Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-07

[Sven-Åke Sjövall]

Hej alla kunniga!
Jag har en ana som föddes på 'Namnlöseställen' i S:t Ilians församling 1795. Jag kan inte hitta henne och föräldrarna i hfl efter det. Kan det ha menats något liknande som 'Försvarslöse'? Men de stod ju åtminstone i hfl. Kan någon hjälpa mig?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Utan att svara på din fråga så kan jag nämna att det på ortnamns-CD:n finns 70 platser där namnet börjar på 'Namnlös-'..! (Huvudsakligen sjöar, myrar och andra naturnamn - dock inget i närheten av Enköping tyvärr..)
God Jul hur som helst!

[Torbjörn Norman]

S:t Ilian var en församling som tillsammans med Lundby 1918 inkorporerades i Västerås Domkyrkoförsamling. (S:t Ilianskolan ligger idag i västra delen av Västerås..)  
 
Jag skulle gissa på att prästen inte hade någon adress att sätta ut. Sådana personer brukade tas upp oftast sist i husförhörslängden under rubriceringen Å farsamlingen skrevne eller nåt liknande.  
 
Finns de inte heller i Domkyrkoförsamlingen eller Lundby kanske de bara var på besök i trakten. Fanns det några dopfaddrar med adress?  
 
Finns det något nämnt i kyrkoräkenskaperna.
 
(Källa Svensk Uppslagsbok 1937)

[Peter Karlsson (Peterk)]

Ursäkta förvirringen med Enköping - det var ju en äldre historia som försvann redan på 1500-talet..
-Inte för att det är intressant för denna fråga, men jag har för mig att Sankt Ilian ('Västerås landsförsamling') uppgick i Västerås (domkyrko) först 1946-01-01. [Sveriges församlingar genom tiderna]
God Jul, fast julafton just tagit slut..

[Sven-Åke Sjövall]

Tack Peter och Torbjörn, och God Jul i efterskott tillönskar jag Er!
Jag har nyss varit på besök i Åkersberga. Inte för att det blev några barn gjorda, men jag var med bestämdhet på en speciell adress, så om .... så skulle väl barnet ha blivit noterat född där, så jag förstår inte riktigt det där med att prästen inte hade någon adress att skriva ut. Torbjörn, kan Du förklara mera hur Du menar, är Du snäll. I S:t Ilians fb finns barnet med föräldrar och några vittnen med kladdigt oläsliga adresser. I hfl för S:t Ilian finns de inte. Jag ska se om jag hittar dem i Lundby eller Västerås. Det är ju tänkbart att de var på besök. Men då föddes hon väl i alla fall på 'namnlöse' i S:t Ilian.
Peter, av de ca 70 'namnlös'.. som Du nämner - finns det några gårdar som benämns så? Kan det ha varit så att gården saknade namn? Om så, borde då inte 'namnlöseställen' vara med i hfl?
Många frågor bli?re!!!
Ha en bra fortsättning på Julen!

[Peter Karlsson (Peterk)]

Ser nu att det är enbart naurnamn av skilda slag; mest sjöar, tjärnar, några vattendrag, lite myrar, en och annan holme samt några kullar och berg.. Sådana platser utan namn kunde visst få just denna namnlöshet som sitt namn - men där folk skulle bo kanske det inte fick gå till på det viset..
God fortsättning (även i sökandet :-)

[Sven-Åke Sjövall]

Tack igen Peter!
Jag får väl göra som instruktionsboken säger:
Backa några steg, växla och ta ny fart.
Om/När jag kommer underfund med det kan jag göra ett inlägg om det. Jag börjar med Lundby och Västerås.

[Torbjörn Norman]

Vad gäller Västerås så vet jag inte mycket vare sig om stadens historia eller dess nutid. Jag måste helt lita på mina magra andrahandskällor.
 
Svenska resekalendern säger 1908 att Västerås upptager i förhållande till folkmängden (16.624 inv) en mycket stor yta. Här nämns endast Domkyrkan. Ett dominikanerkloster fanns där Vasaparken men revs förmodligen under 1500-talet. Under medeltiden fanns förutom klosret även 4 kyrkor och ett helgeandshus. En av kyrkorna torde vara domkyrkan som uppfördes under 1100-talet.
 
Svensk Uppslagsbok 1937
Det jag tidigare nämnde om inkorporering 1918 avsåg endast att St Ilian och Lundby hamnade innanför stadsgränsen. Till staden tillfördes ytterligare 26 resp 20 kvkm. Här nämns också att S:t Aegidii (S:t Ilian) och S:t Nikolai var  2 av kyrkorna. Båda i bruk  ännu 1611. Nikolai användes av de talrika tyskarna som då fanns i Västerås. I övrigt var staden ännu vid mitten av 1800-talet en ganska obetydlig ort. Västerås bildar med sina församlingar (Domkyrkoförsamlingen 28.322 inv, A:t Ilian 2.402 inv, Lundby 1.845 inv, 1936) ett pastorat i Västerås stifts prosteri.
 
I dagens telefonkatalog hittar jag förutom tidigare nämnd skola ingen plats eller gata som har med S:t Ilian att göra. Kan kyrkan vara riven, och i så fall när? I varje fall borde kyrkan ha funnits i den gamla stadskärnan. Jag kan inte hitta den på någon av mina 1900-talskartor.
 
Detta om miljön. För att kunna yttra sig om det aktuella dopet måste man ju in i kyrkböckerna och leta. Jag skall försöka titta när jag har vägarna förbi landsarkivet nästa gång.

[Sven-Åke Sjövall]

Tack för ditt inlägg, Torbjörn.
Vad jag har lärt mig på landsarlivet, så hade S:t Ilians församling ingen egen kyrka utan använde sig av moderförsamlingen Västerås kyrka. Därför kan det kanske tänkas att föräldrarna står skrivna där. Jag uppskattar ditt kommande engagemang på LA. Jag ska kolla dopet på nytt, och om det står något i hfl när jäntan blivit vuxen om hennes födelseort, när SVAR öppnar igen efter helgen.
Nu har jag fått några besked att detta tydligen inte var vanligt. Tack igen, både Peter och Torbjörn.
Gott slut på 2002.
Hälsningar
Sven-Åke Sjövall

[Kurt Hultgren]

S:t Ilians församling i Västerås har jag förknippat med Hospitalskyrkan i Västerås, som låg söder om Storgatan invid Svartån på dess östra sida, norr om Munkgatan. Dess västgavel låg mot nuvarande Köpmangatan/Erik Hahrs gata utmed ån. Den revs dock tidigt, redan 1886, för att ge plats för det hus som kallas Vestmannia, i hörnet vid Munkgatan, dåvarande Lillån. Det finns fotografier i äldre Västeråslitteratur. Men det är möjligt att denna medeltidskyrka aldrig var någon församlingskyrka - och det var känske därför som det gick an att riva den. Jag har dock kopplat ihop denna rivna kyrka med St Ilians församling som tydligen saknade kyrka. Detta som en spontan kommentar och möjligen tips. Jag har dock inte forskat kring kyrkobyggnader, enbart funderat kring frågan när jag i övrigt har forskat i personhistoriska frågor i Västerås.

[Leif Svensson]

Hospitalkyrkan var Dominikanerklostrets helgeandshus. Dominikanerklostret i Västerås grundades 1244 och revs efter Västerås riksdag 1527, det låg där stadshuset nu ligger. Och norr om Lillån som Kurt här ovan beskriver låg då helgeandshuset som tog emot såväl fattighjon som åldringar och alla slags sjuklingar, Västerås äldsta lassarett.

[Jouni Tervalampi]

S:t Ilians kyrka och kyrkogård låg vid hörnet Vasagatan - Hantverkargatan. Kyrkan låg vid där banken liggar idag. Kyrkogården sträckte sig över dagens Vasagatan och in över köpcentrumet Centra. Den användes en bit in på 1600-talet, främst då för de fattiga.
 
Se http://medlem.spray.se/jaaaaa/
 
under November 2002.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Agneta Sköld]

S:t Ilians församling (även egen kommun) inkorporerades med Västerås stad 1918.
Nuvarande stadsdelarna Jakobsberg,Pettersberg, Djäkneberget och Vallby (de NV delarna av Västerås) tillhörde tidigare S:t Ilian.
 
Hälsningar
Agneta Sköld

[Kurt Hultgren]

Trevligt med en geografisk beskrivning av var St Ilian församlng egentligen låg. Det var bra! I Rosenberg står att den låg på bägge sidorna av Svartån, varvid delen öster om ån hörde till Norrbo härad (239 inv) och den del som låg väster om Svartån (1800 inv) hörde till Tuhundra härad. Socknen var alltså delad på två härader. Hovdesta öster om ån hörde till St Ilian. Jag har inte lyckats hitta någon karta där St Ilians församling finns utsatt. Det som Agneta nämner om Jakobsberg, Pettersberg och Vallby betyder att hela eller större delan av gamla St Ilians församling idag ingår i Västerås-Skerike församling, alltså inte i Domkyrko. De gamla kringliggande socknarna utanför Västerås är ju numera stadsdelsförsamlingar i Västerås. Liknande gäller som bekant även Lundby och Badelunda. I Rosenberg står också att St Ilian var en socken som saknade kyrka, och att man använde moderförsamlingens kyrka, dvs domkyrkan i Västerås. Det står inget om ifall det tidigare funnits en kyrka St Ilian. Någon form av gränsreglering mellan Skerike och Domkyrkoförsamlingen måste ha skett. Eller fanns den kyrkliga församlingen St Ilian kvar när den borgerliga kommunen St Ilian inkorporerade i Västerås stad? I det första inlägget ovan framgår att det tydligen fanns en St Ilians kyrka 1611. I så fall var den tydligen riven och försvunnen i mitten av 1800-talet. Dock kan jag inte i Sven Olssons Västerås-historik hitta något om en kyrka St Ilian. Har det någonsin funnits en sådan? Det finns ju några andra exempel på församlingar som delat samma kyrka. Det vore intressant att få klarhet.

[Bo Berndtsson]

. engelsmannen Ilianus . tillskrivs . uppförandet vid östra åstranden av S:t Ilians kapell, som, skadat av eld 1572, återställdes av johan III 1576. Det kallades sedan Hospitalskyrkan till följd av det därmed från Gustaf Vasas tid förenade hospitalet. . revs denna byggnad 1887 för att lämna plats för en modern större byggnad, Vestmannia.
Nordisk Familjebok 2:a uppl.
 
På tomtens norra del och med sin gotiskt spetsiga västgavel mot Johan Wilhelms torg stod en av stadens få kvarvarande medeltidsbyggnader, Hospitalskyrkan. . Medeltidsbyggnadens rivning hade Kungl. Maj:t tillstatt, fastän Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien avstyrkt - men föga kraftfullt! Ett villkor var i alla fall, att byggnaden först fotograferades. Sedan fotografen (Didrik Jansson?) [Troligen redan föregångaren O. Wiklund, blyertsanteckning i marginalen] gjort Hospitalskykrkan denna sista tjänst, blev den år 1886 riven .
Sven Drakenberg: Västerås genom tiderna, del V:2 s.79

[Jouni Tervalampi]

Jodå, det har funnits en S:t Ilan kyrkan. Den äldsta kartan över Västerås är från 1688. Där finns inte kyrkan med. Då har man redan byggt över på den gamla kyrkans grund och kyrkogård.
Gatan (nuvarande Vasagatan) benämndes 1688 som Gamla Kyrkgårdsgatan. Sven Olsson har gjort en rekonstruktion över gatunätet och gårdtomterna som den såg ut år 1617. Det finns med i ett litet häfte som heter Idealstad med förhinder. Figurblock (1985) Fig. 12 S:t Ilians kyrka och dess tillfartsvägar. Svart karta 1617 års stadsplan. Rött 1688 års stadsplan.
Dessutom finns den rekonstruerade 1617 års stadsplan över karta över Västerås 1997 i boken Historien om en Stad av Torsten Jansson sidan 141.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Rune Ramberg (Ruram)]

Hej.
År 1913 den 23/9 flyttar Amalia Märta Sandberg från Stockholm till S:t Ilians förs. Hon är troligen lärare och har fått en tjänst inom förs. Jag undrar om någon kan tala om när hon återvände till Stockholm?

[Helena Ridderström]

Hej Jag har en Gustav Vilhelm Ridderström född.19/9-1872 i st. Ilian flyttade sedan vidare mot kopparbergslän och slutligen Torsåker i Gästrikland år 1906. Han var även värnpliktig år 1892 tror jag om uppg. stämmer. Min fråga är vet nån vad hans föräldrar hette. Det kan tänkas att han fått efternamnet som vuxen men det tror jag inte. tacksam för svar. mvh Helena Ridderström.

[Leif Svensson]

Helena,
Här kommer äntligen svaret på Gustav Vilhelm Ridderströms födelse.
 
Gustav Vilhelm  
född 1872 19/9 i Gryta, St.Ilian, Västerås (U)
föräldrar
Statkarl Carl Gustaf Svedlund  
hustru Johanna Wilhelmina Strandberg
Bosatta i Gryta.
Källa St.Ilian Födelsebok C:5 1872
 
Ur husförhörslängd
St.Ilian AI:11 sid 157 112788 5/7
Gryta
Statkarlen Carl Gustaf Svedlund
född 1849 22/10 Dingtuna (U)
 
Hustru
Johanna Wilhelmina Strandberg
född 1845 5/4 Hubbo
 
hennes son före äktenskapet
Carl Wilhelm f 1864 31/12 i Hubbo (U)
 
Johan Fredrik 1870 20/1 St Ilian
 
Gustaf Wilhel f 1872 19/9 i St Ilian
 
Mvh
Leif Svensson
Västerås

[Leif Svensson]

Helena,  
 
Carl Gustaf Svedlund  
född 1849 22/10 Dingtuna (U)  
 
Far  
Drängen Carl Johan Svedlund  
Mor  
Johanna Sophia Frodin
Bosatta i Bälby, Dingtuna (U)  
 
Mvh  
Leif Svensson  
Västerås

[Leif Svensson]

Mer till Helena
 
Johanna Wilhelmina Strandberg  
född 1845 5/4 Hubbo  
 
Far
Soldaten No 43 på Sörby ägor Hubbo (U)
Erik Strandberg f 1806 30/3 i Kumla (U)
Mor
Catharina Pehrsdotter f 1808 23/3 i Rytterne (U)
 
Barn
Gustaf Adolf f 1831 21/4 i Tillberga
Pehr August f 1833 5/11 i Tillberga
Anna Carolina f 1836 26/2 i Tillberga
Catharina Josephina f 1838 7/12 i Tillberga
Frans Oskar f 1842 18/6 i Tillberga
Johanna Wilhelmina f 1845 5/4 i Hubbo
 
Mvh
Leif Svensson
Västerås

[Anna Pettersson]

Karl August Kihlström ska vara född 1862 i Ilian. Vet någon om det kan vara här han är född. Är det någon som vet något om honom?
 
/Anna

[Kina Sylejmani]

Anna!
 
 
Här har du honom enl. folkräkningen...
 
 
/Kina
 
 
ANNO 1890 - Västmanlands län
 
 
 
Skultuna församling    
Karl August Kihlström f. 1862 St. Ilian V:ås l.  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Skultuna
Hemort: Skultuna Bruk (köpingslikt område).
Kontrakt: Vesterås
Län: Västmanland
 
Födelseår: 1862
Födelseort:  
Födelseförs: St. Ilian V:ås l.
Födelseland:  
 
Yrke: messingsarb.
Titel:  
 
Civilstånd: Gift (G)
Kön: Man
Familjest:  
Famstkod: Far/man (F)
 
Hushåll nr: 463
Familj nr: 1
 
Frånvaro:  
Övrigt:  
Trosbekännelse:  
Anmärkning:  
Lyte:  
Nationalitet:  
 
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000344  Kort nr: 1
Sida: 39  Rad: 48
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Karl August Kihlström f. 1862, messingsarb.
 
Agnes Augusta Grön f. 1868
Födelseförs: Örebro
 
Augusta Elvira f. 1890
Födelseförs: Skultuna
Övrigt: v
------------------------------------
 
 ANNO 1900 - Västmanlands län
 
 
 
Skultuna Västmanlands län församling    Visa källa  
Agnes Augusta Grön f. 1868 Örebro Örebro län  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Skultuna Västmanlands län
Hemort: Skultuna Bruk 3
Kontrakt: Västerås
Län: Västmanland
 
Födelseår: 1868
Födelseort:  
Födelseförs: Örebro Örebro län
Födelseland:  
 
Yrke:  
Titel:  
 
Civilstånd: Gift (G)
Kön: Kvinna
Familjest: h.
Famstkod: Mor/fru (M)
 
Hushåll nr: 540
Familj nr: 1
 
Frånvaro:  
Övrigt:  
Trosbekännelse:  
Anmärkning:  
Lyte:  
Nationalitet:  
 
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 198007  Kort nr: 1
Sida: 47  Rad: 5
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
John August Kihlström f. 1862, Bruksarbetare
Födelseförs: Sankt Ilian Västmanlands län
 
Agnes Augusta Grön f. 1868
 
Augusta Elvira f. 1890
Födelseförs: Skultuna Västmanlands län
 
Karl Gunnar f. 1892
Födelseförs: Skultuna Västmanlands län
 
Ester Eugenia f. 1897
Födelseförs: Skultuna Västmanlands län
 
Anna Elisabet f. 1899
Födelseförs: Skultuna Västmanlands län
 
Fam nr: 2
K. Alfred f. 1831, Bruksarbetare
Födelseförs: Tillinge Uppsala län
 
Civilstånd: Änka/änkling (E)
Kön: Man
Familjest: fader
Famstkod: Ensamstående (E)

[Margareta Hardeborn]

Jag letar efter farfar. Han byggde sig en villa uppe på Lustigkulla. Ligger den delen av staden under Domkyrkoförsamlingen eller kan det vara St Illian. Tacksam för svar Margareta H

[Annelie Sjöqvist]

Hej Margareta!
Jag är inte helt säker men Lustigkulla borde tillhöra Lundby församling. Men det kan ju också var St Ilians församling, den fanns fram till 1945, sedan uppgick församlingen i Lundby eller Domkyrkan (sökte i SVAR-katalogen).  
 
Hälsningar
Annelie

[Inger Rozén]

Hallå!
Inger Rozén heter jag
Jag eftersöker min anmoder:Eva,Kristina, Lindgren född:7,9 1815 i S.t Ilianförsamling.Undrar över om man kan forska i hennes övriga släkt.Kanske nu levandeHon var alltså min farmors mormor.Roligt att läsa om St Ilians församling.Själv har jag gått sista året med realexamen påSt Ilianskolan i Enköping.Vänl,hälsn.Inger Rozén

[Harriet Hellberg]

Hej  
Är det någon som vet vilka Karl Viktor Lundin?s föräldrar var och om han hade några syskon samt deras eventuella familjebildningar. Han ska vara född 1863-10-03 i Västerås.  
 
Karl Viktor Lundin var bosatt 1890 i Östersund Jämtland och dog i början av 1895.Han blev överkörd av ett tåg eller tågvagn och dog.  
 
Karl Viktor var förlovad med min farmor och de fick en flicka Anna Viktoria, som han tyvärr aldrig fick se p.g.a olyckan.  
(min farmor gifte sig några år senare med min farfar och flickebarnet fick hans efternamn, Hellberg)  
Faster Anna fick i sin tur sju barn av vilka fyra lever idag. Han kom till Östersund från Strängnäs, så då borde han ha varit bosatt där en tid efter Västerås.  
 
Post 4607004 Lundin, Karl Viktor arb.  
f.1863 i Västerås (Västmanlands län,Västmanland)  
Ogift man,ensam i familjen Gård n:o 214  
Östersund (Jämtlands län,Jämtland)Födelseort i källan:Vesterås  
KÄLLA. Sveriges befolkning 1890 samt husförslängd,Östersund  
 
Tack på förhand.Vänligen Harriet Hellberg

[Ewa Lindmark]

Hej!
Jag har också anor från Västerås, Anders Andersson Frodin född 1734-11-23 Kyrkbacken Västerås, död 1788-07-07 Ljusdal Hälsingland.
Hans far var Ringare och hette Anders Anderson Frodin och hans mor hette Kierstin Andersdotter, de var bostta på kyrkbacken. Där har jag kört fast. Är det någon som stött på dessa eller vet något?
Hälsningar Ewa Lindmark i Gällivare

[Irene Larsson]

Hej!
 
Vet någon något om Kristina Josefsdotter född 1842-06-16 i Västerås.Är det någon som känner till något om denna dam. Hon var min mormors mor.
Hon gifte sig med Per Alfred Johansson från Gärebron Kyrkefalla (Tibro).
 
Irene Larsson

[Ingmarie Fridlund]

Söker Karl Gustaf Eriksson född 18650717 i denna församling
Undrar vilka som var hans föräldar och syskon
 
Tack på förhand
 
Ingmarie