Erik Lundin!
Här kommer nu litet information om Hässle säteri i Fittja socken.
Gården Hässle är en av de äldsta sätesgårdarna i Lagunda härad. Den omnämns redan på 1400-talet då den tillhörde Sko kloster och ägdes under 1500- och 1600-talet av kungahuset samt släkterna Wackerbart, Brahe, Wernstedt och Blixencron. Det var under denna tid ett relativt litet gods, och hade en tämligen blygsam bebyggelse. En teckning från slutet av 1600-talet visar en timrad manbyggning med sexdelad plan under säteritak,och bredvid denna en långsträckt flygelbyggnad bestående av timrade hus och en stenbyggnad med trappgavlar. Nedanför dessa, och flankerande infratsvägen, låg ladugården med timrade hus under torv- och halmtak. En trädgård med fruktträd låg på gårdens östra sida. År 1724 köptes gården av professor Johan Hermansson i Uppsala, g m Margareta Steuch. Godset bestod vid denna tid av huvudgården Hässle och den inkorporerade granngården Hälcke om tillsammans 4 mantal,samt 3-5 underlydande bondgårdar i grannsocknarna. Hässle och Hälcke drevs ihop och var utarrenderat till ståndspersoner 1710-1724, och sedan till bönder fram till 1700-talets mitt. Margareta Steuch tog sedan övder driften själv. Gården ärvdes sedan av hennes dotter Anna Christina von Hermansson och hennes make Nils Rosén von Rosenstein som tidvid bebodde gården. Under deras tid uppfördes på 1750-talet den ännu kvarstående flygelbyggnaden, en timrad byggnad under säteritak, och manbyggnaden i början av 1770-talet. Denna uppfördes enligt de rådande stilidealen: en timrad och panelad byggning, ljusmålad, under mansardtak, innehållande sal, förmak, gästrum och kök. Efter deras död ärvdes gården av barnen Nils von Rosenstein och hans systrar. Två av dem var gifta med Ryttmästaren Herman Adolf Tersmeden som år 1799 köpte gården. Under hans tid byggdes huset ut med en extra sängkammare och förmak. Trädgårdar anlades, liksom en vidsträckt engelsk park. Gården gick sedan i släkten Tersmeden fram till 1910. De sista decennierna, från år 1867, var gården utarrenderad till bönder (undantaget 1878-85 då F W Tersmeden drev den) Godset expanderade kraftigt från 1750-talet då en rad bondgårdar köptes in i Fittja socken och i början av 1800-talet omfattade godset 12 1/4 mantal, varav 4 mantal huvudgård och 8 1/4 mantal bondgårdar. På dessa 8 1/4 mantal fanns 12 bönder som gjorde dagsverken och 6 torpare. På själva huvudgården fanns också 3 drängar,9 pigor, 1 inspektor och 1 trädgårdsmästare. Under loppet av 1800-talet kom driften på godset, liksom de flesta andra gods i Sverige, att rationaliseras. Avlägset belägna gårdar såldes av och de närbelägna gårdarnas bönder avhystes, varvid jorden brukades av ägaren. På många gods skedde detta under perioden 1780-1850, men på Hässle dröjde det ända till 1870-talet. Gården drevs nu med 4 bönder, 3 torpare, 15 statare, 2 drängar, 10 pigor och 2 inspektorer. Familjen Tersmeden bebodde godset under hela 1800-talet och det finns ett mycket stort material bevarat från denna tid; bouppteckningar, inventarieförteckningar, ritingar, brevväxling, memoarer m. m. m. Speciellt läsvärt är Ann-Margret Holmgrens, f Tersmeden, memoarer. I samband med att gården såldes år 1910 splittrades godset och huvudgården styckades upp på ett stort antal egnahem. Under 1900-talet har huvudgården haft ett stort antal ägare som alla lagt ned betydande summor på renoveringar.
Erik! Detta var litet om säteriets historia. Vill du ha mer information föreslår jag att du kontaktar mig privat. Min mail-adress är angiven ovan. Du nämnde även Lundersta by. Denna by, 2 mantal stor, lydde under Sjöö säteri i Holm, och från 1830-talet under Fribergs säteri i Fittja (senare Kulla) Byn avhystes då och brukades i sambruk med herrgården. Bytomten med dess grunder finns dock kvar än idag.
Hälsningar
Göran
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2007 (läst 3512 gånger)
Cookie policy