Hej!
Jag har funnit min första båtsman i släkten. Hittills har det bara varit bönder sedan 1600-talet. Men jag hittar inte när han dör.

Han hette Nils Nilsson Lund och var båtsman i Guteboda (Gåtebo), Bredsättra socken.
Han gifter sig med Maria Olofsdotter (från Bredsättra) 1713-03-15 (Bredsättra C:1 sid 191) och finns med in mantalslängderna för Bredsättra 1715-1717 som just båtsman.
1718 finns han dock inte kvar, utan enbart Nils Lunds enka står med.
1719 gifter Maria om sig så det är tydligt att han dör i slutet av 1717 eller början av 1718 (mellan mantalsregistreringarna).

Dock finns han inte registrerad i dödboken för Bredsättra något av dessa år.

Eftersom han är båtsman kanske han registrerades som död på något annat vis? (Eller så har prästen missat att notera hans död, vilket dock känns ovanligt.)

Sen vore det naturligtvis väldigt roligt att hitta mer information om honom som båtsman, födelseinformation osv. men det verkar ännu svårare.

Tacksam för tips och hjälp.

Har dock hittat en rulla där han står som Fördubblingsbåtsman Nummer 120 i Ölands första Kompani.
Nils Nilsson Lund död i Riga den 16 November 1717.
Han har varit fången, igenkommen och återinsatt år 1717.
På en annan sida står att han blivit fången 1715 i April som Ordinarie för Nummer 120.

https://app.arkivdigital.se/volume/v825746?image=340

Den rulla (EII:1; AID v825746.b340) där han noteras som död är en rulla över rekryter 1717.

Det står följande i vänstermarginalen:

"Warit fången
och igänkomen
som står wid
denna sin
forra Rota betalas
inga Jnskrifningz Penig:r"

Han får alltså inga inskrivningspenningar för att han inte är nyrekryterad.

I högermarginalen står detta:

"död på Riga d. 16
Nov. 1717"

Observera att det står att han dog på Riga, inte i.

Riga och Livland erövrades av ryssarna redan 1710.

1716-1718 anföll Karl XII Norge. Det var också flera danska angrepp, mot Strömstad 1717 samt Nya Varvet och Nya Älvsborg 1717-1719.

Det troliga är alltså att han dog på ett fartyg med namnet Riga. Det är också andra båtsman i samma rulla som dött på Riga den 16/11 1717.

Googlar man lite så var HMS Riga ett linjeskepp sjösatt 1675, med 50 kanoner. Jag vet inte hur länge flottans fartyg beräknades hålla på den tiden men hon var nog relativt gammal och sliten 1717.   
Eller så kanske jag var för snabb, det var nog efterträdaren "Nya Riga" som det handlade om. Så här står det på en hemsida:
"Nya Riga (54 kanoner), svenskt linjeskepp, byggt 1708 av Ch. Sheldon i Karlskrona; deltog i sjöslaget vid Rugen 1715; sprang genom explosion i krutdurken i luften och sjönk å Karlskrona inre redd 1717, vraket undanröjdes vid övningsdykning 1870."     
https://sv.rilpedia.org/wiki/HMS_Nya_Riga_(1708) 
 
Eftersom årtalet stämmer är det väl risk att Nils Nilsson Lund var ombord när det hände.
 

Kan man hitta någonstans när Nils blev båtsman?

Helt fantastiskt! Hur hittar du detta? Hur visste du ens var du skulle leta?

Det vore spännande att veta mer om rubrikerna också.
Båtsmännens xxxredning.
2 st skiooters?
1 Buldans Lendning?
1 par skoor
2 par strumpor
1 hengmatt
1 skåtthutt?
1 rya
1 Bulfång?

Praktiskt att han verkar ha haft samma soldatnummer under hela sin tjänstgöringsperiod. (Lite som i svenska armén under lumpentiden...)

Längst ner på sidan står det något som jag tolkar som:
"Halltorp d. 12 Mart 1707"
"Mönstrade den 27: Marti 1707 vid samma dag af marsherade till Carlscrona.

Stora nordiska kriget varar 1700 till 1721.
https://historiesajten.se/krigsinfo.asp?id=21

Det är som sagt dåligt med flottans rullor under den tiden.
Eftersom den som antages till Kronobåtsman betalar en slant till flottans pensionskassa kan den arkivbildarens Räkenskaper undersökas när båtsmannen tillsätts till tjänsten.

Jag har själv inga båtsmän i trädet men väl en massa soldater och jag antar att det fungerade ungefär likadant. Det är ofta väldigt svårt att spåra dom bakåt, just eftersom de kunde flytta en bra bit bort för att det råkade vara en soldattjänst ledig där. Under Karl XII:s tid var det brist på unga män och ibland fick rotarna bjuda över varandra för att värva någon. Jag har till och med sett rättssaker där man stämmer varandra för att ha lockat bort soldater med högre arvoden. Sedan kunde man också se en generell förflyttning av folk från fattigare bygder mot de rikare, där storbönderna hellre betalade än att deras egna söner dog i kriget.
 
Men att det inte fanns någon Nils Nilsson Lund i mantalet 1706-1707 kan bero på att båtsmän inte behövde betala någon mantalspenning. Deras hustrur behövde däremot, så efter de gifte sig står de med på grund av det.
 
Hur är det med dopvittnen, finns det några ledtrådar där?

Se där ja. Det hade jag missat. Troligtvis dog Sissela i pesten. Kanske även lille Anders.

Typiskt att det är svårt att spåra soldater och båtsmän.
I dottern Britas födelsenotis Bredsättra (H) C:1 (1693-1746) Bild 126 / sid 239 (AID: v37367.b126.s239, NAD: SE/VALA/00046)
 står det

Framledna Båtsmannens Nils Lunds i Gutaboda och dess Hustrus Maria Olsdotters barn Brita.

Faddrar: Steen Persson i Gutaboda. Per Knutsson i Öfra Sandby. Dr Knut Erichsson ibid. Klåkares m: Svän Spinks hust. Chirstin Danielsdotter i Gutaboda. P Maria Erichsdotter i Bredsättra

Dvs tyvärr ingen ledtråd till Nils bakgrund vad jag kan förstå. Nils hette ju Nilsson, men inga andra Nilsson är med.
Svän Spink var också båtsman.

Många läser Länsräkenskapernas verifikationer för att mantalslängderna finns med, men det finns mycket fler uppgifter att hitta där.
Militärens marscher genom länet kan också hittas.
I mantalslängden är tjänstgörande Kronobåtsmän befriade ifrån penningen och står bara i mtl när det finns en Hustru som betalar.
Dessutom kan en båtsmans ursprung hittas i avkortningslängden då de först skrivs upp i mantalslängden där de bor då, men som de sedan inte behöver efter antagandet, och det står orsaken till befrielsen.
Det har betydelse när mtl upprättas och antagandet till båtsman sker dock.

Hittat en Nils Lund i en durchmarschlängd i kalmar läns Landskontors EIIIa:39 1706.
Föreslår att flera år i samma serie genombläddras för att se Nils Lund görande under hans tjänsteår.
Fast om hans föregångare också har förnamnet Nils blir det svårt att begränsa den aktuella Nils Lund eftersom det är tjänsten och roten som har namnet Lund.

https://app.arkivdigital.se/volume/v400556?image=9660

Många läser Länsräkenskapernas verifikationer för att mantalslängderna finns med, men det finns mycket fler uppgifter att hitta där.
Militärens marscher genom länet kan också hittas.
I mantalslängden är tjänstgörande Kronobåtsmän befriade ifrån penningen och står bara i mtl när det finns en Hustru som betalar.
Dessutom kan en båtsmans ursprung hittas i avkortningslängden då de först skrivs upp i mantalslängden där de bor då, men som de sedan inte behöver efter antagandet, och det står orsaken till befrielsen.
Det har betydelse när mtl upprättas och antagandet till båtsman sker dock.

Hittat en Nils Lund i en durchmarschlängd i kalmar läns Landskontors EIIIa:39 1706.
Föreslår att flera år i samma serie genombläddras för att se Nils Lund görande under hans tjänsteår.
Fast om hans föregångare också har förnamnet Nils blir det svårt att begränsa den aktuella Nils Lund eftersom det är tjänsten och roten som har namnet Lund.

https://app.arkivdigital.se/volume/v400556?image=9660

Tack! Spännande!
Du får väldigt gärna utveckla det där med att det är tjänsten och roten som har namnet Lund.

Jag har tittat länge på sidan du länkat till, men jag hittar inte Nils Lund där. Vilken kolumn och rad ska jag leta i?
När jag förstått hur hans namn kan skrivas eller se ut kan jag föröka kika i fler böcker.

Det händer och var tillåtet att en annan person /en person som var Ordinarie vid annat nummer och namn i kompaniet men inte var uppfordrad vid den tidpunkten eller en fördubbling under fredstid/ blir uppfordrad istället för en båtsman som hade laga förfall fast borde uppfordras till års eller sommartjänstgöring.
När det var krigstid som under stora nordiska kriget 1700-1721 utgick både ordinarie och fördubbling till tjänstgöring, så då är inte detta förfarande inte aktuellt.
Den som gick istället fick då dennes hela namn.

Det är därför av vikt att hitta inmönstringsullan för att veta att det är rätt person som återfinns i t. ex. skeppsmönsterrullan.

Vid Ordinarie N:o 120 i första Ölands Kompani får personen som innehar tjänsten namnet Lund. I Generalmönsterrullan år 1721 har de dock bytt namnet på Ordinarie till Ekeblad och fördubblingen till namnet Lund.
Så kan de också göra.

Föregångaren på Numret i Kompaniet till den här sökta personen har antagligen också båtsmansnamnet Lund, fastän det är svårt att undersöka när det är dåligt med rullor.
Märk att rote nummer 120 tillskrivs socken Egby i Generalmönsterrullan.

Ja, där var han ju. Märkligt att jag inte såg honom.

Spännande!
Eftersom han inte finns i Bredsättra socken förrän 1715 - kan det ju vara så att han ursprungligen var från Egby, och sedan flyttade till Gåtebo innan han gifte om sig?
Det låter ju lite märkligt att han skulle vara gift med en fattig och bräkelig kvinna.
Men jag skulle vilja påstå att det är han. Egby är grannsocken till Bredsättra, och att denna Nils dessutom har nummer 120 är alltför mycket av ett sammanträffande för att inte vara rätt Nils!
Det är nog så att han måste varit gift tre gånger helt enkelt. Mellan 1708 och 1713 kom pesten till Öland så hustru #2 (Sissela) strök säkert med i den. Bredsättraböckerna börjar heller inte före 1712 så det blir svårt att bevisa (eller motbevisa).

Lite märkligt dock att han gifter sig 1708 men inte finns med i mantalsböckerna för varken Egby eller Bredsättra 1709-1714