Nils Nilsson fr Skellefteå gift 5 april 1761 i Nederkalix

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

jag undrar vem Nils Nilsson var? Vilka var hans föräldrar? Var var han född?

Han gifte sig 5 april 1761 med Karin Isaksdotter i Nederkalix. Hon var född i Bondersbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034892_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3040%2C715%2C3013%2C1399

Men hon var piga i hushållet till sin farbror Olof Davidsson som gift med Kerstin Nilsdotter på Ersnäs nr 17 i Nederluleå församling. Deras son Jöns avled innan han nådde myndig ålder. Karin övertog därför hemmanet tillsammans med maken Nils från Skellefteå.

Men vem var han?

Med vänlig hälsning,
Desirée

[Constantinus Lindfors]

Född 23/10 1733 på gården Ersnäs 23. Familjefadern blev senare soldat på rote 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs år 1741. Jämför Nederluleå AI:2B sida 68 och AI:3A sida 67 med Skellefteå AI:2 sida 234. Mer information går att finna ute på nätet.

[Karin Desirée Granqvist]

Om jag förstår dig rätt Constantinus, Nils var född på Ersnäs nr 23 och blev sedan soldat i Skellefteå socken?

Annars en massa tack för svaret. För det är ogjort att leta efter "Nils Nilsson Skellefteå" på nätet, annars.

[Karin Desirée Granqvist]

När jag sökte på "Nils Nilsson Dyhr" kom jag på denna sida http://www.jenson.se/000/017/975.htm

Men jag vet med mig att personen bakom den inte alltid har rätta uppgifter.

Fast Nils Nilsson är ingen släkting till mig, utan hans hustru var gift med en bror (Olof Davidsson) till en anfader (Erich Davidsson) till mig. Jag halkade in på deras syster Karin efter att ha kartlagt alla barnen till David Ersson i Bondersbyn i Nederkalix fs/sn.

Det var Leif (Boström) som skrev till mig att en av min anfaders syskon (den Olof Davidsson) hade flyttat till Ersnäs. Jag och han nystar lite i den familjen, de familjerna i Ersnäs från Nederkalix.

Fast nu har jag och han lite mer att gå på.

[Karin Desirée Granqvist]

Född 23/10 1733 på gården Ersnäs 23. Familjefadern blev senare soldat på rote 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs år 1741. Jämför Nederluleå AI:2B sida 68 och AI:3A sida 67 med Skellefteå AI:2 sida 234. Mer information går att finna ute på nätet.

Förresten, den där Nils Nilsson Dyhr blir släkt till mig. Jag är släkt med en av hans bröder.

Föräldrarna bodde på Gäddvik nr 3 Dåvis. Mamma Segrid Larsdotter var från (dagens) Överluleå. Hemmanet tillhörde från början Nils Nilssons mammas, Lisbetha Davidsdotters födelsehemman. Lisbeta tog över hemmanet i Gäddvik för att brodern gift sig på annat håll.

[Constantinus Lindfors]

Desirée: Så roligt att stöta på en släkting med familj. Jag har undersökt lite vidare.

Systern Eva Nilsdotter tjänade hos komminister Erik Netrin i Lund och flyttade till Kalix år 1755 (Skellefteå DII:2 sida 132). Gift 16/9 1759 i Jokkmokk sn (AI:1 sida 107).

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Modern Karin Jonsdotter bodde hos sonen i Ersnäs åren 1766-1773 (Nederluleå DII:1B sida 146). Därefter bör hon sökas hos dottern Karin, men frågan är bara var.

[Karin Desirée Granqvist]

Ja, jag mindes först i efterhand att släkten på Gäddvik nr 3 flyttade till Ersnäs, köpte sig hemmanet där.

Jag ska se hur det ser ut på Geni med familjen och barnen i Ersnäs och se om det finns något att lägga till. jag ska också meddela leif eftersom han kan vara intresserad i familjen också, för det var han som skrev till mig att familjen flyttat från G-vik till E-näs.

TACK för  all information! Men jag skrev till leif att familjen måste ju haft någon koppling till Skellefteå för soldat Nils Nilsson gifte ju sig till Sunnanå. Annars var det mest borgerskapet och handelsmännen som gifte sig över socknar, Luleå och Skellefteå socknar låg ju inte ens grannar.

[Karin Desirée Granqvist]

Eller det blir ju snarare att hustrun Karin Jonsdotters familj hade koppling till Luleå socken eftersom hon förefaller ha kommit till socknen först. Nils blev soldat sent. Alla deras barn är dessutom födda i Ersnäs.

[Karin Desirée Granqvist]

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Nils syster Karin föddes 27 augusti 1712 i Ersnäs och döptes den 29. Hon var då över 50 år gammal innan hon flyttade ut. Hon bör då nästan ha flyttat till en släkting tänker jag. För hon blev nog inte piga vid den åldern om hon inte varit det innan.

Eller talar vi om olika generationer nu? Jag tror i alla fall inte det.

[Karin Desirée Granqvist]

Nils hade också övriga systrar

Lisbetha Nilsdotter f 30/8 1704 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Har ännu inte följt hennes vidare liv.

Anna Nilsdotter f 30/5 1707 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Gift 2 ggr: Olof Er(ich)sson och Lars Nilsson bägge i Buddbyn i Nederluleå fs/sn. Död på Buddbyn nr 7.

[Constantinus Lindfors]

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Nils syster Karin föddes 27 augusti 1712 i Ersnäs och döptes den 29. Hon var då över 50 år gammal innan hon flyttade ut. Hon bör då nästan ha flyttat till en släkting tänker jag. För hon blev nog inte piga vid den åldern om hon inte varit det innan.

Eller talar vi om olika generationer nu? Jag tror i alla fall inte det.

Jag åsyftade Karin Nilsdotter, född 20/9 1739. Hennes faster tillika dopfadder med samma namn avled 12/5 1745.

Modern Karin Jonsdotter lär inte vara identisk med Catharina Sundström på Sunnanå 1, född år 1708 på Lund 3, och som blev bortgift år 1730.


Tillägg: Ulf Lundströms bok "Skellefteå socken 1650-1790" uppger oriktigt på sida 497 en annan dotter "Karin, född 1710 "som gifte sig 1736 och blev soldathustru på roten 58 Dyr". Jag medger att det inte är lätt att tolka uppgifter på sida 239 i AI:2. Dock har DII:1 sida 121 denna Karin med efternamnet Månsdotter. Den 10/10 1736 lystes för soldaten Anders Strykare med pigan Karin Månsdotter i Sunnanå. Samma bok på sida 859 uppger att Anders Östensson från Gärdsmark 4 var soldat på roten 34 Strykare åren 1735-1742. Här heter hustrun Karin felaktigt Persdotter.

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 117 (1736) Bild 2980 / sid 677 (AID: v900827.b2980.s677, NAD: SE/RA/5511311)

[Constantinus Lindfors]

Skellefteå AI:2 på sida 234 har soldatänkan Karin Jonsdotter med referens från sida 289 som är Per Perssons (1703-1775) hemman Falmark 20. Om dennes släktkrets har en längre diskussion förts och en mängd nya uppgifter framkommit som inte finns med i Ulf Lundströms bok:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=165440.0

Nu misstänker jag att Karin och Per skulle kunna vara kusiner, och mitt förslag blir härmed att Nils Nilsson Dyhrs hustru Karin Jonsdotter föddes på Bäck 3 till Jon Gabrielsson från Innervik och dennes första hustru Barbro Persdotter från Falmark 20. Karin bodde hemma än 1724 (AI:1 sida 143) och så får vi inte förglömma att hennes näst äldsta dotter bar namnet Barbro. Barbro Nilsdotter föddes 2/4 1738 på Ersnäs 23, och dog där 27/10 samma år.

[Karin Desirée Granqvist]

Jätteintressant! Jag ska tittat närmare på uppgifterna i AiD.

Min fråga kvarstår dock, utan att du behöver svara, hur hustrun kom sig från Skellefteå socken till Nederluleå där hon gifte sig med Nils Nilsson.

Mvh

[Constantinus Lindfors]

Måste det vara något alldeles särskilt...? Ett annat exempel är Jöns Nilsson (ca 1695-1771) på Alvik 1 som ingick äktenskap 13/8 1721 med Malin Andersdotter (ca 1696-1772) från Kusmark i Skellefteå lfs. Källbomark 2 enligt Ulf Lundströms bok, sida 188, men efter så många gånger tidigare tillåter jag mig att tvivla på uppgiftens riktighet även denna gång.

[Karin Desirée Granqvist]

Ja, jag anser det. För det var inte så vanligt att en bondeson från en socken blev soldat i en annan socken.

Rotebönderna i egna socknen, ja egna byn, behövde besätta sina roten och naturligtvis ville då få rotena besatta. Inte ville de att potentiella rotesoldater skulle lalla iväg överallt annars och bli soldater i andra socknar, eftersom risken fanns att de till slut själva var tvungna att bli soldat på egen rote.

De som hade potential att gifta sig och flytta över flera sockengränser var hemmansägande köpmän och borgerskapet, som inte uppstod i Norrland förrän 1621 med städernas etablerande.

För jag tror inte Karin bara beslutade sig en dag att promenera från byn Lund i Skellefteå socken till Avan i Luleå socken bara så där. För mig som är historiker med doktorgrad i 1600-tals historia är sådana frågor i alla fall jätteintressant. Om andra inte bryr sig i det, ja då bryr sig andra inte i det. Men jag som historier tycker det är intressant. Fast jag får ta den diskussionen med mig själv förstår jag.

[Karin Desirée Granqvist]

Oftast hade man vad jag kallar "ankare" i en socken. En köpman i en socken som gift sig med en köpmannadotter i en annan socken. Sedan drog det 'ankaret' sin släkt från födelsesocknen, tom. födelsebyn, till socknen där de många gånger gifte sig med insocknes.

Bryggmansläkten i Piteå socken är exempel på det där en av köpmännen gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken. Sedan kom både hennes syster Sara till Piteå sn och gifte sig och brodern blev dräng hos dem i Pitholm. Bryggman kom själva från handelsområdet Roden (= norra Uppland), närmaste bestämt från Öregrund och ska enligt uppgift hetat Brügman, som är vanligt i Nederländerna. Axel Oxenstierna var jättearg på de där i 'notta botten' för de handlade så himla mycket med Nederländerna. Bryggman kom själva så sent som år 1600 till Piteå socken och anfadern var skattbefriad vilket talar för att han hade kronotjänst. Sedan kom på 1620-1630 handlade nederländska Brügmans till Luleå socken även om en koppling mellan de i Pitholm/Piteå stad inte kunnat beläggas med de handlande Brügmans som var i Luleå socken en period.

Idag hittar folk partners överallt i världen via nätet, men då fanns inte nätet. Så jag tycker att det är intressant hur enskilda familjer och släkter på geografisk distans kom i kontakt med varandra och gifte sig. Köpmannasläkter och borgarskapssläkter hade mycket större geografisk spridning på sina giftermål jämfört med en stationär bonde. Å ena sidan kunde en stationär bonde få möjlighet till gifte från annan socken långt borta om en köpman, tillika hemmansägare, tagit sin syster eller yngre moster eller yngre faster i sitt nya hushåll. 'Ankaret' alltså.

[Ulf Holmberg]

Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1.      1.  Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2.     2.   Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3.      3.  Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4.       4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5.       5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.

[Karin Desirée Granqvist]

Oj, här var det många frågor som jag faktiskt inte förstår helt varför jag ska svara på här i en tråd som egentligen handlar om Nils Nilsson från Skellefteå.

Anders Johansson Häggman.

Piteå släktforskarförening via en kort diskussion på sidan Efterlysningar där det uppgavs att Olof Andersson kommit med den uppgiften. Den sidan kanske du klarar av att söka på själv.

Släkten uppträder för första gången år 1600 i mantalslängden. Och samma där, uppgifter på diskussion på sidan för efterlysningar om att den uppgiften kommit från Olof Andersson, en uppgift som jag själv kollade upp; Anders Andersson i Pitholm var inte behäftad med någon skatt.

Om du vet något om gamla mantalslängder, de före år 1642, så står det vad varje enskild person betalade i skatt. I varje fall Piteå socken var de i kronans tjänst skattebefriade vid vissa tillfällen vilket resulterade i att det inte stod någon skattesats vid dem. Ett annat exempel är Hans Nilsson Kråka.

Jag har för övrigt doktorgrad i historia och har aldrig någonsin haft för vana att sprida vandringssägner, bara så att du är på det klara med det.

[Karin Desirée Granqvist]

Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1.      1.  Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2.     2.   Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3.      3.  Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4.       4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5.       5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.

Jag har efter en sökning på nätet förstått att du är bevandrade i Piteå släktforskarförenings verksamhet och säkert därmed med deras hemsida "Efterlysning" också. På den sidan kan du söka "Bryggman" och så kommer nog de uppgifter jag nämnde upp. Om du vill bestrida dem får du ta saken vidare till den som delgivit de uppgifterna. Eller är uppgifter från Olof Andersson en dålig källa? Vissa uppgifter har jag dessutom kollat upp själv.

Andra uppgifter om Bryggmansläkten finns i Olof Andersson & Helge Lundgren, "Piteå församlings äldsta historia, 1300 – 1700 talen", Piteå 2000, eftersom Bryggman var borgare och staden låg tidigare i Öjebyn innan den flyttade till Häggholmen - som du säkert vet.

Och det är underligt att det utkomna USB-minnet om Piteborgare inte innehåller uppgifter om vilka hustrurna till piteborgarna var. Ja, med tanke på att du frågade vem av Bryggmans av borgarna som var gift med Elisabeth Häggman.

[Ulf Holmberg]

Jag nöjer mig med att kommentera påstående 1. Den Anders Johansson  som gifter sig 1764-05-20 i Skellefteå landsförsamling gifter sig inte med någon Häggman. Hon heter Lisa Andersdotter och är från Ragvaldsträsk nr 2. Jag har inte kunnat påvisa något släktskap mellan hennes föräldrar och släkten Häggman. Har du?
I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt.
/Ulf Holmberg.

[Constantinus Lindfors]

Med visst bistånd från Ulf Holmberg har jag nu kartlagt Karin Jonsdotters släktkrets, ty hon återfinns bland faddrarna till Gabriel Jonssons i Kroksjön barn Anders, döpt 12/11 1727 (Skellefteå C:1 sida 114v).

Att börja så behöver jag rätta till många felaktigheter i Ulf Lundströms verk “Skellefteå socken 1650-1790” :

Olof Jonssons son Jon Olofsson på Falmark 12 ingick äktenskap med Rakel, Anders Perssons dotter från Falmark 5. Efter det att Rakel Andersdotter blivit änka återvände hon möjligen till sin hemgård, men kom efter en kort tid att ingå ett nytt gifte med store Per Persson på Falmark 1. På den gården skulle Rakels son Anders Jonsson så småningom komma att bruka.

Anders Perssons hemman på 7/8 mantal övertogs då av Per Jakobsson som flyttat in till byn med åtminstone två fullvuxna söner Sven och Per. Omkring år 1670 delas Per Jakobssons hemman, där en del blir Falmark 6 med mågen Henrik Henriksson finne och därefter sonen Sven Persson som nya ägare.

Sven Persson bodde tidigare på Hjoggböle 9, där han ingått äktenskap med Jon Erikssons änka Kerstin Olofsdotter. Efterträdaren Olof Jonsson på Hjoggböle 9 var alltså Kerstins son tillika Svens styvson. Olof Jonsson är mig veterligen inte släkt med Anders Jonsson på Falmark 1. Lundströms bok uppger att Per Jakobsson hade styvsystrar, men jag har inte funnit belägg för att så är fallet.


Domboksnotis från 27/7 1666: "Johan Olofson i Fålmark kiärade till Peder Jacobson ibidem på sins broders wägnar, om någon skuld efter deras fader, och efter gällen woro giorda för änn Peder Jacobsonn steg till hemmanet, och hemmanet icke hiuta efter till alla giällenärarne. Beslötz det hemmanet skal werderas, och om det till giällen icke tillräcker, så skal bedstas så af mark som mark och sådan behåller Jacob hemmanet efter werderingen.

Johan Olofson i Fålmark kiärade till Peder Päderßon ibidem om någon omyndige barns arf, efter han är deras faderbroder och således deras målßman, och till sig taget barnsens arf, efter modren hafwer gådt å annat gifte, Beslötz det Johan tager barnen till sigh sampt deras arf, och dem försörier till sina myndiga åhr, och modren bor på sin mans hemman."

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3147 (1665-1666) Bild 3970 / sid 388 (AID: v421280.b3970.s388, NAD: SE/RA/42042202)

 
Per Jakobsson omnämns sista gången i längderna år 1681, och var sannolikt död före april 1684 då Henrik Henriksson i Falmark på sin hustrus vägnar kärade mot svågrarna Sven och Per Perssöner om arvejord. Noterbart är att någon utlagd testamentspenning efter Per Jakobsson och/eller hans hustru icke påträffats i Skellefteås kyrkoräkenskapsböcker. Och då släktkretsen rymmer finländska inslag så ser jag det inte som helt otänkbart att Per Jakobsson blivit förd till sista vilan på sin tidigare, för oss okända, hemort - gissningsvis någonstans längs östra rikshalvan. Samma sak gäller för sonen lille Per Persson ifall denne avlidit under året 1694.

Domboksnotis från 7-8/4 1684: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3471 (1684) Bild 7290 / sid 717 (AID: v423996.b7290.s717, NAD: SE/RA/42042202)


 
Tabell 1:

Per Jakobsson, död före april 1684 (dombok 7-8/4 1684). Nämnd i Falmark 5, Skellefteå lfs åren 1665-1671 och 1678-1681 (mtl).
Gift med NN, som levde än 14/2 1681 (mtl).
Barn med oviss åldersordning:
a/ Sven Persson, se tabell 2.
b/ Per Persson, se tabell 4.
c/ NN Persdotter, död 1691 i Falmark 6 (bg. 4/7; LIa:3 sida 21). Gift senast 1671 (mtl) med Henrik Henriksson finne, som levde än 23/7 1699 i Umeå lfs. Soldat i Falmark från 1658 till åtminstone 1687 (Kenneth Mossberg). Nämnd i Falmark 6 åren 1684-1687 och 1690-1693 (mtl; dombok 7-8/4 1684).
d/ Ingrid Persdotter, född ca 1654 (AI:1 sida 138). Möjligen upptagen i mtl 1675-1679. Se tabell 14.
e/ NN Persdotter, upptagen i mtl åren 1678-1681.


Tabell 2 (från 1):

Sven Persson. Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1669-1681, och sedermera i Falmark 6 åren 1682-1700 (mtl). Sven och hans så småningom blivande hustru Kerstin sakfälldes till fyrtio marker vardera för lägersmål (dombok 24/11 1664).
Gift tidigast 1667 (mtl) med Jon Erikssons änka Kerstin Olofsdotter, som levde än 10/3 1700 (mtl). Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1662-1667 (mtl).
Barn:
a/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1680-1690.
b/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1684-1690.
c/ Per Svensson, upptagen i mtl åren 1687-1700. Se tabell 3.
d/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1690-1696 och eventuellt 1700.

Styvson Olof Jonsson, upptagen i mtl åren 1674-1675. Se tabell 14.
Styvson NN Jonsson, upptagen i mtl åren 1675-1680.

 
Tabell 3 (från 2):

Per Svensson. Nämnd i Falmark 6 åren 1701-1716 (mtl).
Gift ca 1695 (mtl) med Malin Larsdotter, som var 43 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 140). Död 1767 i Falmark 6 (peng till kyrkan 12/4; LIII:2 sida 235). Nämnd 1717-1718 (mtl).
Barn:
a/ Margareta Persdotter, upptagen i mtl från 1714 och var 23 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 140). Död ca 1734 i Falmark 11 (peng till kyrkan 27/1 1734; LIII:2 sida 37). Gift ca 1725 (mtl; Piteå stads dombok 28/1 1769) med Moses Hansson, född 1703 i Falmark 11. Död 1788 i Falmark 11 (peng till kyrkan 15/6; LIII:3 sida 181).
b/ NN [Kerstin?] Persdotter, upptagen i mtl år 1715-1716. Antagligen död sistnämda året.
c/ Lars Persson, född 16/5 (döpt 18/5) 1699 i Falmark 6 (C:1 sida 2v). Död ca 1734 i Falmark 6 (peng till kyrkan 27/1 1734; LIII:2 sida 37). Nämnd i Falmark 6 åren 1718-1733 (mtl). Gift ca 1725 (mtl) med Brita Larsdotter, död 1745 i Falmark 6 (peng till kyrkan 16/6; LIII:2 sida 113).
d/ Sven Persson, född 1704 i Falmark 6. Död 1785 i Myckle 2 (peng till kyrkan 9/10; LIII:3 sida 142). Gift 1730 med Sara Persdotter, född 1706 i Myckle 2. Död 1773 I Myckle 2 (peng till kyrkan 16/1 1774; LIII:3 sida 1).
e/ Jakob Persson Fahlmark, död 12/6 1768 i Piteå stad vid 60 års ålder. Var 14 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (Skellefteå lfs AI:1 sida 140). Borgare i Piteå stad. Gift 11/1 1733 i Piteå stad med Anna Nilsdotter Ruuth, död 21/11 1772 i Piteå stad vid 78 års ålder.
f/ Per Persson, född 1706 i Falmark 6. Död 1770 i Ytterursviken 2 (peng till kyrkan 16/12; LIII:2 sida 262). Gift (lysning 10/5) 1741 med Malin Olofsdotter, född 1705 i Innerursviken 5. Död 1769 i Ytterursviken 2 (peng till kyrkan 19/2; LIII:2 sida 247).
g/ Elisabeth Persdotter (Skellefteå lfs AI:2 sida 278). Död före 28/1 1769 (Piteå stads dombok).
h/ Malin Persdotter, död (bg. 10/11) 1749 i Rosvik 13, Piteå lfs i en ålder av 34 år och 9 månader. Gift 8/12 1745 i Piteå lfs med Hans Andersson, född (döpt 30/11) 1718 i Rosvik 13, Piteå lfs. Död 26/7 1773 i Rosvik 13, Piteå lfs.
i/ Kerstin Persdotter (Skellefteå lfs AI:2 sida 278). Död före 28/1 1769 (Piteå stads dombok).


Tabell 4 (från 1):

Per Persson. Nämnd i Falmark 5 åren 1674-1681 och 1684-1694 (mtl).
Gift med Karin Hansdotter, som var 80 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145). Död 1740 i Falmark 20 (DII:1 sida 146, peng till kyrkan 6/7; LIII:2 sida 91).
Barn med oviss åldersordning:
a/ Per Persson, upptagen i mtl åren 1684-1686. Se tabell 5.
b/ Barbro Persdotter, se tabell 6.
c/ Johan Persson. Soldat från 1691, senare på rote 43 Ryttare. Död före 1704 (Kenneth Mossberg). Gift med Anna, som dopvittnade såsom änka 20/5 1716. Hon levde än 1724 (AI:1 sida 145).
d/ Elisabeth Persdotter, se tabell 11.
e/ Karin Persdotter, se tabell 12.
f/ Ingrid Persdotter Fahlberg, se tabell 13.
g/ Cecilia Persdotter, död 31/1 1768 i Jävre 1, Piteå lfs vid 82 års ålder. Gift 5/11 1727 i Piteå lfs med gästgivaren, finländaren Johan Gabrielsson från Kemi sn. Död 14/11 1783 i Jävre 1, Piteå lfs vid 100 års ålder.

 
Tabell 5 (från 4):

Per Persson, död före mars 1713 i Falmark 20. Nämnd åren 1695-1711 (mtl) och därefter utgått soldat (dombok 26-30/3 1713, §24).
Gift ca 1694 (mtl) med Karin Johansdotter från Tjärn 6. Var 56 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145). Död 1742 i Falmark 20 (DII:1 sida 146, peng till kyrkan 11/7; LIII:2 sida 100).
Barn:
a/ Per Persson, född 1703 i Falmark 20. Död 1775 i Falmark 21 (AI:3b sida 246, peng till kyrkan 6/1 1776; LIII:3 sida 23). Nämnd från 1721 (mtl). Gift första gången ca 1725 (mtl) med Anna Olofsdotter från Bodan 2, som var 20 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 148). Död 1740 i Falmark 20 (peng till kyrkan 14/12; LIII:2 sida 93). Gift andra gången (lysning 10/10) 1742 med Karin Zackrisdotter, död 1756 i Falmark 20 (peng till kyrkan 9/6; LIII:2 sida 173).


Tabell 6 (från 4):
 
Barbro Persdotter, död mellan 21/2 1717 och 16/1 1718 i Bäck 3 (mtl).
Gift med Jon Gabrielsson, som var 50 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Död 1753 i Falmark 14 (peng till kyrkan 23/4; LIII:2 sida 157). Nämnd i Bäck 3 åren 1700-1719, och i Falmark 14 åren 1720-1722 (mtl).
Kända barn:
a/ Gabriel Jonsson, var 30 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 134). Se tabell 7.
b/ Karin Jonsdotter, var 18 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Se tabell 8.
c/ Anders Jonsson, var 16 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Se tabell 9.
d/ Jon Jonsson, född (döpt 4/8) 1707 i Bäck 3 (C:1 sida 16v). Död ung.
e/ Per Jonsson, född (döpt 25/12) 1708 i Bäck 3 (C:1 sida 24). Död ung.
f/ Elisabeth Jonsdotter, född (döpt 2/7) 1711 i Bäck 3 (C:1 sida 35v). Se tabell 10.
g/ Erik Jonsson, född (döpt 22/8) 1714 i Bäck 3 (C:1 sida 50v). Död ung.

 
Tabell 7 (från 6):

Gabriel Jonsson, född 1694 (AI:2 sida 244). Död 1758 I Kyrkostaden (peng till kyrkan 23/7; LIII:2 sida 184). Nämnd i Kroksjön 1 åren 1719-1728 (mtl).
Gift mellan 16/1 1718 och 4/4 1719 (mtl) med Ingeborg Olofsdotter, född ca 1689 i Kroksjön 1. Var 34 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 134). Levde än 1773 i Kyrkostaden, Skellefteå lfs (DII:3 sida 259). Nämnd i Kroksjön 1 åren 1708-1718 (mtl).
Barn:
a/ Karin Gabrielsdotter, född (döpt 3/5) 1722 i Kroksjön 1 (C:1 sida 72v). Död ung.
b/ Per Gabrielsson, född (döpt 21/7) 1723 i Kroksjön 1 (C:1 sida 78v). Död 15/8 1742. Soldat på rote 13 Ros från 16/5 1742. Överförd till Helsingfors i juni 1742 (Kenneth Mossberg).
c/ Jon Gabrielsson Norberg, född och döpt 8/8 1725 i Kroksjön 1 (C:1 sida 93). Död 1779 i Raggsjö (peng till kyrkan 4/7; LIII:3 sida 70). Soldat på rote 62 Nimmernychter från december 1742 till juni 1757 (år 1748 bytte roten namn till Norberg). Sedermera nybyggare i Raggsjö. Gift 1752 med Sara Olofsdotter, född 25/11 (döpt 1/12) 1728 i Långträsk 2. Död 14/4 1805 i Norsjö 10 (AI:4c sida 220).
d/ Anders Gabrielsson, född (döpt 12/11) 1727 i Kroksjön 1 (C:1 sida 114v). Död ung.
e/ Gabriel Gabrielsson, född 5/2 (döpt 6/2) 1732 i Kyrkostaden (C:2 sida 28). Död ung.

 
Tabell 8 (från 6): [Kopplingen obekräftad]
 
Karin Jonsdotter. Var 18 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 143). Borta före 1730 (DII:1 sida 144). Bosatt i Ersnäs 18, och borta efter 12/4 1773 (Nederluleå DII:1B sida 146).
Gift 20/1 1733 i Nederluleå lfs med Nils Nilsson från Gäddvik 3, Nederluleå lfs. Död 23/8 1741 vid Villmanstrand. Soldat på rote 58 Dyhr vid Skellefteå kompani från 16/5 1741 (Kenneth Mossberg).
Barn:
a/ Nils Nilsson, född 23/10 (döpt 29/10) 1733 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/9 1787 i Ersnäs 18, Nederluleå lfs. Gift 5/4 1761 i Nederkalix sn med Karin Isaksdotter, född 12/4 (döpt 15/4) 1733 i Bondersbyn 5, Nederkalix sn. Död 22/6 1812 i Ersnäs 17, Nederluleå lfs.
b/ Eva Nilsdotter, född 30/12 1735 (döpt 1/1 1736) i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/2 (bg. 20/2) 1825 i Stenträsk, Jokkmokk sn. Gift 16/9 1759 i Jokkmokk sn med länsman Nils Persson Granström, född (döpt i januari) 1732 i Granbyn, Sorsele sn (Lycksele C:2). Död 18/1 (bg. 8/2) 1808 i Stenträsk, Jokkmokk sn.
c/ Barbro Nilsdotter, född 2/4 (döpt 3/4) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 27/10 (bg. 18/11) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs.
d/ Karin Nilsdotter, född 20/9 (döpt 23/9) 1739 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Borta efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

 
Tabell 9 (från 6):
 
Anders Jonsson. Var 16 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 143). Död 1770 i Falmark 15 (peng till kyrkan 29/9; LIII:2 sida 261). Nämnd från 1730 (mtl).
Gift 1730 med Kerstin Jonsdotter, född 1712 i Gummark 1. Död 1790 i Falmark 15.
Barn:
a/ Jon Andersson, död 1731 i Falmark 14 (peng till kyrkan 19/12; LIII:2 sida 22).
b/ Barbro Andersdotter, född 7/1 (döpt 6/1!) 1733 i Falmark 14 (C:2 sida 38). Död 1733 i Falmark 14 (peng till kyrkan 22/7; LIII:2 sida 34).
c/ Jon Andersson Falman, född (döpt 23/2) 1734 i Falmark 14 (C:2 sida 52), Trossdräng från augusti 1757, och förrymd 3/9 1759. Utkommenderad till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 och icke som närvarande i Bissdorf 20/11 1759 (DII:2 sida 158; Kenneth Mossberg).
d/ Nils Andersson, född 6/8 1735 i Falmark 14 (C:2 sida 63v). Död 1800 i Falmark (AI:4d sida 88; peng till kyrkan 16/11; LIII:3 sida 338). Gift senast 1771 (DII:3 sida 183) med Sara Eriksdotter, född 1737. Död 5/3 (bg. 15/3) 1818 i Falmark (AI:5d sida 5).
e/ Gabriel Andersson, född 24/1 (döpt 28/1) 1738 i Falmark 14 (C:2 sida 87v). Död 15/7 (bg. 23/7) 1820 i Falmark 14. Gift första gången 1762 med Christina Andersdotter, född 25/11 (döpt 26/11) 1732 i Innervik? (C:2 sida 36). Död 1797 i Falmark 14. Gift andra gången 1799 med Catharina Jonsdotter, född 1737 i Boviken. Död 15/11 (bg. 25/11) 1821 i Falmark 14.
f/ Anders Andersson, född 4/11 (döpt 7/11) 1742 i Falmark 14 (C:2 sida 131v). Död 1743 i Falmark 14 (peng till kyrkan 13/3; LIII:2 sida 102).
g/ Margareta Andersdotter, född 18/5 (döpt 20/5) 1744 i Falmark 14 (C:3 sida 10v). Död 1745 i Falmark 14 (peng till kyrkan 25/8; LIII:2 sida 115).
h/ Israel Andersson, född 2/10 (döpt 3/10) 1746 i Falmark 14 (C:3 sida 39). Död 13/4 (bg. 21/4) 1833 i Falmark/Sjöbotten.
i/ Christina Andersdotter, född möjligen 1748 i Falmark 14 (döpt i februari; C:3 sida 58v?). Död 1773 i Falmark 15 (DII:3 sida 183).
j/ Anders Andersson, född i april 1751 i Falmark 14 (C:3 sida 107). Död 28/10 1788 (1789:års generalmönsterrulla). Soldat på rote 42 Carbin från 9/12 1771. Gift 1773 med Magdalena Johansdotter, född 22/2 (döpt 23/2) 1745 i Bäck 10 (C:3 sida 18; med namnet Maria). Död 17/4 (bg- 25/4) 1819 i Falmark.
k/ Per Andersson, född 14/4 (döpt 15/4) 1753 i Falmark 14 (C:3 sida 142).

 
Tabell 10 (från 6):

Elisabeth Jonsdotter, född 1711 i Bäck 3 (döpt 2/7; C:1 sida 35v). Död 3/8 1794 i Piteå stad. Utflyttad till Piteå 1732 (DII:1 sida 144).
Gift 11/4 1742 i Piteå stad med grovsmeden Per Andersson Sjöberg, född (döpt 10/11) 1712 i Svarttjärn 1, Lövånger sn. Död 4/3 1791 i Piteå stad.
Barn:
a/ Jonas Sjöberg, död i augusti 1795 på resa från Stockholm (bou 8/9 1795). Fiskarborgare i Piteå stad.
b/ Anders Sjöberg, född 7/9 (döpt 9/9) 1744 i Piteå stad. Död (bg. 26/6) 1745 i Piteå stad.
c/ Margareta Sjöberg, född 17/5 (döpt 19/5) 1746 i Piteå stad. Död 15/12 1812 i Ostvik 12, Skellefteå lfs (AI:5a sida 200).
d/ Per Sjöberg, född (döpt 25/9) 1748 i Piteå stad. Död 22/1 1829 i Piteå stad. Glasmästare. Gift 5/3 1778 I Piteå stad med Margareta Dynaesia, född 1/11 (döpt 2/11) 1761 i Piteå stad. Död (bg. 9/7) 1809 i Piteå stad (LIII:3).
e/ Catharina Sjöberg, född 28/11 (döpt 30/11) 1750 i Piteå stad. Död (bg. 23/6) 1802 i Piteå stad (LIII:3). Gift 8/1 1792 i Piteå stad (LIII:3) med skräddaren Erik Sundström, född 1762. Död 23/11 (bg. 26/11) 1854 i Risberg, Norsjö sn.
f/ Jakob Sjöberg, född 25/7 (döpt 27/7) 1752 i Piteå stad. Död före 8/9 1795 (bou efter brodern Jonas).

 
Tabell 11 (från 4):

Elisabeth Persdotter, var 49 år gammal omkring 1724 (Skellefteå AI:1 sida 145). Död 1758 i Falmark 20 (DII:2 sida 160; peng till kyrkan 26/2: LIII:2 sida 182).
Gift (1714:års mtl, sida 1183) med Rasmus Nilsson. Soldat från 18/3 1676, och från 1695 på rote 3 Bäck vid Skellefteå kompani. Slutligen på rote 50 Fluur vid Lövånger kompani år 1710 (Kenneth Mossberg).
Möjliga barn:
a/ Erik Rasmusson, född (döpt 28/2) 1709 ( C:1 sida 25v). Borta senast 1730 (DII:1 sida 146).
b/ Anna Rasmusdotter, död 1764 i Kyrkostaden, Skellefteå lfs (AI:2 sida 398). Dopvittne i Piteå lfs 20/5 1734 (CI:2 sida 133).

 
Tabell 12 (från 4):

Karin Persdotter, var 47 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145) eller född 1669 (Skellefteå lfs AI:2 sida 404). Utflyttad till Piteå med sin man 23/3 1726 (Piteå lfs HI:1 sida 117), återkom ensam till Kyrkostaden i Skellefteå lfs år 1729 (AI:2 sida 404) och återigen utflyttad till Piteå 1/4 1731 (Piteå lfs HI:1 sida 158).
Gift med finländaren Anders Nilsson från Österbotten. Död senast 1729 (Skellefteå AI:2 sida 404). Soldat på rote 50 Hybäck vid Skellefteå kompani från maj 1716 till december 1724. Var 35 år gammal år 1719 (Kenneth Mossberg).
Barn:
a/ Anna Andersdotter, född (döpt 20/5) 1716 (C:1 sida 56). Död ung.

 
Tabell 13 (från 4):
 
Ingrid Persdotter Fahlberg, död 24/10 1761 i Piteå stad vid 76 års ålder. Var 34 år gammal omkring 1724 (Skellefteå AI:1 sida 145).
Gift första gången 3/10 1709 i Piteå stad med borgaren Erik Persson, född (döpt 30/11) 1684 i Piteå stad (Piteå lfs CI:1 sida 27). Död i november 1712 i Stockholm (Piteå stad C:1 sida 8v).
Gift andra gången 3/11 1726 i Piteå stad med borgaren Anders Svensson, född (döpt 4/6) 1701 i Sjulnäs 4, Piteå lfs. Död mellan 5/1 och 23/11 1730 (mtl).
Gift tredje gången 30/1 1737 i Piteå stad med hattmakaren Daniel Schmidt (eller Smith). Död 5/5 1754 i Piteå stad vid 54 års ålder.
Barn:
1a/ Per Eriksson Hortelius, född (döpt 3/7) 1710 i Piteå stad. Död 21/10 1747 i Piteå stad. Borgare. Gift senast 1730 (källa?) med Eva Olofsdotter Bolin, född (döpt 5/10) 1712 i Hjoggböle 4, Skellefteå lfs. Död 16/10 1779 i Piteå stad.
1b/ Erik Eriksson Hortelius, född (döpt 3/11) 1712 i Piteå stad. Död 21/5 1761 i Piteå stad. Borgare. Gift 19/11 1734 i Piteå stad med Anna Mårtensdotter Teger, född ca 1702 i Umeå stad. Död 25/12 1782 i Piteå stad.
2c/ Sven Andersson Backman, född (döpt 3/12) 1728 i Piteå stad. Död 8/1 1774 i Piteå stad. Borgare. Gift 9/1 1759 i Piteå stad med Anna Persdotter Pust, född 10/1 (döpt 12/1) 1735 i Piteå stad. Död 16/12 1790 i Piteå stad.

 
Tabell 14 (från 1): [Kopplingen obekräftad]
 
Ingrid Persdotter, var 70 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 138). Död 1742 i Falmark 3 (peng till kyrkan 12/12; LIII:2 sida 101). Nämnd i Hjoggböle åren 1705-1709, och i Falmark 3 åren 1710-1712 (mtl).
Gift 1681 efter 14/2 (mtl, LIa:2 sida  212) med Olof Jonsson. Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1682-1704 (mtl). Soldat åren 1677-1687. Sven Perssons styvson från tabell 2.
Barn (samtliga födda på Hjoggböle 9):
a/ Elisabeth Olofsdotter. Var 36 år gammal (AI:1 sida 138). Död ca 1740 i Falmark 3 (peng till kyrkan 20/1; LIII:2 sida 82).
b/ Kerstin Olofsdotter, född 1686 i Hjoggböle 9. Var 34 år gammal (Skellefteå AI:1 sida 138). Död 10/2 (bg. 16/2) 1772 i Sörfors, Umeå lfs (dödsdatum 9/2 enligt bou 2/3 1772).
c/ Jon Olofsson, var 30 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 138). Död ca 1767 i Falmark 3 (peng till kyrkan 18/1; LIII:2 sida 234). Nämnd i Falmark 3 från 1714 (mtl). Gift 1727 med Malin Larsdotter, född 1692 i Innervik 18. Död 1767 i Falmark 3 (peng till kyrkan 12/4; LIII:2 sida 235).
d/ Ingrid Olofsdotter. Var 28 år gammal (AI:1 sida 138). Bosatt i Luleå enligt bouppteckning efter systern Kerstin från 1772. Gift med Anders Johansson, född ca 1703. Soldat på rote 56 Kock vid Skellefteå kompani från december 1742 till 18/10 1744 (Ulf Lundström; Kenneth Mossberg).
e/ Barbro Olofsdotter, född 1695 i Hjoggböle 9 (Umeå lfs AI:6 sida 150). Var 26 år gammal (Skellefteå AI:1 sida 138). Död 11/2 (bg. 15/12) 1764 i Västerbacken, Umeå lfs. Gift 21/9 1751 i Umeå lfs med Anders Persson, född 1701. Död år 1760 före 22/6 i Abborrträsk, Lycksele sn (AI:2 sida 12). Bosatt i Tegsnäset 2, Umeå lfs (AI:6 sida 150).

[Karin Desirée Granqvist]

Jag nöjer mig med att kommentera påstående 1. Den Anders Johansson  som gifter sig 1764-05-20 i Skellefteå landsförsamling gifter sig inte med någon Häggman. Hon heter Lisa Andersdotter och är från Ragvaldsträsk nr 2. Jag har inte kunnat påvisa något släktskap mellan hennes föräldrar och släkten Häggman. Har du?
I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt.
/Ulf Holmberg.

Dina frågor om Häggmansläkten som nämns i boken om Öjebyn får du ta med de två som skrev den boken känner jag. Det är för många människor som nämns i den boken för att jag ska kunna gå igenom alla uppgifter och korrelera dem till varandra, bekräfta eller verifiera. Det är säkert lätt att hitta dem genom Piteå släktforskarförening i Öjebyn. Deras hemsida är: https://piteforskare.se/

[Karin Desirée Granqvist]

Jag nöjer mig med att kommentera påstående 1. Den Anders Johansson  som gifter sig 1764-05-20 i Skellefteå landsförsamling gifter sig inte med någon Häggman. Hon heter Lisa Andersdotter och är från Ragvaldsträsk nr 2. Jag har inte kunnat påvisa något släktskap mellan hennes föräldrar och släkten Häggman. Har du?
I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt.
/Ulf Holmberg.

Det verkar dessutom som att du pratar om en annan släkt än mig. Jag har som sagt inte kapacitet att gå igenom en hel bok och kolla referenser.

[Karin Desirée Granqvist]

Vad gäller Bryggmansläkten i Piteå stad, samma släkt som Bryggman i Pitholm, så heter släktens män i staden "Bruggman" i efternamn. Att det inte noterats av släktforskare utan de har istället skrivit "Bryggman" på släktens män i Piteå, är inte bra alls ur vare sig historiskt hänseende eller ur släktforskarperspektiv.

Jon Bruggman hette en i släkten i Piteå stad (se bifogad bild). Sonen Anders Jonsson heter också Bruggman i efternamn vid hälften av de tillfällen han och hustrun döper barn i Piteå stad och hans efternamn användes; ex dottern Elisabeth döpt 21 november 1703 och dottern Britadöpt 24 februari 1708. När Anders inte står som "Bruggman" vid dop står han som "Anders Jonsson". Att eventuellt ge faktumet med användningen av "Bruggman" en förklaring som "prästen var så korkade att han inte kunde skriva in rätt efternamn" skulle bara bli dumt, bland annat för att Bruggman används gång på gång på gång i dopböckerna och för fler män än en, och dessutom från en generation till en annan. Och hur svagtänkt kunde en präst vara och ändå få fortsätta vara präst..?

Bruggman är överhuvudtaget inte ens svenskt. Men att släktforskare som skrivit om Piteå stad och Piteå socken, gett alla i den släkten efternamnet "Bryggman", och undlåtit att påpeka att de hette Bruggman under en lång period och då bland borgargrenen av släkten, har gjort både släktens härkomst och historia och släktforskning om Piteå stad och socken en otjänst. Ingen i släkten handlade heller med humle eller hade bryggeri vilket annars hade förklarat efternamnet "Bryggman". Gästgiveriet i Pitholm fanns på hemman nr 4 Västgård.

Bruggmans var dessutom borgare, och större delen av borgarna i Norrbotten blommade inte ut från någon tuva på en skogsäng någonstans i inlandet och sedan begav sig in till stan för att börja handla. Handel och köpskap med seglatser till Stockholm, Livland, Torneå, Åbo osv. var en alltför stor apparat och alltför kostsamt för att någon på ett nybygge i Norrbotten skulle kunna hoppa in i det bara så där. Därför kom många köpmän i norr söderifrån. Det finns ju böcker om det som Nils Fribergs bok.

Så Olof Andersson hade inte så lite kött på benen när han menade att Bryggman i varje fall inte var en piteåsläkt överhuvudtaget.

Jag kallar min släkt Bruggman i Piteå stad som det står i dopböcker. "Bryggman" kallar jag de av släkten som bodde i Pitholm.

/ Desirée Gran

Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1.      1.  Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2.     2.   Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3.      3.  Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4.       4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5.       5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.

[Gun Jonsson]

Tyskt ü (exv. 1708). Så Bryggman är inte fel.

[Karin Desirée Granqvist]

Inte fontetiskt, uttalsmässigt.

Men historiskt blir det ett fel som ger jätteproblem släktforskningsmässigt vad gäller en släkts bakgrundshistoria. Därför är omskrivningen av "Bruggman" i Piteå stad och Piteå socken till "Bryggman" som gjorts av släktforskare ett stort felgrepp enligt min mening.

Och en del i Norrbotten var från andra platser i Sverige och även från andra länder och det påverkade naturligtvis efternamnen. Att i det sammanhanget ignorera "Bruggman" i källorna som släktforskare gjort som skrivit om den släkten och göra om alla dess efternamn till "Bryggman", utan hänsyn till hur efternamnet stavats i källorna, har varit en stor otjänst mot den släkten är min uppfattning. Det är en form av historierevision som inte alls är bra.

[Gun Jonsson]

Sal. Jon B. i din bild ovan har en "kråka" ovanför "u". Hur skrivs detta på ordbehandlare? Hur uttalas då hans efternamn?
I trakterna av Älvsborg och Skaraborg, har en skrivare haft den lilla egenheten att skriva "Jean" i dopbok, trots att barnet kallas Johan.

[Jörgen Tollesson]

Vad gäller Bryggmansläkten i Piteå stad, samma släkt som Bryggman i Pitholm, så heter släktens män i staden "Bruggman" i efternamn. Att det inte noterats av släktforskare utan de har istället skrivit "Bryggman" på släktens män i Piteå, är inte bra alls ur vare sig historiskt hänseende eller ur släktforskarperspektiv.

[...]

Jag kallar min släkt Bruggman i Piteå stad som det står i dopböcker. "Bryggman" kallar jag de av släkten som bodde i Pitholm.

Om det är samma släkt, varför skulle det då vara fel att stava släktnamnet på samma sätt för alla medlemmar av släkten?

Men historiskt blir det ett fel som ger jätteproblem släktforskningsmässigt vad gäller en släkts bakgrundshistoria. Därför är omskrivningen av "Bruggman" i Piteå stad och Piteå socken till "Bryggman" som gjorts av släktforskare ett stort felgrepp enligt min mening.

Och en del i Norrbotten var från andra platser i Sverige och även från andra länder och det påverkade naturligtvis efternamnen. Att i det sammanhanget ignorera "Bruggman" i källorna som släktforskare gjort som skrivit om den släkten och göra om alla dess efternamn till "Bryggman", utan hänsyn till hur efternamnet stavats i källorna, har varit en stor otjänst mot den släkten är min uppfattning. Det är en form av historierevision som inte alls är bra.

Alla som har erfarenhet av forskning i gamla handlingar vet - eller borde åtminstone veta - att stavningar varierade beroende på vem som höll i pennan. En och samma person kan få sitt namn stavat på olika sätt i kyrkobok, mantalslängd, bouppteckning m.m. Och stavningen kan också variera i olika handlingar även om det är samme skrivare - t.o.m. i samma handling kan det finnas flera stavningar av samma namn.

Det går alltså inte att att peka på en specifik stavning och säga att det är det som personen eller släkten "heter". Det fanns helt enkelt ingen officiellt fastställd stavning av namn förr.

Här finns ett namnregister för Piteå stadsförsamlings vigsel- och dödböcker: https://app.arkivdigital.se/aid/v642013.b10

Och ett för husförhörslängderna: https://app.arkivdigital.se/aid/v642035.b10

De flesta gångerna står det Bryggman, men några gånger Brüggman i dödboksregistret. Om man kollar i originalet vill jag dock få registrets "Brüggman" till Bruggman; man skrev ju u med en våg över (ũ) för att skilja det från n. Och varför skulle man använda ett tyskt ü i Piteå?

Nu är det ju inte lätt att höra skillnad på Bryggman och Bruggman - om u uttalas som u. I dag uttalar dock många personer i Sverige kort u som ö; Bruggman blir då Bröggman. Men om vi inte låter oss förledas av detta nutida 'riks-TV-uttal', utan uttalar kort u som u, så är ju skillnaden mellan Bryggman och Bruggman knappt hörbar, så det är ju inte så märkligt om personer som hör namnet uttalas kan stava det olika.

Jon Bruggman hette en i släkten i Piteå stad (se bifogad bild). Sonen Anders Jonsson heter också Bruggman i efternamn vid hälften av de tillfällen han och hustrun döper barn i Piteå stad och hans efternamn användes; ex dottern Elisabeth döpt 21 november 1703 och dottern Britadöpt 24 februari 1708. När Anders inte står som "Bruggman" vid dop står han som "Anders Jonsson". Att eventuellt ge faktumet med användningen av "Bruggman" en förklaring som "prästen var så korkade att han inte kunde skriva in rätt efternamn" skulle bara bli dumt, bland annat för att Bruggman används gång på gång på gång i dopböckerna och för fler män än en, och dessutom från en generation till en annan. Och hur svagtänkt kunde en präst vara och ändå få fortsätta vara präst..?

Och hur ser det då ut i mantalslängden för Piteå stad 1705 (s. 1336; https://app.arkivdigital.se/aid/v840649b.b1160.s1336)? Jo, som på bilden nedan...

[Gun Jonsson]

Det tyska ü:et finns ovan 23/6; Brüggman. Att jämföra med uttal av München, Düsseldorf!
Jag vet inte om "Ö" varit vanligt i pitedialekt genom tiderna.
Brugg i Nederländerna blir väl mer "Broesch".
Säkert hade skrivaren läst tyska i skolan.
Om senare ättlingar bar namnet: hur stavas det då?

[Karin Desirée Granqvist]

Brüggman är ett vanligt efternamn i Nederländerna och i Danmark. Kan också vara efter "brügg(e)".

Och just på grund av de orsaker du tagit upp i din senaste post, är inte omskrivningarna av "Bruggman" till "Bryggman" något som varit bra för inte enbart för släktforskning utan för historien om Norrbotten och om Sverige i sig.

[Gun Jonsson]

Piteå lands AI/1, s. 173: Pitholm 17: hustru Anna Brygman 1679 (med kråka över y).
Piteå lands AI/3c, s. 324: Pitholm 18, Bryggargård.
Det var vanligt att ta ett efternamn istället för sitt son-namn när man flyttade till annan socken eller stad. Ett namn som kunde anknyta till exv. hembyn.

Uppdatering: Ser att jag varit otydlig med källan, i ett äldre inlägg, om Lisa Andersdotters vigsel 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm: Skellefteå lands HV/1, 1763-1798, bilagor till lysning/vigselbok (Riksarkivets bild-id: A0013708_00005 ).
Noterar att några nätsajter felaktigt påstår att Lisa var dotter till skomakarmästare, inte snickarmästare!, Anders Hagman och Elisabet Bryggman i Piteå stad.

[Jörgen Tollesson]

Piteå delades i en lands- och en stadsförsamling 1686. Stadsförsamlingens äldsta bevarade kyrkobok börjar dock först 1703. Det sägs i arkivförteckningen att också staden ingår i landsförsamlingens bok dessförinnan, vilket naturligtvis stämmer för tiden före församlingsdelningen, men det verkar vara si och så med det därefter (åtminstone vid en snabbtitt).

Men det finns kyrkoräkenskaper före 1703, närmare bestämt fr.o.m. 1694 (LIaa:1). Och där ser vi redan det första året att Anders Jonsson Bryggman den 29/6 köpt en lägerstad (alltså gravplats) och givit testamente (gåva till kyrkan) efter sitt barn (s. 94; https://app.arkivdigital.se/aid/v396841.b240.s94 - och bild nedan). Och den 23/3 1695 har samme man givit testamente efter sitt barn (s. 98).

Om vi så går till den första kyrkoboken, som alltså börjar 1703, så finner vi där sistnämnda år Anders Jonsson Bruggmans dotter Elisabeta döpt den 21/11 (f. 1r; https://app.arkivdigital.se/aid/v138718.b5.s1) och begravd den 19/12 (f. 1v). Men om vi går tillbaka till räkenskaperna, så finner vi (skrivit med en annan handstil än kyrkoboken) att Anders Jonsson Bryggman år 1703 givit testamente efter sin dotter samt betalat för gravens öppning (s. 136).

Så hoppar vi fram till 1714 i kyrkoboken, då salig Jon Bruggmans enka Margareta Olofsdotter begravdes den 21/3 (f. 9v - och bilden ovan i inlägget den 31/12 kl. 19.21). Och vad står det då i räkenskaperna? Jo, för sal. Bryggmans enka är betalt för gravens öppning samt bårklädet (s. 178).

Och 1716 hittar vi Anders Jonsson Bruggman själv bland de döda i kyrkoboken den 25/11, 56 år gammal (f. 12r). I räkenskaperna står det dock bara att Anders Jonssons enka har betalt för gravens öppning (s. 186).

Den äldsta bevarade husförhörslängden för Piteå stad (1720-1749) ingår i landsförsamlingen AI:1, där den finns längst bak i boken med egen sidnumrering. Där finns på n:r 2 i 2:a roten Johan Bryggman (s. 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v138568.b250.s27). Jag vet inte hur han är släkt med Anders, men det är i vart fall en Bryggman i staden. Någon Bruggman hittade jag däremot inte (men den intresserade kan själv gå igenom denna hfl; jag kan ju ha missat någon.)

Då tar vi en titt i stadens handlingar, närmare bestämt en "Förteckning uppå Pitheå Stadz inwånare af borgarskapet" upprättad 1707 (Piteå RR och mag. DI:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v618543.b40). Där finns som andra namn på andra sidan Anders Bryggman, som är över 40 år och rådmansson. Där finns också något som är överstruket och därför svårt att tyda, men troligen har det stått att han är född i Piteå stad.

Som redan tidigare konstaterats står det Anders Bryggman i 1705 års mantalslängd. Låt oss göra några stickprov till bland mantalslängderna. 1695 heter han Anders Johansson Bryggman (s. 877; https://app.arkivdigital.se/aid/v840640.b940.s877). Och 1710 Anders Bryggman (s. 1550; https://app.arkivdigital.se/aid/v840654.b950.s1551). Och dessa tre mantalslängder är alla skrivna med olika handstil.

Summa summarum: Det är den som skrev stadsförsamlingens kyrkobok i början av 1700-talet som fick för sig att skriva Bruggman, men i andra samtida källor (inkl. stadsförsamlingens egna räkenskaper) står det Bryggman.

Detta bevisar det som jag skrev i mitt tidigare inlägg: Hur namn stavas i gamla handlingar beror på vem som höll i pennan. Det går alltså inte att säga att en person eller släkt "heter" si eller så bara för att en viss skrivare valt att stava namnet på det viset.

Bruggman är överhuvudtaget inte ens svenskt. Men att släktforskare som skrivit om Piteå stad och Piteå socken, gett alla i den släkten efternamnet "Bryggman", och undlåtit att påpeka att de hette Bruggman under en lång period och då bland borgargrenen av släkten, har gjort både släktens härkomst och historia och släktforskning om Piteå stad och socken en otjänst.

[Gun Jonsson]

Jörgen,
den Johan Bryggman, som noteras i Piteå lands AI/1, s. 26, med modern Elisabet och syster Elisabet, bör vara densamme som noteras i stadens mantalslängd t ex 1721 - 1749 (ogift) tidigare noteras hustru Elsa Bryggman, med en dotter. 1712 är sista året Anders Bryggman noteras i stadens mantalslängd.
När Elisabet Bryggman och Anders Hagman får första barnet Anna 1745-10-22 i Piteå stad, var Johan Bryggman dopvittne (och även en hustru Anna Rockman).
Stavningar kan absolut variera.

* Johan Andersson Bryggman noteras i stadens mantal år 1717.

[Constantinus Lindfors]

Av databasen ”Piteborgare” framgår att Johan Bryggman (ca 1700-1784) hade nio kända syskon. Hans fader Anders Jonsson Bryggman (1660-1716) hade elva kända syskon, och farfader Jon Andersson Bryggman (död 1682) i sin tur tre kända syskon och en ytterligare syster enligt mantalslängder. Johans farfars fader Anders Andersson Bryggare (död 1643) hade åtminstone en syster vid namn Brita (begravd 10/6 1676).
 
Anders Bryggare var borgare i Piteå stad åren 1623-1643. Birger Steckzéns år 1921 tryckta minnesskrift till Piteå stads 300-årsjubileum uppger korfattat att: ”Enligt en uppgift skall Häggholmen ha blivit inköpt av Anders Andersson Bryggman i Pitholm för 25 d:r kmt.”   

Piteborgare om Anders Andersson Bryggares egendomar :

”Enligt längden 1623 har Anders Andersson byggt 1 jordstuga utan skorsten samt 1 bod.
 
Enligt jordeboken var han ägare till Pitholm 18 åren 1632-1644. Hemmanet skrevs under Pitholm 1632 till och med 1642 och under Öjebyn 1644.
 
Anders Anderssons dödsbo erhöll fastebrev på 1/3 av Bondön 1645. (Roteringskommissionen 1695) ”
 


Vid nedslag i enstaka längder för tiden före 1630 påträffas icke någon Anders Andersson i Pitholm:
 
1630: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044496_00138
 
1622: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044485_00026
 
1620: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044483_00049
 
1600: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044458_00012

 
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.

[Gun Jonsson]

Bryggmans i Piteå stad är helt klart intressanta.
Samtidigt som felaktigheten om hustru Lisa Andersdotter, i Pitholm, behöver bli rättad. Jag svarade på en efterlysning i Anbytarforum: Skellefteå lands 25/7 2007 om Lisa. Hon var ingen Bryggman själv. Och ingen Hagman heller.
Vilket Ulf Holmberg helt riktigt påpekat i den här tråden.

[Karin Desirée Granqvist]

Anders Jonsson Bruggman / Bryggman gifte 1744 sig med Elisabeth (Andersdotter) Häggman. Bryggmansläkten och Häggmansläkten gifter sig flera gånger med varandra eftersom de var ganska så många barn i bägge släkterna. Bryggman i Pitholmen gifter sig också till Skellefteå, fast det är hur prästen skrev in de från Skellefteå socken som är förvirrande eftersom de på hemmanet i Pitholm presenteras som på hemmanet "svägerska" till Anders vilket innebär att man kan först anta att de därmed är systrar till Elisabeth/Lisa/Lisbeth. Fast det med "svägerska" förefaller vara till Anders bror Johan som av någon grund gjorde en tur till Skellefteå socken och fick med sig en fru därifrån.

Svårigheten med Bryggman är att där heter alltid en son Anders till en far Anders. De, i varje fall några, förefaller dela sin tid mellan Bryggargården nr 18 i Pitholm och Staden, både nya och gamla Staden. I varje fall flyttar en son född i Staden till Pitholm och Bryggargården.

Det är för lite släktforskning och hemmansforskning gjord på Pitholm som ställer till det, eftersom någon av döttrarna gifter sig med en annan Anders också i Pitholm. Detta sagt trots att det gjorts ett jättearbete på Öjebyn genom boken Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen, Piteå 2000, av Olof Andersson och Helge Lundgren. Men i den står det t.ex. att Måns Johansson, stamfar till Häggmansläkten, var gift första gången med med Elisabet Eriksdotter, dotter av Erik Eriksson i Orrbyn i Råneå socken och borgmästare i Luleå stad. Fast Elisabet var inte gift med honom utan med borgaren Anders Persson Rokman från Staden i Piteå socken. Anders och Elisabet gifte sig i Råneå församling.

Jag vet inte vad nya forskningen som kom förra året från Piteå släktforskarförening om borgerskapet i Piteå  har gett vid handen, vad gäller t.ex. Bryggman och Häggman. Jag har inte det USB-minnet. Och jag föredrar dessutom att göra min släktforskning själv för ibland har inte Piteanor inte stämt alls, i varje fall inte de äldre versionerna.

Bryggmans i Piteå stad är helt klart intressanta.
Samtidigt som felaktigheten om hustru Lisa Andersdotter, i Pitholm, behöver bli rättad. Jag svarade på en efterlysning i Anbytarforum: Skellefteå lands 25/7 2007 om Lisa. Hon var ingen Bryggman själv. Och ingen Hagman heller.
Vilket Ulf Holmberg helt riktigt påpekat i den här tråden.

[Gun Jonsson]

Vad har Elisabet Hagman, född i Piteå stad 1746, med saken att göra?
Anders Johansson i Pitholm 18, var ju gift med Lisa Andersdotter ifrån Ragvaldsträsk, Skellefteå, enligt lysnings- och vigselbilagan 1764. Hennes far var Store Anders Jonsson, därstädes.

[Constantinus Lindfors]

Den där vigselnotisen berör skomakaren Anders Hagman (ca 1685-1775) som flyttat in från Stockholm år 1727 (stadens dombok 26/4 1729; 15/12 1731). Han gifte sig första gången år 1719 (lysning 6/9 i Hedvig Eleonora fs) med Anna Östensdotter Berg[man] (1687-1743) från Piteå stad.

Författarna till ”Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen” hade hämtat uppgiften från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad, som jordfästes den 8/3 1770. Eurenus hade där uppgivit fel förnamn på Måns Johanssons hustru såsom Elisabet, och i databasen ”Piteborgare” är namnet rättat till Anna Eriksdotter Orre.

[Karin Desirée Granqvist]

Vad har Elisabet Hagman, född i Piteå stad 1746, med saken att göra?
Anders Johansson i Pitholm 18, var ju gift med Lisa Andersdotter ifrån Ragvaldsträsk, Skellefteå, enligt lysnings- och vigselbilagan 1764. Hennes far var Store Anders Jonsson, därstädes.

Vi skriver tydligen om olika personer. Jag har inget annat att säga i saken.

[Karin Desirée Granqvist]

Den där vigselnotisen berör skomakaren Anders Hagman (ca 1685-1775) som flyttat in från Stockholm år 1727 (stadens dombok 26/4 1729; 15/12 1731). Han gifte sig första gången år 1719 (lysning 6/9 i Hedvig Eleonora fs) med Anna Östensdotter Berg[man] (1687-1743) från Piteå stad.

Författarna till ”Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen” hade hämtat uppgiften från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad, som jordfästes den 8/3 1770. Eurenus hade där uppgivit fel förnamn på Måns Johanssons hustru såsom Elisabet, och i databasen ”Piteborgare” är namnet rättat till Anna Eriksdotter Orre.

Ja men då vet jag det, att mycket av släktforskningen om Piteå stad och Piteå socken är hämtat från andrahandskällor. Och enligt Ulf H Larsson, och i denna tråd, är alla Häggman/Hagman i Piteå socken och Stad släkt med varandra. Så jag vet inte längre.

[Gun Jonsson]

Så lysnings-/ vigselbilagan* från Skellefteå kyrkoarkiv, är en sekundärkälla?
Pigan Lisa Andersdotter, från Ragvaldsträsk, som gifte sig i maj 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm, är det en bluff?

Det fanns enligt Pitholms mantal en (1) bonde Anders Johansson, i Pitholm då. År 1764 var han ogift, året därpå hade han en fru noterad.

* Ske-å lands HV/1, s. 5, bildid: A0013708_00005

[Karin Desirée Granqvist]

Kommentaren om sekundärkälla var till Constaninius svar att uppgifterna i boken om Piteå sockens äldsta församling kom från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad. Och därifrån har fel genererats.

Missade du att jag la in Constantinus citat och så kommentaren om sekundärkälla?

Och det är ett faktum att uppgifter har getts i tråden om att Häggman i Piteå stad ska alla vara släkt med varandra. Fast nu har ju Constantinus kommit med helt andra uppgifter -- vilket jag tackar för. Jag vet nu att det finns, som jag misstänkte, två Häggmansläkter i Piteå socken. Att jag kopplade Häggman till Skellefteå var mitt misstag. Fast det är inte mitt misstag att slå ihop två släkter i Piteå stad till en.

Så lysnings-/ vigselbilagan* från Skellefteå kyrkoarkiv, är en sekundärkälla?
Pigan Lisa Andersdotter, från Ragvaldsträsk, som gifte sig i maj 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm, är det en bluff?

Det fanns enligt Pitholms mantal en (1) bonde Anders Johansson, i Pitholm då. År 1764 var han ogift, året därpå hade han en fru noterad.

* Ske-å lands HV/1, s. 5, bildid: A0013708_00005

[Gun Jonsson]

Nej, det jag invänder emot är att du avfärdar uppgiften om vigseln i Skellefteå lands kyrkoarkiv. Kyrkoarkivet verkar därmed inte duga som primärkälla!
Genom att först  påstå att Ulf Holmberg, och senare även jag pratar om en helt annan släkt än din!?

Jag har forskat på Anders Hagman, och dottern Elisabet finns inte med som dopvittne till helsyskonen Annas och Eriks barn. Jag misstänker att Elisabet dog ung. Halvbrodern Christian Hagman, skomakargesäll, dog 1790 i Piteå stad, 67 ½ år gammal. I bouppteckningen s.å. nämns bara bror Erik Hagman, som var med vid upprättandet av den. (Christian kallas felaktigt Hagberg i Digitala forskarsalens bouppteckningsregister).

I det här fallet är det relevanta vem Anders Johanssons i Pitholm 18, fru var och det har inget med någon Hagman/ Häggman-släkt att göra. Kvinnan var från Ragvaldsträsk.

[Karin Desirée Granqvist]

Jag har aldrig avfärdat vigseln som "sekundärkälla".  Ingenstans står det i någon kommentar eller svar nedan från mig att jag "avfärdat vigseln" och kallat den en "sekundärkälla"!!

Jag tar det igen; min kommentar om sekundärkälla var till Constantinus kommentar att boken om Piteå äldsta församling hade tagit uppgifter från en likpredikan och därmed gett fel fru, en syster som jag förstår det, till Måns Johansson, en kvinna som var gift med Anders Pedersson Rokman. För att citera den kommentaren igen jag gav i förra svaret: "Kommentaren om sekundärkälla var till Constaninius svar att uppgifterna i boken om Piteå sockens äldsta församling kom från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad. Och därifrån har fel genererats."

Och i tråden skriver Ulf Holmberg att Häggmansläkten är en piteåsläkt. Jag citerar från honom, du hittar själv hans svar i trådarna om du söker: "I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt." En renoldad pitesläkt. Fast nu har det dykt upp två.

Där är jag i min släktforskning; att det är två Häggman/Hagmansläkter i Piteå under andra hälften av 1700-talet. Och jag har anföräldrar i en och den andra Häggman är ingift släkt till den som gifte sig med den från Stockholm. Och där finns ingiftet med Bryggman.

Var du är i din släktforskning relatera jag inte till, utan det är din forskning.

Nej, det jag invänder emot är att du avfärdar uppgiften om vigseln i Skellefteå lands kyrkoarkiv. Kyrkoarkivet verkar därmed inte duga som primärkälla!
Genom att först  påstå att Ulf Holmberg, och senare även jag pratar om en helt annan släkt än din!?

Jag har forskat på Anders Hagman, och dottern Elisabet finns inte med som dopvittne till helsyskonen Annas och Eriks barn. Jag misstänker att Elisabet dog ung. Halvbrodern Christian Hagman, skomakargesäll, dog 1790 i Piteå stad, 67 ½ år gammal. I bouppteckningen s.å. nämns bara bror Erik Hagman, som var med vid upprättandet av den. (Christian kallas felaktigt Hagberg i Digitala forskarsalens bouppteckningsregister).

[Gun Jonsson]

Som sagt: Gudfruktiga Lisa Andersson i Pitholm 18, var från Ragvaldsträsk.

Som sagt: Hagman/ Häggman Piteå, har inget med henne att göra. Om vi ska hålla oss till fakta.
Punkt.

[Karin Desirée Granqvist]

Fakta har väl inte alltid varit ledordet i forskningen om Piteå stad, och inte Piteå socken heller. Det är mycket, mycket tydligt.

Och jag vill inte bli påförd lögner och påståenden jag aldrig kommit med, vilket skett i kommentarer här och det är också fakta.

Som sagt: Gudfruktiga Lisa Andersson i Pitholm 18, var från Ragvaldsträsk.

Som sagt: Hagman/ Häggman Piteå, har inget med henne att göra. Om vi ska hålla oss till fakta.
Punkt.

[Karin Desirée Granqvist]

Med tanke på att det varit fel i databasen vad gäller andra personer i Piteå stad och att det ska finnas två släkter med samma namn som inte har något med varandra att göra, något som kommit fram här, så skulle jag själv kolla av vad som är i källorna vad gäller familjen Bryggman.

Och med nedslag har du kommit fram till att min uppgift om att Anders Andersson (Bryggman) aldrig bodde i Pitholm var felaktigt. Bryggmansläkten står i Pitholm ofta som "i Staden".

Jag kan inte påstå att detta varit en trevlig diskussion alls med någon av er här, Ulf, Gun, Constantinus, utan full av påhopp och mycket dålig ton.

Men lycka till med er släktforskning.

Av databasen ”Piteborgare” framgår att Johan Bryggman (ca 1700-1784) hade nio kända syskon. Hans fader Anders Jonsson Bryggman (1660-1716) hade elva kända syskon, och farfader Jon Andersson Bryggman (död 1682) i sin tur tre kända syskon och en ytterligare syster enligt mantalslängder. Johans farfars fader Anders Andersson Bryggare (död 1643) hade åtminstone en syster vid namn Brita (begravd 10/6 1676).
 
Anders Bryggare var borgare i Piteå stad åren 1623-1643. Birger Steckzéns år 1921 tryckta minnesskrift till Piteå stads 300-årsjubileum uppger korfattat att: ”Enligt en uppgift skall Häggholmen ha blivit inköpt av Anders Andersson Bryggman i Pitholm för 25 d:r kmt.”   

Piteborgare om Anders Andersson Bryggares egendomar :

”Enligt längden 1623 har Anders Andersson byggt 1 jordstuga utan skorsten samt 1 bod.
 
Enligt jordeboken var han ägare till Pitholm 18 åren 1632-1644. Hemmanet skrevs under Pitholm 1632 till och med 1642 och under Öjebyn 1644.
 
Anders Anderssons dödsbo erhöll fastebrev på 1/3 av Bondön 1645. (Roteringskommissionen 1695) ”
 


Vid nedslag i enstaka längder för tiden före 1630 påträffas icke någon Anders Andersson i Pitholm:
 
1630: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044496_00138
 
1622: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044485_00026
 
1620: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044483_00049
 
1600: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044458_00012

 
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.

[Karin Desirée Granqvist]

Och "uppgiften" om att Bruggman skulle komma från Öregrund är inte mitt påstående utan en piteåforskare, något jag också skrivit ut.

Jag vill inte bli påförd påståendet att jag har kommit med den uppgiften, när jag klargjort att den kom från någon annan.

Så Constantinus Lindfors påstående att jag kommit med "uppgiften" om att Bruggman är från Öregrund är ett ogrundat påstående från hans sida.

Jag har klargjort att den uppgiften kommer från piteforskare.se och är från en välrenommerad forskare som ofta citeras i släktforskning om Norrbotten.

 
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.

[Admin E]

Tänk på att hålla en vänlig och trevlig ton på Forum!
Personangrepp är inte tillåtna.

Härmed avslutas denna diskussion!