ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Edhelius  (läst 3534 gånger)

2021-09-08, 03:09
läst 3534 gånger

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Här kommer vad jag samlat ihop om prästerliga ätten Edhelius från Eds socken i Sollentuna härad i Uppland. Kompletteringar och rättelser emottages tacksamt.  :)


Tabell 1:

Ivar Olofsson Noræus (Sollentuna LIa:1). Inskriven vid Uppsala universitet 1604 eller 1605 [Ivarus Olai Norensis]. Död 1653 i Ed sn. Kyrkoherde i Ed åren 1624-1653 (Fant-Låstboms herdaminne). Den 26/2 1628 förvärvade han en fastighet i stadens västra kvarter (Stockholms tänkebok 15/9 1629; sida 325 i stadsarkivets avskrift).
Gift med NN [Helena?].
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Olof Ivarsson Edhelius. Inskriven 22/2 1626 [Olaus Ivari Noræskogius]. Kyrkoherde i Ed sn åren 1654-1659.
b/ Jonas Ivarsson Edhelius, se tabell 2. Inskriven okänt när.
c/ Ivar Ivarsson Edhelius, se tabell 4. Inskriven 5/6 1641.
d/ Per Ivarsson, se tabell 6. Inskriven 5/6 1641.
e/ Ebba Ivarsdotter Edhelia, se tabell 7.


Tabell 2 (från 1):

Jonas Ivarsson Edhelius, död förmodligen i slutet av 1681 i Vendel sn (bg. 10/1 1682; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Kyrkoherde i Vendel sn åren 1659-1681.
Gift med Margareta Eliasdotter, död 1694 (bg. 11/1; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Hennes moder NN dog i november 1692 hos sin dotterdotter Helena gift Dijkman i Stockholm (själaringning 14/11; bg. 12/12 i Klara fs).
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Helena Edhelia, död 31/12 1706 i Stockholm (bg. 12/2 1707 i Klara fs; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Gift 1674 (Svenskt biografiskt lexikon) med assessor Petter Dijkman, född 1/10 1647 i Hedemora. Död 2/2 1717 (Svenskt biografiskt lexikon).
b/ Ivar Edhelius, död (bg. 29/6) 1684 i Väster-Ekeby, Vendel sn. Inskriven 9/2 1672.
c/ Jonas Edhelius, död 12/3 1694 (Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, år 1694 sida 275; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Inskriven 9/2 1672. Kompanipräst vid Upplands infanterieregemente från 1684, och regementspastor där från 1687 med boställe i Läby sn. Gift senast 1690 (”Uppsala universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XXII” sida 148; datum 12/3 1698) med NN Bergvall, dotter till postmästare Håkan Bergvall och Maria Johansdotter Beckia i Uppsala.
d/ Elias Edhelius, död 1709 i Värmdö sn (bg. 24/2; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Inskriven 9/2 1672. Predikant vid Djurhamns kapell i Värmdö sn. Gift med NN Böös, dotter till en mönsterskrivare Johan Böös samt änka efter kyrkoherden i Östra Ryd sn Anders Persson Helistadius som var verksam åren 1670-1694.
e/ Johan Edhelius, se tabell 3. Inskriven 9/2 1672.
f/ Anna Edhelia, död (bg. 7/10) 1684 i Vendel sn.
g/ Margareta Edhelia, levde än 1717 (mtl). Gift 7/10 1690 i Vendel sn med befallningsmannen Erik Markusson Jäller, död ca 1709 i Jällsta, Viksta sn (mtl).


Tabell 3 (från 2):

Johan Edhelius. Befallningsman i Edebo sn, senare i Rimbo sn.
Gift med Margareta Haag i hennes första äktenskap av två. Död 1734 i Ekholmen, Veckholm sn (peng till kyrkan 30/11; LIa:2 sida 30v). Margareta omgift 28/12 1712 i Rimbo sn med befallningsmannen Tomas Holst.
Kända barn:
a/ Margareta Edhelia. Fant-Låstboms herdaminne (del 3, sida 371) uppger att hon gift sig 1713 med en korpral Per Sahlgren, men ovisst om så är fallet. Margareta var husjungfru hos sin faster, Erik Jällers änka, i Jällsta, Viksta sn åren 1716-1717 (mtl). Gift före 2/3 1719 (Hedvig Eleonora CI:4) med kontrollören Johan Schenning, möjligen från Nyen i Ingermanland.
b/ Helena Edhelia, född 20/9 (döpt 21/9) 1692 i Eke, Edebo sn. Död 1785.
c/ Petter Edhelius, född 4/3 (döpt 11/3) 1694 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.
d/ Anna Catharina Edhelia, född 28/4 (döpt 30/4) 1695 i Eke, Edebo sn. Död 27/5 (bg. 16/6) 1698 i Eke, Edebo sn.
e/ Brita Edhelia, född 12/7 (döpt 16/7) 1696 i Eke, Edebo sn. Dopvittne 2/3 1719 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
f/ Ebba Edhelia, född 6/11 (döpt 7/11) 1697 i Eke, Edebo sn. Dopvittne 12/8 1722 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
g/ Johanna Edhelia, född 8/12 (döpt 11/12) 1698 i Eke, Edebo sn. Död 17/2 (bg. 20/2) 1699 i Eke, Edebo sn.
h/ Johan Edhelius, född 25/3 (döpt 26/3) 1700 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.
i/ Jonas Edhelius, född 29/11 (döpt 1/12) 1701 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.

 
Tabell 4 (från 1):

Ivar Ivarsson Edhelius, död långfredagen 13/4 1688 i Ed sn. Kyrkoherde i Ed sn åren 1659-1688.
Gift första gången 1659 (bröllopskväde hos Uppsala universitetsbibliotek) med Maria Hansdotter.
Gift andra gången med änkan Anna Eliasdotter Rhalambia från Våla sn i hennes andra äktenskap av tre. Anna tillhörde samma ätt som adliga Rålambstierna nr. 530.[1] Hon var tidigare gift med kyrkoherden i Knutby sn Johan Henriksson Kempe, som var verksam åren 1656-1658.
Barn med oviss ordningsföljd:
2a/ Maria Edhelia, se tabell 5.
2b/ Ivar Edhelius. Inskriven 30/9 1682.
2c/ Elias Edhelius. Inskriven 30/9 1682.
2d/ Johan Edhelius, död (bg. 21/9) 1716 i Viksta sn. Inskriven 16/3 1687. Häradsskrivare. Gift 29/12 1708 (bröllopskväde hos Kungliga biblioteket) med Magdalena Lille.
2e/ Petrus Edhelius, död 1695 i Ed sn (bg. 11/7; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Inskriven 16/3 1687.
2f/ Magnus Edhelius. Inskriven 16/3 1687.
2g/ Helena Edhelia. Gift med kyrkoherden Olof Olofsson Törnbom, född 18/2 1669 i Venngarn, Sigtuna sn. Död 25/5 1743 i Ed sn (Fast-Låstboms herdaminne).

 
[1] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 1030 / sid 50b (AID: v910621.b1030.s50b)


Tabell 5 (från 4):

Maria Ivarsdotter Edhelia, dopvittne 2/7 1730 (komministerhustru 2/5 1719) i Kungs-Husby sn.
Gift 1683 (bröllopskväde hos Kungliga biblioteket) med Abraham Alm, död ca 1695 i Kungs-Husby sn genom drunkning (mtl). Skolrektor i Maria fs i Stockholm, sedermera komminister i Kungs-Husby sn.
Kända barn:
a/ Ebba Alm, född 14/11 (döpt 23/11) 1689 i Maria fs, Stockholm. Död 21/2 (bg. 3/3) 1772 i Staxhammar, Kungs-Husby sn. Gift första gången ca 1711 (mtl) med Jan Andersson, död ca 1735 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (mtl). Gift andra gången ca 1736 (mtl) med Jakob Andersson, död 28/1 1744 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (bou).
b/ Anna Catharina Alm, dopvittne 17/3 1747 i Kungs-Husby sn. Gift ca 1724 (mtl) med kapten Lars Forsman, död ca 1736 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (mtl).

 
Tabell 6 (från 1):

Per Ivarsson, död 1679 i Jakob fs (peng till kyrkan 19/9; Lia:36). Bouppteckning 3/9 1680.[2] Aktuarie i Stockholm.
Gift första gången med Helena Persdotter Blix, född (döpt 27/3) 1635 i Nikolai fs. Död 1666 i Jakob fs (peng till kyrkan 1/3; LIa:23 sida 7).
Gift andra gången före 27/10 1670 (Ovikens dombok §16; Rödöns dombok 10/11 1673, §12; och Brunflos dombok 14/6 1675, §1) med änkan Dorotea Jönsdotter, död i augusti 1713 i Stockholm (bou 27/4 1714).[3] Dotter till norske kyrkoherden Jens Hemmingsen i Oviken sn, Jämtland samt änka efter lektor Johan Nilsson Vibonius, död 1666 i Härnösand.
Barn:
1a/ Petter Persson Rönberg, född (döpt 18/2) 1659 i Riddarholmen fs. Kanslist hos greve Magnus Gabriel De la Gardie 1680.
1b/ Margareta Persdotter Rönberg, född (döpt 22/5) 1660 i Riddarholmen fs. Gift första gången med landssekreteraren i Västmanland Lars Höök, död våren 1692 (bou 19/9 1694 i Stockholm). Gift andra gången med kanngjutaren Per Danberg i Nikolai fs.
1c/ Helena Persdotter, född (döpt 23/11) 1661 i Nikolai fs. Död 1662 i Jakob fs (peng till kyrkan 4/8; LIa:19 sida 13).
1d/ Johan Persson Rönberg. Tjänade hos tullnären Erik Kyding i Viborg 1680.
1e/ Magnus Persson Rönberg, född (döpt 11/11) 1664 i Jakob fs. Bodde hemma 1680.
2f/ Anders Persson Rönberg, var 11 år gammal 1680. Död 1704 i Jakob fs (gravöppning 25/4; LIa:63 sida 32), Bokhållare. Gift med Dorotea Gerling, som överlevde sin svärmoder 1713.
2g/ Ingeborg Persdotter Rönberg, var 9 år gammal 1680. Levde än 2/3 1724 (bou efter hennes man). Gift med fänriken vid artilleriet Lars Blixterfelt som stupade 29/9 1708 i slaget vid Liesna (Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare”).
2h/ Jöns Persson Rönberg, var 5 år gammal 1680 samt död före sin moder.
2i/ NN, död 1679 i Jakob fs (peng till kyrkan 19/9; LIa:36).
 
 
[2] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:30 (1680) Bild 7320 / sid 715 (AID: v222314.b7320.s715, NAD: SE/SSA/0145a)
 
[3] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:81 (1714) Bild 2210 / sid 893 (AID: v222382.b2210.s893, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 7 (från 1):

Ebba Ivarsdotter Edhelia, levde än 1700 i Staxhammar, Kungs-Husby (mtl).
Gift första gången efter 1662 (Fant-Låstboms herdaminne) med Olof Larsson Treuderus, död ca 1671 i Vallby sn. Kyrkoherde i Vallby sn åren 1635-1671.
Gift andra gången med Abraham Eriksson Tollstadius, död 1694 i Vallby sn. Kyrkoherde i Vallby sn åren 1674-1694.
Barn:
2a/ Ebba Abrahamsdotter, dopvittne 6/1 1735 i Kungs-Husby sn.  Gift 7/3 1695 i Vallby sn (bröllopskväde hos Uppsala universitetsbibliotek) med Isak Christoffersson Molin från Stockholm (Hellströms ”Stockholms stads herdaminne”, sida 332). Isak var skolrektor i Maria fs i Stockholm men bosatt på Staxhammar i Kungs-Husby åren 1696-1721 (mtl). Isak Molins änka brukade gården 1722-1729, varpå hon lämnade över till sin dotter Helena Molin (död 31/12 1743 enligt bou). Helena var gift två gånger, först med Christian Jachi (död efter 3/8 1723; Kungs-Husby C:1 sida 28) och senare före 2/5 1726 (Kungs-Husby C:1 sida 33) med fältväbeln Johan Dubb som levde än 1758 (mtl). Ebba Abrahamsdotter hade en andra hemmavarande dotter 1724 (mtl).

2021-09-08, 17:05
Svar #1

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1696
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:59
    • Visa profil
Tabell 4, 2d/Johan Edhelius kan vara identisk med häradsskrivaren Johan Edelin Ifvarsson, begr 1716 30/12 i Viksta (Upps).

2021-09-08, 23:38
Svar #2

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Nils: Tack för ditt fynd som jag just lagt till i sammanställningen! Johan Edhelius, ej Edelin, begravdes 21/9 1716 i Viksta kyrka. Han blev skrivare i Jällsta hos Erik Jäller (gift med Margareta Edhelia, tabell 2g) och noteras i mantalslängderna från och med 1700. Åren 1707-1708 fanns hos makarna Jäller bl.a. en piga vid namn Magdalena, måhända Johans blivande hustru från mtl 1709. År 1710 är Johan häradsskrivare och skrivs tillfälligt i Vallby sn. Åter Viksta 1711-1716, och därefter hans änka 1717. Vart kan Magdalena Lille senare ha tagit vägen, hm.

Befallningsmannen Erik Jäller noteras i mtl åren 1694-1709, och hans änka åren 1710-1717. År 1710 var änkans systerdotter Dijkman inneboende, måhända identisk med Margareta Dijkman från Stockholm. Hon kom att ingå äktenskap med mönsterskrivaren Johan Bergvall från Uppsala (regementspastorns svåger, se tabell 2c) vilken begravdes 27/12 1715 i Skederids kyrka. Två kända barn: 

a/ Gustav Bergvall, född 11/8 (döpt 17/10) 1711 i Valde, Skäfthammar sn. Död (bg. 7/7) 1717 i Ulvriset, Skederid sn.
b/ Helena Margareta Bergvall, född (döpt 12/4) 1715 i Ulvriset, Skederid sn. 
 
Familjen Bergvall bodde i Ulvriset åren 1715-1718 (mtl). Vart kan Margareta Dijkman senare ha tagit vägen, hm.
 
 
Till samma släktkrets tillhörde troligen Margareta Edhelia, död 1715 i Ulriksdal, Solna sn (gravöppning 6/12; LIa:3 sida 39). Hon gifte sig 8/5 1695 i Solna sn med traktören på Ulriksdal Johan Modahl, död 1716 (gravöppning 24/11; Solna LIa:3 sida 45). Två kända barn: 
 
a/ Catharina Modahl, född (döpt 2/2) 1696 i Solna sn.
b/ Lars Modahl, född (döpt 13/1) 1699 i Solna sn.
 
En hustru Catharina Edhelia var åren 1702-1706 skriven under Järva krog i Solna sn, som ingick i arrendet av Ulriksdals värdshus.

http://www.burtu.se/dokument/ulriksdals_wardshus.html

2021-09-14, 01:26
Svar #3

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Spännande!

Har du någon teori om varför barnen i Per Ivarssons (tabell 6) båda giften tog sig namnet Rönberg? Kan familjen ha bott på någon ort med förleden Rönn-, som Rönninge sn?

Ett befintligt släktnamn tycks det ju inte ha varit, i och med att det i så fall torde ha kommit från Pers sida, och namnet saknas bland hans syskon.

Varför föredrog Per Ivarssons barn i så fall att bilda sig ett nytt namn framför att ta de redan etablerade namnen Edhelius eller Blix?

2021-09-14, 22:27
Svar #4

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Jag fortsätter att klura kring namnet Rönberg. Vilka källor finns för att alla barnen kallade sig Rönberg? I Per Ivarssons bouppteckning år 1680 kallas de tre efterlevande sönerna från första äktenskapet, Petter, Johan och Magnus, inte Rönberg utan Rönbeck!

Döttrarna från båda äktenskapet och de två söner ur andra äktenskapet som levde 1680, ser jag inte med vare sig namnet Rönberg eller Rönbeck i Pers bouppteckning, men i bouppteckningen efter Dorotea Jönsdotter år 1714 står hennes barn, Anders och Ingeborg, som Rönberg.

2021-09-14, 22:45
Svar #5

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Dottern Margareta, som var 20 år 1680, blev änka efter sin make Lars Höök 1692. I bouppteckningen 1694 kallas hon Rönberg, alltså som sina yngre halvsyskon 20 år senare, inte Rönbeck som helbröderna 14 år dessförinnan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107530_00490

2021-09-15, 14:51
Svar #6

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Elias Ivari Edhelius studerade ännu i Uppsala 1692. Han hade emellertid varit frånvarande på grund av sjukdom under ett helt år och höll på att mista sin plats trots att det bara återstod två terminer innan han skulle ha blivit klar, eftersom han inte meddelat universitetet något giltigt skäl.

Elias fick komma tillbaka, delvis genom ingripande av självaste universitetskanslern greve Bengt Oxenstierna.

Sidorna 182 f och 230 här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1077244/FULLTEXT01.pdf

2021-09-15, 15:17
Svar #7

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
När det gäller Jonas Ivari Edhelius studier, så disputerade han 1647 med en avhandling om gudomligt ingripande.

2021-09-15, 16:34
Svar #8

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Åtminstone på 1800-talet ska det ha funnits ett porträtt av Jonas Ivari Edhelius bevarat i Vendels kyrka, se Anteckningar under resor i Uppland sommaren 1869 av Carl Arvid Klingspor, Upplands fornminnesförenings tidskrift 1 (1871), sid. 78.

Tyvärr har jag inte funnit något foto av detta porträtt (däremot av det andra prästporträttet i Vendels kyrka, Lars Brodin 1655-1691, som Klingspor nämner i artikeln).

2021-09-16, 23:44
Svar #9

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
I sin artikel Herrskap och prästefolk: Den lokala elitens påverkan på några stormaktstida kyrkoherdetillsättningar skriver Joakim Malmström om turerna kring tillsättningen av tre kyrkoherdar, 1654, 1689 och 1703, i socknarna Ed och Sollentuna, tillsättningar som alla involverade familjen Edhelius.

År 1654, när den frånlidne herr Ivar Olofsson Noræus skulle ersättas, var det den mäktiga änkan grevinnan Ebba Brahe som i februari skrev till ärkebiskopen. Hon ville "till det bästa recommendera" herr Ivars son Olof som näste kyrkoherde, vilket han alltså blev.

Herr Olof dog efter fem år och efterträddes 1659 av sin yngre bror Ivar. Hur den tillsättningen gick till framgår inte av Malmströms uppsats, men när herr Ivar Ivarsson Edhelius hade dött år 1688, kom domkapitlet att utse en präst som den lokala eliten inte uppskattade, magister Gabriel Nicolai Thegner. Eller, de hade tyckt att magister Gabriel verkade vara bra till en början, i synnerhet som herr Ivars änka Anna Rhalambia var nöjd och gifte sig med magistern. Magister Gabriel var således styvfar till flera Edhelius-barn, de äldstamax 20 år, eftersom herr Ivar och Anna Rhalambia gifte sig 1668 (bröllopsdikt hos Uppsala universitetsbibliotek).

Men sedan backade de två största godsägarna på orten, Christina De la Gardie och Gustaf Adolf Oxenstierna, som menade att magister Gabriel var en oskicklig predikant, inte höll tiden för gudstjänster och dessutom hade vägrat att avlägga de prov på sin förmåga som de begärt av honom. Det blev lite stridigheter mellan domkapitlet och den lokala eliten, som till och med lanserade en egen kandidat. Domkapitlet vann dock och magister Gabriel blev kvar.

När magister Gabriel hade dött (1703?) var det högadelns favoritkandidat, Christina De la Gardies hovpredikant herr Olof Törnboum, som utsågs - och som konserverade prästhuset genom att gifta sig med magister Gabriels styvdotter Helena Ivarsdotter Edhelia.

I Sollentuna kyrka finns för övrigt herr Olofs och Helenas gravhäll kvar, bild här:
https://www.pinterest.se/pin/774478467146193935/

Texten på den lyder, enligt Armin Tuulses Kyrkor i Sollentuna härad: södra delen : konsthistoriskt inventarium, 1958 (sid. 649 f)
Citera
I. N. I.
SEPULCHRUM
QVONDAM PASTORIS HUIUS LOCI
NEC NON ADIACENTIS DISTRICTUS
PRAEPOSITI PLm REVERENDI DOMINI
OLAI O. TÖRNBOUM ROSLA-
GlI SIMUL AC CONIUGIS SVAVISSI-
MAE MATRONAE HELENAE !VARI
EDHELIAE HAEREDUMQUE PROPRIUM
(= l Jesu namn. Graven tillhör förutvarande kyrkoherden i denna ort, därjämte prost över kringliggande trakt, den högvördige herren Olaus O. Törnboum från Roslagen jämte hans maka, den högt älskliga fru Helena lvarsdotter Edhelia, och deras arvingar).
HERDEN SOM I DENNA KYRKAN
TAGIT MÅNGEN TRÖTTER STUND
LÄRT DEN STORA GUDENS STYRKAN
ÄLSKAD FÖR SIT VACKRA VUND
HWILAR HÄR l RO OCH HEDER
IBLAND FÅREN DEM HAN FÖDT
LAGT SIN HERDE-STAF SÅ NEDER
LEFWAT VÄL OCH SALIGT DÖDT.
NATUS AO 1669.
ORDINAT. 1695
PASTOR: 1705
PRAEPOS: 1718.
DENATUS 1743.
PHIL: I: CHRISTUS VITA MEA
MORS LUCRUM MEUM
S(OLI) D(EO) G(LORIA)
(= Kristus är mitt liv och döden är min vinning. Gudi allena äran)

Tuulse skriver vidare bland annat att herr Olof var gift andra gången med en Margareta Smaraea.

På sidan 647 i samma skrift står det om en annan Edhelius-gravsten, vars text lyder:
Citera
DENNA GRAF HÖRER
JOHAN THOMSON OCH HUS:
MARGARETA EDHELIA OCH
BARN TILL
ANNO 1706

Vem hon var vet jag inte - men gissningsvis en dotter till herr Ivar Ivarsson Edhelius. Maken Johan Thomsson ska ha varit bokhållare.

2021-09-17, 02:37
Svar #10

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annika: Stort tack för alla dina bidrag till tråden. På frågan om ursprunget till namnet Rönberg så har jag faktiskt ingen aning. Stamfadern antog aldrig namnet Edhelius, däremot hans vuxna barn... åtminstone bland dessa som hörde till prästståndet, Per Ivarsson undantagen.

Johan Thom(s)son var ny för mig. Kan vi vara säkra på att han inte är identisk med traktören Johan Modahl på Ulriksdal...?

Någon annan med ett större intresse gör bäst i att gå genom domböcker från Sollentuna härad i jakt efter ytterligare pusselbitar.

2021-09-17, 12:15
Svar #11

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Citera
Stamfadern antog aldrig namnet Edhelius, däremot hans vuxna barn... åtminstone bland dessa som hörde till prästståndet, Per Ivarsson undantagen.

Där är ändå namnet begripligt, eftersom de kom från Eds socken - vilket fadern (kallad Noræus) inte gjorde. Att Per Ivarsson, som rör sig i både akademiska kretsar och i Stockholm, miljöer där olika särskiljande namn tidigt började användas, hittills inte är belagd med namnet Edhelius (eller, för den delen Rönbeck eller Rönberg) är intressant.

Jag har undersökt om han kan vara felplacerad alternativt helt brutit med familjen, men de spåren är avfärdade genom att Pers bror, pastorn i Edh herr Ivar Edhelius, enligt Pers bouppteckning från 1680 var en av tre gode män

De andra två var rådmän i Stockholm: Petrus Carling och Johan Bjugg. Petrus Carling var gift med Margareta Blix, som var moster till barnen i den äldre kullen. Johan Bjugg kan därmed ha varit en (troligen ingift) släkting på mödernet till den yngre kullen. Det är intressant eftersom jag sedan tidigare endast känner en bror till Dorothea Jönsdotter, nämligen Henningius Joannis Isogæus, som jag tror dog som student ca 1660 (behöver kolla upp källan där).

Om Johan Bjugg vet jag att han dog 1681 (gravverser hos Uppsala universitetsbibliotek) och att han bör höra hemma i samma Bjugg-familj som Anders Bjugg adlad Lilliestierna nr 888 (Johans bror?), i och med att Anders Lillienstiernas söner skrivit en av gravverserna.

Att jag blev intresserad av Constantinus kartläggning av familjen Edhelius beror på att jag kartlägger Blix-släkter. Båda Per Ivarssons hustrur stammar från personer som skrev sig Blix och hade rötter i Jämtland - Blixar som vi idag inte finner något släktskap mellan. Det kan vara två orelaterade Blix-familjer, men min hypotes är att de har ett gemensamt ursprung på 1500-talet. Mitt primära intresse är därmed familjen i tabell 6, i synnerhet vad vi kan finna om Per Ivarssons hustrur.

2021-09-17, 13:43
Svar #12

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Johan Thomsson med hustru Margareta Edhelia med en gravsten från 1706 i Sollentuna kyrka blir svåra att sammanlänka med Johan Modahl, som begravdes i Solna den 24 november 1716 med hustrun Margareta som begravdes, även hon i Solna, den 6 december 1715. Helt uteslutet är det i och för sig inte, i och med att det inte står att paret vilar i Sollentuna eller dog 1706, bara att graven tillhör dem och deras barn. Men varför skulle de bekosta en dyr gravsten i Sollentuna kyrka, när de gifte sig, döpte barnen och själva gravlades i Solna?

Mer om traktören Johan Modahl här, på webbsidan Traktörer och traktörskor vid Ulriksdals värdshus 1696-1789.

Enligt Armin Tuulses Kyrkor i Sollentuna härad: södra delen ... (1958), sid 647, ska Johan Thomsson i ett sockenstämmoprotokoll ha kallats bokhållare, "möjligen hos Berndes". Ätten Berendes (en stavning som gör det enklare att hitta korrekt information) ägde bland annat Sollentunaholm i Sollentuna.

Jag har sett en äldre återgivning av gravstenens text, Anteckningar under resor i Uppland av Carl Arvid Klingspor, Upplands fornminnesförenings tidskrift II (1872) sidan 57, där det sägs stå:
Citera
Denna graf hörer Johan Thomsson och hustru Edhelia och barn till. 1706.

Namnet Margareta finns alltså inte med här, men jag ser det som mer sannolikt att ett på denna plats förväntat förnamn har fallit bort hos Klingspor, än att Tuulse av misstag lagt till Margareta, trots att det saknats täckning för det.

2021-09-17, 15:38
Svar #13

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Änkan Margareta Jonasdotter Edhelia levde ännu i februari 1737, när "framledne häradzfogden Erich Jellers änkia madame Margareta Edhelia" figurerar i en ekonomisk tvist med Mats Larsson, som förefaller vara brukare av mark som Margareta ägde.

Margareta hade alltså inte gift om sig sedan hon blev änka nästan 30 år tidigare. Hennes handlingsutrymme som änka analyseras i en uppsats av Chris Arnoldsson 2018 Rättsskipning i Wändele tingzlag: En genusrättslig undersökning av domböcker från Vendels tingslag åren 1736–1737 med fokus på kvinnors ekonomiska medborgarskap - och det tackar jag för, eftersom denna uppsats förlängde livet på Margareta Edhelia med 20 år  ;)

2021-09-17, 16:27
Svar #14

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Om internet har rätt (vilket ibland händer), ska Ivar Ivarsson Edhelius ha haft en dotter Anna Ivarsdotter Edhelia, som tillsammans med sin make bokhållaren Jonas Ekwald (född 1671) fick en dotter Anna Magdalena Ekvaldh f. 1705 d. 1784 (en sons stavning av namnet).

Härifrån är det bara att plocka uppgifter från Svenskt Biografiskt Lexikon:
Almquist, släkt (SBL)

Anna Magdalena gifte sig med kontraktsprosten Abraham Almquist (f. 1699, d 1760), och de är föräldrar till professor Erik Jonas Almquist (f. 1729, d.1808). Erik Jonas hade en son, krigskommissarien Karl Gustav Almqvist (f. 1768, d 1846) som i sin tur fick en son som vi känner som författaren Carl Jonas Love Almqvist (f. 1793, d. 1866).

Författarens farfars mormor var alltså en Edhelia om jag räknar rätt och de uppgifter jag hittat på webben stämmer. I det här fallet verkar det mycket sannolikt, men jag vill hitta mer om bokhållaren Jonas Ekwald och Anna Edhelia innan jag går från att tycka att det är sannolikt, till att påstå att det är sant.


2021-09-17, 17:08
Svar #15

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Citera
... jag vill hitta mer om bokhållaren Jonas Ekwald och Anna Edhelia innan jag går från att tycka att det är sannolikt, till att påstå att det är sant.

Det är nu bekräftat att författarens farfars morfar hette Jonas Ekwald. Farfadern, professor Erik Jonas Almqvist skrev biografiska anteckningar, och han skrev bland annat att han vid dopet fick namnen Erik och Jonas efter farfar och morfar ("in memoriam avi paterni et materni"). Och vidare:
Citera
... Jonas Ekvaldh, qvondam a rationibus in collegio Regio Militari

Ungefär:
" ... Jonas Ekvaldh, fordom verksam vid Kungliga Militärakademin"

Den översättningen är tveksam. Kungl Krigsvetenskapsakademiens föregångare Svenska Krigsmanna Sällskapet grundades först 1796, så det måste vara något annat som avses. Men i alla fall ... Farfaderns morfar hette Jonas Ekvaldh!

2021-09-17, 17:41
Svar #16

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Jodå, här hittar jag bokhållaren Jon. Ekwallds hustru Mad. Anna Edhelia, död i juni 1741 och begravd i Täby kyrka:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049111_00124 (vänster)

Maken blev 71 år och dog i oktober året därpå:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049111_00127 (höger)

Det innebär förstås inte att det måste ha varit Anna Edhelia som var mamma till ett barn som föddes drygt 35 år dessförinnan, Jonas Ekvald kan ha varit gift mer än en gång, men det stämmer så här långt ...

2021-09-17, 21:19
Svar #17

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Magister Jonas Ifvarsson och hans maka Margareta Eliædotter gifte sig i Storkyrkoförsamlingen den 13 november 1650.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056410_00024

Han ska en tid innan han 1659 blev kyrkoherde i Vendel, ha varit lektor i grekiska i Stockholm och jag förmodar att de äldsta av parets barn föddes där.

-------

Ett annat Stockholmsfynd är skräddarhustrun Helena Johansdotter Edelia som var gift med mäster Erik Källman. Paret döper dottern Helena i Storkyrkoförsamlingen den 6 december 1691. Bland faddrarna finner vi två av Per Ivarssons (tabell 6) barn från andra kullen, bokhållaren Anders Rohnberg och jungfru Ingeborg Röhnberg, samt skolmästarens hustru i Maria församling Maria Ifvarsdotter (tabell 5).

Med minst tre dopvittnen som hörde till denna släkt, är det ingen tvekan om att även skräddarhustrun Helena Johansotter Edelia är ättling till herr Ivar Olofsson i Sollentuna och Ed - men på vilket sätt ska vi passa in henne?

2021-09-17, 22:34
Svar #18

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annika: Åh, vad roligt med många nya pusselbitar!  ;D  Hm, Helena Johansdotter Edhelia gift Källman får vi grunna vidare på.  ???

Bra att du pekat på Johan Bjugg! Denne var gift, ty han lät döpa sin son till Olof Bjugg 1/5 1655 i Nikolai fs (CIa1:3 sida 187). Men vad är känt om Johans förmodade styvfader Hans Israelsson utan känd vistelseort - skulle denne kunna passa in som fader till Ivar Ivarsson Edhelius första hustru Maria Hansdotter, måtro...?

Dessutom blir man fundersam på varför en kyrkoherde på landsbygden behövde en fastighet i staden. Bifogar utdrag från Stockholms tänkebok nedan. Synpunkter välkomnas.

Ivar Olofsson hade en ytterligare son vid namn Jakob Ivarsson Edhman enligt Arvid Hedbergs år 1949 utgivna "Stockholms bokbindare 1460-1880 : anteckningar. Bd 1, Tiden från 1460 till omkring 1700". Jakobs dotter Brita döptes 5/12 1665 i Nikolai fs (CIa1:2 sida 203).

Dessutom tror jag mig, med hjälp av samma verk, kunna koppla ihop kanslisten Elias Andersson såsom svärfader till Jonas Ivarsson Edhelius. Elias gifte sig 1/11 1631 i Nikolai fs med Malin Abelsdotter, och deras dotter Margareta döptes 17/2 1632 i Nikolai fs med Salomon Persson [Blix] bland faddrarna (CIa1:2 sida 76). Elias Andersson begravdes i Jakob fs, där peng gavs efter honom 28/11 1666 (Jakob och Johannes LIa:23 sida 25, jämför även en annan notis från 20/7 1668; LIa:25 sida 8 ). Malin skulle kunna vara en dotter till kamreraren Abel Eriksson, omnämnd ett flertal gånger i tänkeböckerna mellan 23/7 1597 och 2/12 1605. Malins moder NN begravdes 5/7 1659 i Riddarholmen fs,

2021-09-18, 14:08
Svar #19

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Visst är det kul med många pusselbitar, där ett problem brukar vara att sålla ut vilka bitar som verkligen hör till det pussel vi lägger. De två bitarna skräddare Källmans hustru Helena Johansdotter Edelia och bokbindaren Jacob Ivarsson Edhman känner jag mig i alla fall trygg med.

Jacob Edman och hans tidiga gynnare
Visserligen står det inte uttryckligen att bokbindaren var son till prästen Ivar Olofsson, men i och med att namnet Ivarus Olai är latiniserat medan mäster Bendicht Larsson Thuring, Jacob Iwersson själv och kanslisten Elias Andersson inte latiniserats, kan vi utgå från att det gäller prästen - vilket förstås stöds av att Jacob använder namnet Edhman.

Jag håller med om att Elias Andersson är en stark kandidat som svärfar till magister Jonas Ivarsson Edhelius, som ju äktade en Eliasdotter året efter detta omnämnande. Vi får vända och vrida lite på den pusselbiten och se om han även har ett finger med i spelet vid Per Ifvarssons yrkesval. Någon form av nära relation till familjen Edhelius hade ju Elias Andersson redan 1649, annars skulle han inte ha en sådan roll.

Jag vill även veta mer om mäster Benedikt Larsson Thuring, eftersom det rimligen bör finnas en koppling till herr Ivars familj innan prästens pojk blev hans lärgosse. Det står att BLT kom till Uppsala, och att Jacob 1668 lämnade Stockholm. Kan Jacob ha följt efter sin gamle mästare? (Se BLT på sid 175 f Stockholms bokbindare 1460-1880.)

Varför köpte en kyrkoherde på landsbygden en fastighet i staden?
Det är en mycket intressant fråga. Motsatsen, att en stadsbo behövde en fastighet på landsbygden för sin försörjning, är fullt logiskt - men vilka fördelar var det för en präst att investera i "en övernattningslägenhet"?

Köpte han ut sina/hustruns släktingar eller saknas det en relation mellan prästen och säljarna? Vem hyrde han ut den till och vad hände sen med fastigheten? Frågor vi kanske kan besvara (men jag är inte helt bekant med hur man forskar på Stockholm vid denna tid).

Johan Bjugg och hans styvfar Hans Israelsson
Citera
Men vad är känt om Johans förmodade styvfader Hans Israelsson utan känd vistelseort - skulle denne kunna passa in som fader till Ivar Ivarsson Edhelius första hustru Maria Hansdotter, måtro...?

Spontant känner jag att det inte finns något som talar emot det - men heller inget som direkt pekar åt det hållet. Hans var ett mycket vanligt namn och jag skulle tro att Ivars första svärfar var kyrkoherde i en grannförsamling eller en högre präst i ärkestiftet.

Det band som jag tror fanns mellan Johan Bjugg och Edhelius-släkten går via Per Ivarssons änka Dorotea Jönsdotter. Det var tre gode män vid skiftet efter Per Ivarsson: Petrus Carling var där för att den äldre kullens intressen skulle bevakas (deras ingifte morbror) och herr Ivar var från Pers sida (farbror till barnen i båda kullarna). Den tredje gode mannen bör ha varit utsedd för att i första hand bevaka den yngre kullens, Dorotea Jönsdotters barns, intressen.

Dorotea Jönsdotters familj
Doroteas familj är dåligt kartlagd. Hennes far Jens Hemmingsen var "från Norge", och var i början av karriären verksam i Beitstad (Tröndelag). Ungefär där tar kunskapen om honom slut. På hans sida kan det finnas kopplingar som sträcker sig till Johan Bjugg i Stockholm, men det är mer troligt att vi ska leta antingen på Doroteas mammas sida, eller genom ett syskon till henne som gått under radarn.

Mamman Ingeborg Andersdotter var dotter till en likaledes dåligt kartlagd präst "från Norge", Anders Henriksen, och hans hustru Ingeborg Larsdotter (Blix). Hon hade minst en syster och tre bröder, som alltså var Dorotea Jönsdotters moster och morbröder. Ordningen på dessa syskon är osäker:

Ingeborg Andersdotter, d. 1656. Gift med kh Jens Hemmingsson i Oviken. Rika. Förutom Dorotea hade de en son Hemming/Henning som jag tror dog som student. Kan ha funnits fler barn.

Margareta Andersdotter, d. 1675. Gift med faderns efterträdare som kh i Rödön, Ericus Claudius Holbeccius (dansk). Förmögna. En till namnet okänd dotter var gift med Holbeccius efterträdare Israel Eliæ Thelaus, och hamnade omsider i Arnäs. Kan ha funnits fler barn än denna dotter.   

Erik Andersson Blix d. 1642, så vitt jag vet barnlös, som faderns hjälppräst. Porträttgravsten finns bevarad. (Spana in de snygga skorna!)

Hans Andersson Blix, vid tullen i Duved. Gift. Omnämnd i Palmskiöldska samlingens Blix-akt, bild 13 - pagineringens 619 (tillgänglig på Alvin tack vare forskaren Constantinus Lindfors) där det står att han blev tillfångatagen vid en av de frekventa svensk-danska konflikterna. Hustrun och eventuella barn tror jag är okända.

Kristoffer Andersson Blix, bosatt i Rödön, gift med prostens dotter Anna Olofsdotter (Drake), hade barn i plural, lämnade Jämtland för Norge på 1670-talet (om jag minns rätt) på grund av ekonomi körd i botten. Trolig son dragonen Johan Kristoffersson Blix.

Alltså många mycket lösa trådändar att nysta från, men om någon av dessa leder åt Bjugg-hållet, så är det av stort intresse för min Blix-forskning!

2021-09-18, 14:46
Svar #20

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Jag missade att den Elias-dotter som döptes i februari 1632 faktiskt hette Margareta!

Känns mycket troligt att du har hittat magister Jonas hustru, som därmed var knappa 19 år vid vigseln i november 1650! Margareta Eliasdotters mamma, som dog hos Helena Edhelia och Petter Dijkman 1692 var alltså i sådana fall identisk med Malin Abelsdotter.

Det låter mycket troligt att hon i sin tur var dotter till kamreraren Abel Eriksson och N.N.

Kan vi hitta någon Malin Jonsdotter (Edhelia) som var verksam i Vendel-trakten under slutet av 1600-talet? (Kan ha funnits en Malin som dog innan hon satte spår i källorna.)

2021-09-18, 16:34
Svar #21

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Elias Andersson kallas skrivare 1646 och bodde då på "Stacmacare Grenden".

Registratorn Elias Anderssons änka, Malin Abelsdotter, upplät 1685 25/5 ett hus vid Smedjegatan till sadelmakaren Mikael Erhard. Enligt en karta (i Stadsingeniörskontoret) från omkring 1700 ägde sadelmakaren Erhard vid Salviigränd en tomt, som skulle motsvara den nuvarande tomten n:r 3, kvarteret Cephalus med adressnummer 3 Västerlånggatan.

Länkar ovan går till Fredrik Ulrik Wrangels bok STOCKHOLMIANA, ett verk som på olika vis belyser Stockholm och stadens invånare under 1500- och 1600-talet.

2021-09-18, 17:16
Svar #22

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Känns mycket troligt att du har hittat magister Jonas hustru, som därmed var knappa 19 år vid vigseln i november 1650! Margareta Eliasdotters mamma, som dog hos Helena Edhelia och Petter Dijkman 1692 var alltså i sådana fall identisk med Malin Abelsdotter.

Jupp. Roligt att Malins gravskrift finns bevarad på Uppsala universitetsbibliotek!  ;D

De äldsta barnen till Jonas Ivarsson Edhelius kan väl ha varit födda på västra Norrmalm, alltså Klara som redan på den tiden utgjorde en mycket stor församling. Jag har alldeles för många gånger grämt mig över dess avsaknad av ministerialböcker bortom 1740-talet samt räkenskapsböcker bortom 1680.  :(

Apropå Ivar Olofssons fastighet så kan man prova att bläddra bland korten i "Fastighetsregister 1675-1875" hos Stadsarkivet och hoppas på fynd där. Däremot ägde hans son Per en fastighet på Ladugårdslandet, se bifogade utdrag.

Mer läsning hos Arkiv Digital: http://blog.arkivdigital.se/tag/fastighetsregister-1675-1875/

När det gäller Bjugg så har jag gjort flera fynd, och ber att återkomma i ärendet.

2021-09-18, 20:00
Svar #23

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Citera
När det gäller Bjugg så har jag gjort flera fynd, och ber att återkomma i ärendet.


Spännande!
(Samma omdöme gäller bilderna, som jag inte sett när jag svarade.)

Per Ivarssons första hustru, Helena Persdotter (Blix), blev föräldralös som barn, och hennes farbror Mårten Blix, adlad Blixencron, kom därmed att bli något av "ställföreträdande svärfar" för Per.

Jag har tittat i Blixencrons almanacksanteckningar (Personhistorisk tidskrift, häfte 1-3/1929 - går att ladda ned här) och där finns, förstås, både Helena och Per Ivarsson med. Helena nämns med sin syster (oftast kallad Anna, men här i namnformen Annica) i november 1645, en månad efter deras pappas död. Helena var då 10½ år och Anna 12:
Citera
Annica och Helena hadhes til Niels Pedherssons och Hind[rich] Hanss[on]s.
Vem den Henrik Hansson som vi kan förmoda att Helena sedan fick bo hos en tid var, vet jag inte.

I september 1651, när Helena var på det sjuttonde året, vet vi dock var hon hamnade. Farbror Mårten skriver:
Citera
Helena Ped[er]sdotter reeste af til Biömeklous


Och Björnklou fanns det rimligen endast en, Mattias Mylonius, adlad Björnklou.

Det finns en lucka i Blixencrons almanacks-samling där åren 1652-1658 saknas. Det har funnits fler almanackor och den från 1653 fanns kvar på 1700-talet, i och med att Palmskiöld refererar till den i sina "Blix-anteckningar". Jag tror att det på Palmskiölds tid även funnits en almanacka för år 1657, och att det är från denna som Palmskiöld hämtat uppgiften att Helena och Peder Ivarsson gifte sig "2 Cal:Maij" detta år, det vill säga när Helena var 22.

Den första bevarade anteckningen där Per Ivarsson nämns, är sorglig och från augusti 1659, drygt två år efter bröllopet:
Citera
Om afton[e]n opfölgde Ped[her] Ifwarss[on]s barns lijk, som sattes i Klöst[re]t
Detta barn är troligen inte känt sedan tidigare. (En Ivar, månne?)

Sedan nämns Per Ivarsson vid tre tillfällen om samma ärende i november 1659. Mårten och Per arbetar ihop med rådmannen Johan Eriksson (Furubom), som var gift med Helenas syster Margareta. Men med vad?
Citera
14 nov 1659:
N. Okt, efter middaghen jagh til Johan Ersson, tilkom Per Jfwarsson, wij taltes wedh om Göstaf Bergz fordring och Conditioner. Och quar til afton måltijdh.

18 nov:
Johan Erichsson  och Per Ifwarsson hoos oss och gofwo swar på Göstaf Bergz.

21 nov:
Johan Ersson och Pehr Ifwarsson åter hoos migh, och inladhe Räkningerna.
Gustaf Berg, adlad Palmqvist, var svåger till Mårten Blixencrons bror Salomon Blix (död 1643). Fordringarna och conditionerna kan ha rört arvet efter den barnlöse Salomon och hans änka (som hade hunnit både gifta om sig och dö innan 1659), men det kan förstås ha varit något helt annat det rörde sig om ... Kanske går det att hitta ärendet på annat vis?

Senare almanackor än från 1659 finns tyvärr inte bevarade. Däremot är det möjligt att vi kan hitta fler uppgifter som tangerar släkten Edhelius i de almanackor som finns (1633-1659, med omfattande luckor i synnerhet på 1650-talet), en enormt spännande källa!

2021-09-18, 23:12
Svar #24

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annikas antagande om Johan Bjugg såsom anhörig till Anders Bjugg, adlad Lilliestierna (nr. 888), visade sig stämma. Enligt en riddarhusgenealog hade Anders Bjugg två kända syskon vid namn Johan och Margareta. Johan Bjugg blev rådman i Stockholm, och påträffas föjdaktigen på sida 188 i Stockholms rådhus och råd, del II. Han var gift med Helena Hård af Segerstad, vars härstamning måste vara felaktig i verket om man jämför med Adelsvapens sajt.

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:9 (1800-1899) Bild 3000 / sid 269 (AID: v910595.b3000.s269)

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1210 / sid 189 (AID: v910440.b1210.s189)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/H%C3%A5rd_af_Segerstad_nr_17 (TAB 14)

Av en handling från 1764 framgår att Anders Bjugg föddes 30/11 1631, och blev döpt i just Nikolai fs.

Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 8.L Bild 2550 / sid 217 (AID: v910853.b2550.s217)

Då kan man vara säker på hans föräldrar och syskon som redovisas här:


Olof Persson, död 1635 i Nikolai fs (bg.15/9, LIa1:5). Borgare i Stockholm, svor eden 8/3 1626 med rådmannen Olof Eriksson och skräddaren Per Nilsson som löftesmän (tänkebok, sida 293 i Stadsarkivets avskrift).
Gift före 8/3 1626 (tänkebok) med Kerstin Bjugg. Omgift med Hans Israelsson?
Alternativt begravdes Olof Perssons änka 4/11 1663 i Klara fs (Nikolai LIa1:28).
Kända barn:
a/ Per Olofsson, född (döpt 4/10) 1624 i Nikolai fs. Förmodligen död ung.
b/ Johan Olofsson Bjugg, född (döpt 6/6) 1626 i Nikolai fs. Död 30/9 1680 (bg. 20/1 1681) i Nikolai fs. Rådman i Stockholm.
c/ Clara Olofsdotter, född (döpt 23/5) 1628 i Nikolai fs. Död 1628 i Nikolai fs (peng till kyrkan 29/5; LIa1:2). Måhända signalerar namnet en avlägsen koppling till kanslisten Rasmus Ludvigssons änka Clara Nilsdotter (tänkebok 22/3 1596; sida 22-23 i avskriften).
d/ Matts Olofsson, född (döpt 22/2) 1629 i Nikolai fs. Död 1629 i Nikolai fs (bg. 26/3; LI:a1:2).
e/ Olof Olofsson, född (döpt 16/7) 1630 i Nikolai fs. Död 1631 i Nikolai fs (bg. 4/8; LIa1:2).
f/ Anders Olofsson Bjugg, född och döpt 30/11 1631 i Nikolai fs. Död 5/6 (bg. 14/9) 1679 i Nikolai fs. Sekreterare, från 24/9 1675 adlad Lilliestierna.
g/ Margareta Olofsdotter Bjugg, född (döpt 19/8) 1634 i Nikolai fs. Gift före 6/4 1668 (personregister till Rullor 1620-1723) med ryttmästaren vid Upplands kavalleriregemente Alexander Brandt.


Härmed tar jag kål på två allmönt florerande myter, dels att familjefadern Olof Persson skulle vara befallningsman - men det var han aldrig. Och dels att kyrkoherden i Skellefteå lfs, Erik Fluur Emporagrius första hustru Christina Bjugg från Gästrikland skulle tillhöra denna familj enligt olika nätsajter men belägg saknas för att så är fallet!   


Familjemodern Kerstin Bjugg med syskon blev föräldralösa tidigt. Den 13/9 1603 utsåg rådhusrätten tre förmyndare - kammarskrivaren Christoffer Jönsson (barnens kusin på fädernet), vägaren Henrik Hansson (ingift på mödernet) och oskylde rådmannen Mickel Hansson. De senare två uppsade förmynderskapet redan den 20/6 1604, och ersattes efter någon tid av Erik Ingemundsson och Sigfrid Olofsson som så småningom uppsade förmynderskapet den 10/10 1618. Efter genomgång av avskrifter till tänkeböckerna framträder en bild av två bröder med respektive familj som bildar ätten Bjugg:


Jöns Larsson.
Gift med NN, död såsom änka före november 1604 (Stockholms tänkebok 10/11 och 17/11 1604; sida 348 respektive 352 i avskriften). Förmodligen bosatt i Uppsala.
Barn;
a/ Christoffer Jönsson. Nils Bjuggs brorsbarn (tänkebok 18/7 1604; sida 259 i avskriften). Kammarskrivare i Stockholm, senare bosatt i Södermanland (tänkebok 10/10 1618; sida 276 i avskriften).

Christoffers halvbröder, oklart på vilken sida:
- Måns Jönsson, död före 20/5 1615 (tänkebok, sida 67-68 i avskriften). Var gift och  efterlämnade två barn Jöns och Anders Månssöner i Västergötland.
- Severin Jönsson, död barnlös före 20/5 1615 (tänkebok). Ståthållare på Älvsborgs slott.


Nils Larsson Bjugg. Var fogde i Långhundra härad (tänkebok 23/10 1586; sida 273 i avskriften) och sedermera befallningsman på Stockholms slott (tänkebok 26/8 1590; sida 208 i avskriften). Levde än 8/1 (indirekt 12/3) 1599 (tänkebok; sida 214 respektive 224 i avskriften) men var död före 4/1 1602 (tänkebok; sida 183-184 i avskriften). Den 10/6 1603 gavs peng till Nikolai fs för honom och hans lilla dotter.
Gift första gången med Dorotea, död barnlös före 20/4 1594 (tänkebok; sida 204 i avskriften), Hennes systerdotter var gift med borgaren Mårten Eriksson på Norrmalm. Dorotea fanns bland arvingarna till Sigfrid bältare och dennes hustru på  Norrmalm, som var döda före 27/6 1590 (tänkebok; sida 184-185 i avskriften).
Gift andra gången efter 20/4 1594 med Karin, död 1604 efter 18/6 men före 18/7 (tänkebok; sida 244 respektive 258-259 i avskriften). Karin omgift före 13/9 1603 med Arvid Nilsson (tänkebok; sida 114 i avskriften). Karin var släkt med vägaren Henrik Hanssons framlidna hustru (tänkebok 18/7 1604; sida 258-259 i avskriften). Henrik var en av förmyndarna för Nils Bjuggs barn mellan 13/9 1603 och 20/6 1604 (tänkebok; sida 114 respektive 245 i avskriften).
Kända barn:
2a/ NN Nilsdotter Bjugg. Gift före 8/10 1618 (tänkebok; sida 271 i avskriften) med en Anders Persson.
2b/ Kerstin Nilsdotter Bjugg. Gift med borgaren Olof Persson, se längre ovan.
2c/ NN Nilsdotter Bjugg, död före 10/6 1603 i Nikolai fs.

2021-09-19, 10:00
Svar #25

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-11-09, 23:44
    • Visa profil
Vilket jobb!

Var ska denna diskussion föras?
Detta sidospår är spännande, men om vi vill gräva vidare, bör det nog ske antingen i Övriga släkter - B -> Bjugg eller i Introducerad adel - L -> Lilliestierna (i och med att det tycks finnas flera släkter Bjugg och detta rör ursprunget till den adliga ätten Lilliestierna nr 888, som har - eller trodde sig ha - gemensamt ursprung med den Bjuggfamilj som den kortlivade adliga ätten Lilliestierna nr 427 härstammade från.

Relation till Dorotea Jönsdotter
Den fråga jag hade, om (och i så fall hur) rådmannen Johan Bjugg var befryndad med Dorotea Jönsdotter, tycks besvarad. Ifall Bjuggs maka var Helena Hård af Segerstad och han endast var gift en gång, ser jag ingen sådan koppling. Jag har inte Arkiv digital och kan därmed inte testa hållfastheten i N W Marcks von Würtembergs genealogier.

Det behöver jag dock inte, för jag tror inte längre att det fanns något svåger- eller släktskap mellan rådmannen Johan Bjugg och änkan Dorotea.

I det du, Constantinus, skrev ovan, finns en enkel förklaring till att Johan Bjugg var en av de tre förmyndarna:
Citera
Den 13/9 1603 utsåg rådhusrätten tre förmyndare - kammarskrivaren Christoffer Jönsson (barnens kusin på fädernet), vägaren Henrik Hansson (ingift på mödernet) och oskylde rådmannen Mickel Hansson.
Skiftet efter Per Ivarsson skedde visserligen nästan 80 år senare, men principen med tre förmyndare, fäderne + möderne + obesläktad, låter klok och kan vara skälet till att en orelaterad och redbar representant för staden, Johan Bjugg, blev en av de tre gode männen. Den yngre kullens möderne behövde ju ingen representant i och med att deras mamma, en myndig änka, levde och kunde bevaka sitt eget och barnens intressen i förhållande till styvbarnen!

Johan Bjuggs förmenta syster Christina
Vi kan (om inte annat dyker upp) släppa Bjuggspåret i denna tråd - men jag kommer vid tillfälle att forska vidare! Så här skrev jag på Facebook för två år sedan:
Citera
Erik Fluur var gift två gånger. Först med min anmoder Kristina Bjugg, som sägs vara dotter till en prominent Stockholmsborgare och dotterdotter till slottsfogden Nils Bjugg på Tre kronor, men jag vill kolla upp det bättre innan jag skriver mer om det.

Kristina dog någon gång innan 1664, när den 47-årige änklingen Erik gifte om sig med prästdottern Magdalena Stecksenia från Lövånger. Om jag räknar rätt var Magdalena bara fjorton år när hon blev styvmor till ett halvt dussin Fluur-filurer och de äldsta styvbarnen var äldre än hon.
Jag har alltså sedan en tid tillbaka planer på att undersöka prästhustrun Kristina Bjuggs ursprung.

Jag passar på att länka till Släkt och Hävd nr 3-4 1989, där vi på sidan 167 finner Sten Möllers artikel Kyrkoherde Erich Fluur och hans hustru Christina Bjugg.

I artikeln, som jag inte sett förrän igår, framkommer många bra tankegångar, men det finns två fel som är så principiellt viktiga och vanliga att jag vill ta upp dem. Det står att Kerstin (i SoH Kristina, vilket är samma namn) Nilsdotter (Bjugg) skulle vara gift med sin kusin Olof Persson (Bjugg).

Fel 1: Fäder skall inte namnges efter sina barn
Argumentet är att "Anders kallade sig Bjugg, alltså måste hans pappa Olof Persson komma från den släkten".

Det kanske inte var lika uppmärksammat när Möller skrev denna artikel på 1980-talet, men idag borde det vara välkänt att släktnamn på 1600-talet ofta upptogs från mammans sida av släkten.

Tyvärr genomsyrar den gamla idén om att släktnamn kom från fädernet en stor del av den etablerade litteraturen. Ett exempel här i Edhelius-tråden, är att Bygdén i herdaminnet för Härnösand stift kallar herr Anders Henriksson, morfar till Dorotea Jönsdotter (aktuarien Per Ivarssons änka), för Anders Henricson Blix, vilket är direkt fel. Att minst tre söner till herr Anders i Rödön brukade namnet Blix, beror på att de ärvt det från mor och morfar.

Fel 2: "Kusinäktenskap" på 1600-talet betyder (nästan) alltid forskningsfel
Det finns alltså inget behov av att trycka in Kerstin Nilsdotter (Bjuggs) make i Bjuggsläkten. I synnerhet inte genom att låta Olof och Kerstin begå ett så allvarligt brott som blodskam, vilket ett kusingifte i början av 1600-talet hade inneburit.

Det förekom enstaka och mycket kontroversiella kusinäktenskap inom kungahuset (se artikel i SBL om prinsessan Maria Elisabet) och inom högadeln, men dessa undantag har ingen som helst bäring på vad som var moraliskt och juridiskt möjligt för en borgare vid samma tid. Kusiner var helt enkelt tabu!

Så snart vi ser ett förment kusinäktenskap innan 1715, utan att det finns en dokumenterad dispens eller någon form av samtida dokument som klargör att det verkligen var frågan om två kusiner, bör vi leta efter forskningsfelet.

Mer att göra, men på annan plats
Artikelns argument om att Erik Fluurs hustru Christina Bjugg kan ha tillhört Stockholms-Bjuggarna faller dock inte för att författaren tagit miste på Olof Perssons identitet. Det finns utrymme för fler syskon till Johan Bjugg, Anders Lilliestierna och Margareta Bjugg!

Mer forskning krävs här. Varifrån kommer exempelvis Bygdéns uppgift om att hustrun hette Christina Bjugg och kom från Gästrikland? (Bygdéns herdaminne är bra, men lika snålt på källor som övriga herdaminnen!)

2021-09-24, 08:58
Svar #26

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Oops. Först nu på morgonen läste jag Sten Möllers artikel, och upptäckte då att jag förbisett en notis från Stockholms tänkebok 30/8 1615 (sida 122-123 i avskriften):

"Stodo och op för retten, Sifridh Olofßon, och Erich Jngemundßon, rådman och opsade sitt förmynderskap för Laß Nilßon, s. framlidne Nils Biugg son, som nu war tiugu och tre ähr gammell, huilken och nu för retten tillstädes war, och giorde be:de sinne förmÿndere tienstwiiligh taksäijelße, att de hans ägendom weil förståt hafwe, och giordt honom der på godh rekänskap."

Då utesluter jag inte möjligheten att denne Lars Nilsson [Bjugg] född cirka 1592 (var god bortse från min tidigare anmärkning att fadern skulle ha gift om sig efter 20/4 1594) kan vara svärfar till Erik Fluur i Skellefteå lfs. Ett visst stöd finns i och med att Erik Fluur låtit döpa två söner till just Lars 24/10 1652 respektive 24/6 1658 i Njurunda sn.

Har Erik Fluurs hustru Kerstin Bjugg påträffats med namn på pränt i primärkällor? Tunaeus prästkrönika rörande Skellefteå lämnade fältet tomt för Erik Fluur Emporagrius första hustru "ifrån Gestrikeland".

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 2820 / sid 488 (AID: v910032.b2820.s488, NAD: SE/HLA/1060167)


Tillägg: Erik Fluur hade ytterligare två döttrar ej nämnda i Bygdéns herdaminne. Dels Margareta Fluur, döpt 12/4 1657 i Njurunda sn och möjligen uppkallad efter sin - för oss okända - mormor. Dels Kerstin Fluur, som tillsammans med soldaten Jon Hansson Smålänning fått ett barn fött 8/8 1690 i Stockholm (Skellefteå dombok 19-23/8 1691).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3966 (1691) Bild 6110 / sid 598 (AID: v427336.b6110.s598, NAD: SE/RA/42042202)

2022-01-29, 11:17
Svar #27

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jöns Larsson.
Gift med NN, död såsom änka före november 1604 (Stockholms tänkebok 10/11 och 17/11 1604; sida 348 respektive 352 i avskriften). Förmodligen bosatt i Uppsala.
Barn;
a/ Christoffer Jönsson. Nils Bjuggs brorsbarn (tänkebok 18/7 1604; sida 259 i avskriften). Kammarskrivare i Stockholm, senare bosatt i Södermanland (tänkebok 10/10 1618; sida 276 i avskriften).

Christoffers halvbröder, oklart på vilken sida:
- Måns Jönsson, död före 20/5 1615 (tänkebok, sida 67-68 i avskriften). Var gift och  efterlämnade två barn Jöns och Anders Månssöner i Västergötland.
- Severin Jönsson, död barnlös före 20/5 1615 (tänkebok). Ståthållare på Älvsborgs slott.


Här en komplettering om Nils Bjuggs brorson i Södermanland. Egentligen ovidkommande för denna tråd men ändock. Det visar sig att Christoffer Jönsson var son till kamreraren Jöns Månsson och Cordula Nilsdotter, som var syster till Rasmus Ludvigssons sista hustru Clara Nilsdotter enligt Hans Gillingstams djuplodande artikel ”Rasmus Ludvigssons och hans hustrurs släktförbindelser” på sida 81-97 i Släkt och Hävd nr. 2-3 år 1950. Cordula, som trätt in i fyra olika giften, levde än 20/8 1600 (tänkebok, sida 500 i stadsarkivets avskrift) samt blev moder till Christoffer och en Per som torde ha dött ung, däremot inte till Måns och Severin som härstammade från deras faders tidigare gifte.
 
Härmed får jag konstatera att Jöns Månsson, som levde än 5/5 1574 (sida 500 i avskriften), och Nils Larsson Bjugg var halvbröder av okänd härkomst.
 
I en not på sida 97 framförde Gillingstam ”Anledningen till att den relativt lågättade Christofer Jönsson kunde bli gift med ett riksråds dotter synes, såsom docenten Broorne påpekat, framgå av ett pergamentsbrev i UUB av 2 juli 1610, varigenom .Jöran Claessons döttrar Ebba och Mätta förklaras arvlösa, därför att de vardera fått två oäkta barn.
 
I Digitala forskarsalen kan man få fram en akt från Svea hovrätts arkiv. I den framgår att Christoffer Jönssons bröllop med Mätta Stiernsköld [av adliga ätten nr. 24] ägt rum den 31/12 1607 på Biby gård i Gillberga sn (bild 666, 688). Makarna var bosatta på Alby i Vårdinge sn (bild 688, 690). De hade ett barn vid namn Karin Christoffersdotter (bild 627, 730). Under Karins späda barndom avled fadern (bild 713).
 
Efter ungefär ett år träde Mätta in i ett nytt äktenskap (bild 689). Giftermålet med Henrik Arvdsson Gyllenanckar [av adliga ätten nr. 47] hade skett någon gång innan 20/7 1622 (bild 692). Jag uppfattar att de nya makarna saknade gemensamma barn än 16/7 1624 (sida 681).
 
Processen i hovrätten under sommaren och hösten 1649 föranleddes av att assessor Erik Rosenhielm [av adliga ätten nr. 326] försökte få ut arvet efter hans hustrus halvbroder, ryttmästaren Arvid Henriksson Gyllenanckar som förefaller ha avlidit den 25/2 1645 - dagen efter slaget vid Jankov i Böhmen inom nutida Tjeckien (bild 643, 656).
 
Rosenhielm uppgav att hans svågers fader dött år 1626 och modern [det står fader i dokumentet – ett skrivfel?] två år senare, och då var deras son tre år gammal (sida 683). Motparten i målet, Gabriel Gyllenanckar, uppgav i sin tur att han fått berättat för sig att Mätta avlidit år 1629 eller 1630 (bild 718). Dessutom att hennes son Arvid var omyndig än år 1636, och tjänade såsom en smådräng legaten Oxenstierna (bild 662).

Vid tinget i Svartlösa härad 19/9 1649 upplyste några bönder på en gjord förfrågan att Christoffer Jönsson bott i Västberga i Brännkyrka sn, och därefter i Fågelsta i Salem sn (bild 673).

 
Källa: Svea hovrätts ”Liber causarum” volym 125, nummer 99:2 (år 1649, akt 11; bildnummer 620-732 av 835)
 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068044_00620
 
 
Mindre än ett år efter arvsprocessen så avled Karin Christoffersdotter någon tid innan mannens närvaro i riksdagen den 5/7 1650.
 
Tryckt källa: ”Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. D. 4. H. 2, 1650-1651” sida 303.

2022-12-31, 01:20
Svar #28

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Den 18/9 ifjol hade jag kartlagt Olof Perssons familj, däribland hans dotter Margareta Olofsdotter Bjugg som senare skulle uppmärksammas på sida 60 i Magnus Bäckmarks artikel ”Ett forskningstips: Riksarkivets Biographica-samling – 63 hyllmeter personhistoria” i Släkt och Hävd 2:2022:

Margareta Bjugg (egenhändigt ”Margreta Biugg”) berättar i ett brev (utan datum, insorterat under makens efternamn) till rikskanslern (Magnus Gabriel De la Gardie) att hennes man, ryttmästaren Alexander Brandh (så skriver han sig egenhändigt i ett intilliggande brev) varit inblandad i ett bråk under festande i Västerås med löjtnanten Christopher William, vilket ledde till att denne blev liggande död på platsen. Maken hade fått hovrättens ledjebrev den 23 oktober 1665 men löjtnantens målsägare kom åtskilliga gånger in i hennes gård Näs i Björksta socken (utanför Västerås), där hon låg på sin säng med sina små barn, och sökte efter ryttmästaren i sängar, skåp och bänkar, ja rände rentav med värjorna i barnvaggan. Förutom hemgång, rån och tjuvnad begick de en annan gärning som hon inte ville nämna. Hon bad om Kungl. Maj:ts bekräftelse på det nämnda ledjebrevet.

Ursprunglig källan är således Biographica volym B:43, bildnummer 169-203:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069494_00169

Bild 170: Ryttmästaren Alexander Brandt erhåller genom ett brev daterat Stockholm den 20/3 1663 Krigskollegiets konfirmation på hemmanet Näs, där Brandt noteras i mantalslängderna för åren 1662-1664.

Bild 179-180: Det omtalade brevet i Magnus Bäckmarks artikel.

Bild 191-192: Här får jag intrycket att ryttmästaren Brandt någon gång efter den 3/7 1667, med anledning av dråpet på löjtnanten William och ett förestående hot om halshuggning, känt sig nödgad att fly ut ur riket för att aldrig återkomma.

Bild 194: Margareta Bjugg bodde såsom änka i Stockholm enligt en kvittens daterad 3/1 1685. Efter det att Margareta samma år försålt en grav till Storkyrkan så känner jag inte till hennes fortsatta levnadsöden.

Bild 198: Margaretas broder rådman Johan Bjugg.

Bild 203-204: Alexander Brandt hade tidigare åren 1658-1662 varit hyresgäst hos Daniel Meissner. Margareta Bjugg kom senare att hamna i en tio års lång process mot Meissner, och från våren 1670 mot dennes änka Anna Bunge. En civilakt från målet återfinns i Stockholms Magistrat och Rådhusrätts arkiv, volym F2a:57 med aktnummer 228.


Nåja, låt oss återgå till den prästerliga ätten. Av en skrivelse till domkapitlet daterad 30/3 1659 framgår att Olof Ivarsson Edhelius (tabell 1a i mitt startinlägg) efterlämnat hustru och sex små barn. Jag kan inte uttyda hustrun Britas fadersnamn – står det Eriksdotter, Davidsdotter eller något annat...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025445_00053


Niklas Kant har vänligen underrättat mig per mejl om Jonas Ivarsson Edhelius (tabell 2) såsom inskriven vid universitetet i Greifswald den 14/8 1643 med nummer 47. Alltså var Jonas aldrig student i Uppsala. Stort tack!

https://www.digitale-bibliothek-mv.de/viewer/image/PPNmatrikel2/459/


Niklas upplyste även om en möjlig Anna Ivarsdotter Edhelia:

Snuddade över din utredning över släkten Edhelius. Hittade från ett annat håll att Örnberg påstår att Ivar Olofsson också hade en dotter Anna Edhelia som var gift med kh i Västra Ryd och Ed David Andreae Rydenius (d. 1662).

Ser att hon saknas i din utredning, men jag kan inte förstå var Örnberg hittat dessa uppgifter? De kommer inte ifrån Herdaminnet. Men uppgiften att David Andreae Rydenius dog 1662 stämmer.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025308_00073

Svensk Slägtkalender (o) 9 (1893) Bild 53 / sid 89 (AID: v773682.b53.s89)

(s. 88 not 1)”

2023-01-13, 23:06
Svar #29

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Under min tidigare kartläggning noterade jag en nära koppling till familjerna Bergvall och Beckius. Några frågetecken återstår som jag väljer att lägga in här för en bättre översikt:


Joannes Laurentii Beckius, kyrkoherde i Bro sn, omtalad 1615-1625 (Fant-Låstboms herdaminne).

Han var fader till Olaus  Beckius, död 10/6 1690 (bg. 16/1 1691) i Edebo sn i en ålder av 75 år, 5 månader och 5 dagar. Kyrkoherde i Jomala sn på Åland från 1656 och i Edebo sn från 1672. Gift två gånger, först med Anna Johansdotter som var kyrkoherdedotter från Simtuna sn (Fant-Låstboms herdaminne). Hon levde än 1670 men var död före 23/7 1672 (Jomalas dombok). Olof gift andra gången med änkan Catharina Bergman, som enligt det utdaterade herdaminnet skulle ha gift om sig en tredje gång med efterträdaren Sebastian Nybelius. Dennes änka Elisabeth Bergman död (bg. 28/8) 1710  enligt gravskrift som finns hos både Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek.

Via sin andra hustru blev Olaus Beckius styvfader till Jean Possieth, hovpredikant och slultigen kyrkoherde i Riddarholmen fs (Gunnar Hellströms "Stockholms stads herdaminne", sida 538). Jean (alternativt Johan) Possieth författade i början av året 1694 en gravskrift över Margareta Eliasdotter, och snart efteråt en ånyo över hennes son regementspastorn Jonas Edhelius. Bifogar skärmdumpar nedan.

Vad är känt om Olaus Beckius broder Johan Beckius? Dennes dotter Maria Beckia dog 7/1 (bg. 26/1) 1718 i Rätan sn vid 74 års ålder. Hennes bröllop ägde rum 22/2 1664  i Nikolai fs i Stockholm med Håkan Bergvall, verksam såsom postmästare i Uppsala från 1663, och död 3/9 1687 enligt Ernst Grapes verk ”Postkontor och postmästare” sida 611).

Makarna fick åtminstone fem barn med oviss ordningsföljd:
a/ Johan Bergvall, död (bg. 27/12) 1715 i Ulvriset, Skederid sn. Inskriven vid Uppsala universitet 8/12 1687. Mönsterskrivare. Gift tidigast 1710 med Margareta Dijkman från Stockholm, se tidigare inlägg från 8/9 2021.
b/ Håkan Bergvall. Inskriven vid Uppsala universitet 8/12 1687. Vidare öden okända.
c/ NN Bergvall. Gift senast 1690 (”Uppsala universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XXII” sida 148; datum 12/3 1698) med regementspastor Jonas Edhelius, död 12/3 1694.
d/ Helena Bergvall, död 23/5 (bg. 24/6) 1733 i Berg sn i Jämtland i en ålder av 60 år och 7 månader. Gift 26/1 1696 i Riddarholmen fs med kyrkoherde Jöns Johansson Drake, född 5/12 1671 i Berg sn och död där 17/6 1744 (Bygdéns herdaminne).
e/ Margareta Bergvall, död ogift 13/11 (bg. 24/11) 1728 i Rätan sn vid 53 års ålder.

En Gustav Bergvall, inskriven 8/6 1676, härrör väl från faderns tidigare gifte. Dennes vidare öden okända. Mönsterskrivaren Johan Bergvall lät döpta sin förstfödde son till just Gustav (1711-1717).

2023-02-04, 07:30
Svar #30

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Åter till Bjuggarna! Uppgiften om Kerstin Nilsdotter Bjugg såsom omgift med Hans Israelsson härrör från Palmskiöld 195, sida 509. På samma sida framgår även att hennes dotter Margareta Bjugg hade två barn: Lars Brandt och Christina Brandt, som 10/4 1691 var trolovad med kommissarie Christoffer Forberger enligt attest från komminister Nicolaus Lenaeus i Maria fs i Stockholm. Måhända identisk med alkemisten med samma namn...?  ;D

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0507&pid=alvin-record:435872

Karl Wilhelm Herdin ägnar ett avsnitt åt slottsfogden Samuel Stehen, verksam åren 1663-1690, på sida 118-127 i ”Uppsala på 1600-talet: Rättsväsendet II. Livsbilder”. Enligt Herdin skall Stehens hustru Magdalena Bjugg (1607-1690) vara dotter till borgaren Lars Bjugg i Hudiksvall. På min förfrågan har stadskännaren Thomas Sverker vänligen meddelat mig att någon borgare med det namnet inte påträffats i Hudiksvall, däremot två samtida Lars Erikssöner.

Författarna till ”Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland” har på sida 162 emellertid valt att placera Lars Bjugg i Uppsala istället. Så det kan vara därifrån som Erik Fluur hämtat sin blivande fru. Bifogar skärmdump, samt de sista fyra sidorna från avsnittet om Samuel Stehen.

För övrigt blev Magdalena Bjugg mor till häradshövdingen Anders Granberg, adlad med nummer 907.

2024-11-29, 21:34
Svar #31

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Tack vare det inledande inlägget i den här tråden kunde jag utesluta Abraham Alm som möjlig pappa till den Catharina Alm, som var gift med Samuel Lemoine. Tack för det!!  :)

Abraham Alm var ju komminister i Kungs-Husby fs, men tyvärr har jag inte hittat den församlingen i någon av Uppsala stifts herdaminne. Vet man något om hans föräldrar? Jag misstänker nämligen att han var bror till bryggare i Maria fs i Stockholm Lars Alm och han var son till Anna Leffler enligt uppgift i en bouppteckning efter Lars Alms första(?) hustru Kerstin Persdotter Stake. Detta har jag skrivit om i ett inlägg under släktnamnet Lemon / Lemoine här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67711.msg1689453#msg1689453.

Jag har också sett att du, Annika Ericsson, hade funderingar kring varför syskon tog namnet Rönberg. En hypotes kan kanske vara att halvsyskonen på så vis ville framhäva en samhörighet. En annan hypotes kan kanske vara att man ville undvika att bli associerad med namnet Edhelius och/eller Blix, exempelvis på grund av skam. Det finns ett annat exempel på namnbyte där sonen, Johan, till Nicolaus Erici Alm (kh i Frötuna fs 1652-72) ska ha kallat sig Fast istället för Alm. Den mycket långsökta hypotetiska skam sonen Johan kan ha känt var att komministern 1670-85 i Söderby fs Jöns Erici Alm ska ha varit beskylld för umgänge med en kommissaries hustru - och eventuellt skulle möjligtvis Jöns Erici Alm kunna ha varit (hoppas osäkerheten framkommer!  ;D ) farbror till Johan Fast. Detta framkommer (är min förhoppning) "mellan raderna" i den bifogade bilden i inlägget här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67711.msg1689527#msg1689527.

Jag har också noterat Helena Persdotter Blix i Tabell 6 i det inledande inlägget i den här tråden (och om jag minns rätt är du, Annika, intresserad av släktnamnet Blix). Hennes möjliga syster, Margareta Pedersdotter Blix, har jag nämnt i bifogade bild 3 i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67711.msg1689192#msg1689192. I samma inlägg finns en bifogad bild 1 och i den har jag nämnt Maria Blix, som ska ha varit gift med Olof Stiernman. I samma bild har jag nämnt arrendator av Ortala bruk Jan van der Hagen. Han misstänker jag var släkting till Catharina von der Hagen, som var gift med Michel Påset (Tabell 44 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi del 2, sida 218). Michel Påset bör ha varit släkting till den Jean Possieth (kyrkoherde i Riddarholmens fs i Stockholm), som omnämns i den här tråden (Svar #29). Jean Possieth ska nämnligen ha varit son till Johan Pouset, som var bokhållare vid Ortala bruk 1666-71 (Tabell 45 i Kjells nämna bok, sida 218). I boken framkommer att Michel Påset (Tabell 44) bör vara/är trolig pappa till Johan Pouset (Tabell 45) och i sådant fall var Michel farfar till kyrkoherde i Riddarholmen fs Jean Possieth.

Vänliga hälsningar,
Jan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se