekniskt som jag i nutid kopplar till det manliga könet blir jag lite förvånad över den här diskussionen. Kvarnar finns och har funnits i många olika former och  till olika ändamål; vattendrivna, ångdrivna och luftdrivna att användas till olika ändamål; sågverk, mjölframställning, el-produktion med mera. Benämningen väderkvarn kopplar jag till den vinddrivna som jag tror har varit mer vanlig söderöver, medan den vattendrivna har använts mer norröver i landet.  
Jag kan också tänka mig att det kvarnprojekt som var på gång i Piteå skulle drivas med en annan teknik än de kvarnar man hade sedan tidigare eller till ett annat användningsområde. Jag vet att man bland annat ledde om Tvärån i Piteå landsförsamling för  att få mer vatten till sågverkets kvarn.
 
Birgitta Hansi

[Roland Juntti]

Hej igen
Det här med väderkvarnar är ingen ny diskussion utan frågan har faktiskt varit uppe ett flertal ggr under åren i detta forum,har i sammanhanget tänkt ett flertal gånger på att det inte alltför ovanliga namnet här i Tornedalen nämligen Myllymäki(Kvarnhöjd-Kvarnberg)  bör ha en anknytning till en kvarn placerad på en höjd och på höjder eller berg brukar sällan finnas några vattendrag
Om jag ej missminner mig skulle väderkvarnen i Bäckersta (Päkkilä)varit belägen på Mansikkas hemman  
Mvh Roland

[Peder Andersson]

På Institutet för språk och folkminnens hemsida (Ansvarig för sidan: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM): http://www.sofi.se/1760?q=kvarn&submit=S%C3%96K&s=
Finns en utgivelse av Arvidsson, Alf, Arbetslivets folktro: en sammanställning av traditionsmaterial från övre Norrland. I denna sammanställning av traditionsmaterial rörande arbetslivets folktro från övre Norrland vill författaren visa på att folktron existerade genom att den kunde ge svar på viktiga frågor i tillvaron, svar som stod i samklang med det sätt man levde på.
Ur innehållet:
.Boskapsskötsel
.Fiske
.Jakt
.Kvarn-, sågverks, och flottningsarbete
.Åkerbruk
.Övriga arbeten

[Göran Stenberg]

Hej! Då miniatyrväderkvarnar började dyka upp i norrbottniska trädgårdar på 1960-talet påpekade gärna besserwissrar - heter det så i pluralis? - att de var artfrämmande för trakten. Nu finns belagt att de funnits i både Piteå och Tornedalen, men skulle det att gå att hitta belägg från exv Nederkalix vore det högintressant. I fråga om naturnamn eller bebyggelsenamn kommer jag dessvärre inte på något exempel av den där typen som betecknar 'höjd' och 'berg'. Det är mest bäckar och åar.
Hur som helst vore ämnet värt en artikel i exv museitidskriften Norrbotten. Bildmaterial finns ju.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2012-11-08 04:24)

[Sture Torikka]

Hej igen,
och vad roligt att det blev sådan respons rörande väderkvarnar i norr efter att Bo Nordenfors tog upp frågeställningen. Även om Birgitta Hansi känner sig aningen förvånad över att manliga forskare finner det intressant med det artfrämmande fenomenet väderkvarnar i norra Sverige, så är ju faktiskt ämnet tämligen intressant i ett historiskt perspektiv. Just p g a dess relativa ovanlighet. Man kan ju fundera över varifrån dessa tidiga norrbottningar fick influenserna ifrån rörande väderkvarnar? Kom dem på det själv eller hade någon söderifrån tipsat dem om möjligheten?
 
Roland Juntti funderar över namnet Myllymäki som ju naturligtvis härleds till någon sorts kvarn. Men i de fall jag har kunnat belägga namnets ursprung så har det ofta varit fråga om gårdsnamn på någon höjd eller sluttning intill/ovanför ett vattendrag där det då funnits en bäckkvarn. Mina ringa observationer kring detta har i vart fall inte lett till någon väderkvarn utan till vattenkvarnar. Men visst kan en kvarn finnas i en sluttning också, om där finns vattendrag. För då får ju kvarnägaren och mjölnaren rejäl skjuts i vattnet. Och det är väl bra? Är inte kvarngeografin på det viset dels i Orjasjärvi i Övertorneå, Laitamaa i Hietaniemi och i Nuottioranta i Ylitornio?
 
Funderar
Torikka
(som i övrigt är helt novis rörande kvarnkonstruktioner m m. Förfädernas kunskaper har inte speciellt ofta nedärvts vidare till senare generationer)

[Birgitta Hansi]

Hej alla
Jag anade nästan att mitt inlägg skulle missuppfattas, jag avsåg bara att Carl Jacob Örnberg f. 1779 utlåtande kan tolkas på mer än ett sätt. Det vill säga att innebörden inte behöver vara att det var den allra första väderkvarnen i Norrbotten, utan att det kanske var den allra första som byggde på en viss teknik eller för ett visst användningsområde. Men jag har inte läst hans projekt så jag kan bara fabulera.
 
Birgitta Hansi

[Peder Andersson]

Hej!  
Ytterligare ett bidrag av väderkvarn, denna gång från min mormors födelseö, Hindersön i Luleå skärgård.  
 
Väderkvarnen
På det 26 meter höga Ostigårdsberget finns rester av en väderkvarn, en s. k. stubbkvarn. Den skall ha uppförts omkring 1818 och var byns gemensamma egendom. Enligt en teckning av H Lagergren i Norrbottens museum återstår 1921 endast rester av foten och kvarnhuset. På ett fotografi från 1931 är den i ännu sämre skick. Då man på 1960-talet restaurerade väderkvarnen på Junkön diskuterades också om Hindersökvarnen skulle byggas upp. Detta var dock svårt att genomföra på grund av dess dåliga skick. Sedan man slutade använda väderkvarnen på Hindersön under 1800-talets senare hälft malde man säden på en större vattenkvarn på fastlandet. När en valskvarn togs i bruk i Råneå malde man kornet där och senare också vid valskvarnen i Gammelstad. (Isaksson, Britt och Olov, Norrbotten 1980-81 Skärgård (1982), Skärgårdsby och skärgårdsfolk - Hindersön på 1960-talet, s. 134).  
-----  
 
Vänligen  
 
//Peder

[Sture Torikka]

Häftigt Peder!
Jag har för ett par år sedan faktiskt varit in i den åldrande väderkvarnen på Junkön och det var läckert. Den var nog så gammal och man frapperades över storleken på insidan. Det var som en full kvarnanläggningsverksamhet där inne. Utan att alls veta så är jag aningen tveksam till att Lars Forssmans 1790-tals väderkvarn såg ut på det sättet? Ute på öarna i Lule skärgård fanns det en helt annan typ av (kraftig) blåst som dem nog inte upplevde i Niemis by i Tornedalen, sex-sju mil från kusten.
Tack för informationen,
Torikka

[Ulf Holmberg]

Troligen finns betydligt äldre bevis på kvarnbyggande i Norrbotten. När borgaren i Piteå Erik Olofsson Major dör 1747 så omtalas han som kvarnbyggare och i rådhusrättens protokoll 1735 omtalas han för sin fattigdoms skull måst taga sin son från trivialskolan för att undervisa sin son att bygga och reparera de omtalte väderkvarnar, Staden till nytta.
Dessa var troligen belägna något nordväst om Piteå (nya) stad och idag minner gatan Kvarngatan och idrottsarenan Kvarnvallen (alldeles intill) om kvarnarnas läge och funktion.

[Sture Torikka]

Väldigt intressant, Ulf!
Jag tackar för dem uppgifterna och lägger dem i min digitala norrbottniska väderkvarnsmapp.
Hälsar
Torikka

[Karin Nilsson]

Handelsman Otto Wilhelm Häggström - död, 1753 0831. Bosatt i Piteå Stad.
Vigd i Stockholm.
Hustru Magdalena Lafven - död, 1740 0929. Far Abraham.
 
Varifrån kommer Otto Wilhelm, vilka är hans föräldrar ?

[Karin Nilsson]

Rättelse.
 
Hustru Magdalena Laven Häggström,
1715 0128 Piteå Stad - 1788 0516 Piteå Stad.
 
Far Lars Laaf.
Mor Anna Jakobsdotter.

[Ewa Sandberg]

Finns det någon släktkoppling mellan Petrus Melander (tillsammans med Brigitta son Petrus 17400907), Anders Melander (tillsammans med Magdalena dotter Magdalena 17460807) och Lars Melander f.17220322 i Öjebyn? Den senare son till Mats Matsson Bryggman och Rachel.

[Karin Nilsson]

Lars Melander 1722 hade syskonen, ( födelsebok Öjebyn ),
Margareta 1724,
Per 1725.
 
Deras mor Rachel Persdotter kom från Umeå före det hon var bosatt i Öjebyn.
Anders hustru hette Magdalena Teger. Borde även hon ha sitt ursprung i Umeå.
 
Kan det vara så att Anders är född i Umeå, och är en äldre broder. ?
Kanske Rachel även hette Melander ?, och att barnen tog hennes efternamn ?
 
Denna familj kan även ha någon koppling till Finland.

[Åke Lundqvist]

Magdalena Teger föddes i Piteå stad 1704-09-03 som dotter till Mårten Persson Teger och Malin Sandberg. Mårten P T var tullskrivare och född i Umeå stad. Malin Sandberg dog i Piteå stad 1754-04-15, enligt dödsnotisen 76 år gammal. Men var kom hon ifrån?

[Sören Gabrielsson]

Hej!
Min morfar Karl ELIS Öberg (1879-1950) hade en kusin EMMA Amanda (1865-1931)f Nyman, som 1898 gifte sig med uppsyningsmannen Anders Peter Julin född i Göksby  Tegelmora sn i Uppland 2/4 1857. Paret bosatte sig på Hospitalet. Emma Julin tituleras änkefru i sin dödsruna i Piteåtidningen måndagen den 1 juni 1931 och sörjes närmast av två systrar Beda och Anna. Jag kan inte hitta Anders Peter i Sveriges Dödbok och undrar om någon kan upplysa mig om var och när han dog. Anders Petter Julin synes ha gått på Wiks folkhögskola i Uppsala 1876-77 och kom till Piteå 1893 där han fick anställning på Hospitalet.
 
Tacksam för svar
Sören Gabrielsson

[Annalena Lidenskog]

Hej Sören!
Anders Julin avled 2/8 1928 och Emma Amanda 31/5 1931
Piteå landsf. F:11 (1925-1941) bild 730 sid 65/bild 1230 sid 115
Piteå landsf. AIIa:3f (1929-1941) bild 450 sid 1541 AD Online
Mvh Annalena

[Constantinus Lindfors]

Komplettering till mitt tidigare  från 10/10 2007 om båtsmannen Petter Byskman, som sökte bli borgare i Piteå:
 
Jag har nu återfunnit denne Petter Byskman såsom begravd i S:ta Katarina fs i Stockholm 18/10 1710 (nr. 1728).
Arkiv Digital-källa: Katarina CI:11 (1711-1715) Bild 43 / sid 40 (AID: v86988.b43.s40, NAD: SE/SSA/0009)

[Tommy Andersson]

Mårten Matsson finns i mantalslängder från fram till 1683. Jag har en domboksuppgift från 1677 på att han var gift med en dotter till Nils Holgersson i Lappvattnet, men vad hette hustrun? Dom ser ut att ha minst två vuxna söner, i varje fall enligt längderna. Finns det uppgifter på vad dom heter och vart dom tar vägen?
 
Första mantalslängden där hustru noteras är 1652.
 
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-08 11:43)

[Constantinus Lindfors]

Tommy: Vad intressant för jag kände inte till ursprunget på Mårten Mattssons hustru Karin! Källa på domboksuppgiften?
 
Mårten Mattsson (död 1683) och Karin (död 1686) skrevs ibland under staden (1651-1684) och ibland under Öjebyn 22 Svartnäs (1653-1680). Makarna hade sju barn, av vilka fem är kända med namn: Catharina Melandra, Matts, Mårten, Jonas Melander och Margareta.

[Tommy Andersson]

Constantinus: Jaha, det är Melanders det handlar om, spännande.  
 Lite förenklat, vad anbelangar Holger Perssons hemman i Lappvattnet om ett helt mantal, det hans dotterbarn sins emellan har delat i så måtto Olof Nilsson haver därav en halvpart, och de andra arvingarna Johan Jonsson i Hjoggböle, Per Jonsson i samma by, Olof Danielssons moder i Storkåge, och Mårten Matssons hustru i Piteå den andra halvan, vilken Olof Nilssons dotter Brita med sin nuvarande man Anders Nilsson begärer sig lösa in efter syskonköpet.... etc.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3160 (1677-1677) Bild 5030 / sid 790 (AID: v421954.b5030.s790, NAD: SE/RA/42042202)
 
Det finns fler domboksutdrag som berör släktförhållandena i Lappvattnet, men kort kan jag säga att Brita Olofsdotter är mamma till brofogden mm Olof Andersson Fattenborg i Kräkånger, vars släkt breder ut sig över både Väster, Norr och Österbotten och som är en ana jag härstammar tvåfaldigt ifrån, därav mitt intresse.

[Peder Andersson]

Tommy,
 
Ja, verkligen intressant. Hur har du kopplat denne Nils Holgersson i Lappvattnet som en fader till Mårten Matssons i Piteå ej namngivna hustru utifrån denna domboksnotis från 1677? Rör det sig om Lappvattnet i Burträsk?

[Constantinus Lindfors]

Tommy: Tack, nu har jag kikat i domboken och gör den tolkningen att Olof Nilssons fyra medarvingar var syskon (Holger Perssons dotterbarn) som efter deras moders bortgång fått ärva hemmanets andra halva.
 
I boken Skellefteå socken 1650-1790 på sida 538 under Hjoggböle 3: Jon Persson (1588-1676) var ägare till gården 1628-71. Han var gift och hustrun dog 1679. Hon var en dotter till Nils Holgersson i Lappvattnet i Burträsk socken. Makarna hade barnen Johan (1622-1685) och Per.
 
Här konstaterar jag två felaktigheter: Jon Perssons hustru var dotter till Holger Persson, och hon var död senast oktober 1677 (tinget 9-11/10). Mårten Mattssons hustru Karin i Piteå var alltså dotter till Jon Persson i Hjoggböle, och samtidigt förklaras bakgrunden till Jonas Melanders dopnamn!

[Tommy Andersson]

Peder:
 
Jag skrev galet i hastigheten, jag menade givetvis Holger Perssons dotterdotter. Det finns fler domboksnotiser som kastar ljus över den här släktkretsen, jag har skrivit av två till, men jag kan redovisa dom under Burträsk istället.  
 
Constantinus:
 
Ja, det verkar ju vara en rimlig tolkning. Mårten Matssons ursprung är i Öjebyn 22 då eller?