Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-02

[Olle Elm]

Göran,
Här kommer målet från 1618 från Göta hovrätts exemplar:
1618 22/6

[Göran Johansson]

Hej igen Olle.  
Alla skrivare i Östergötland tycks ha burit namnet Lars (Lasse). I det klander från 1618 som du talade om ovan förekom Lasse Joensson i Biergöö och Lars Andersson på Ängsö. Fanns det sedan dessutom ytterligare en i Karshult så blir det svårt.

Vänlig hälsning
Göran

[Olle Elm]

1618 25/9

forts

[Olle Elm]

Nu skriver vi om varandra Göran  Jag fullföljer detta med 1618 25/9 forts, då jag har något bättre kvalit? och det förmodligen är lättare att läsa:
 
Vänligen,
Olle
PS. Någon häradsskrivare på Biuggöö har inte förekommet. Det är ön Bjuggö han klagar på bl a. Däremot vill jag tillägga att Lars Joensson undertecknar domboken 1627 1/10 saamt sätter sitt sigill därunder. Dessutom skriver han i SO om sigillet: Lagläsare. DS

[Göran Johansson]

Bjuggö är ön omedelbart norr om Hycklinge.
Mörby ligger tydligen öster om Bjuggö och Herna norr därom. Men var ligger Hiuby och Engsjö? Och vem var fru Brita?
 
Mina bilder är otydliga. Det beror på at jag fotar direkt på läsapparatens skärm! De går i nödfall att använda som minnesbilder!
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Olle!
Kan inte Hiuby möjligen avse Hovby i V. Eneby sn?
Lasse borde kunna spåras i mtl.  
Vänlig hälsning
Göran

[Olle Elm]

Juby, (Kristineberg), 2 mt frälse i Kinda hd, Horn sn. Personer som nämns i förhållande till detta gods är Britta Jönsdotter (Bååt-Snakenborg) som ärvde Juby nr 2 efter sin mor Kerstin Joensdotter (Gyllenhorn) till Fyllingarum, vilken dock kvarstod som posessor ännu 1619 i årliga räntan. Britta Jönsdotter (Bååt-Snakenborg) var gift med Volmar Didrik von Scheiding (d 1639).
Källa: Almquist, Frälsegodsen.

[Göran Johansson]

Lars Joensson i Karshult tycks ha pendlat mellan olika härader. Han har signerat protokollen i flera av dem och bör ha varit känd över hela länet. Kan väl knappast ha funnits ytterligare en Lars Joensson eftersom han varje gång anger Karshult som bostadsort i formella sammanhang. Men vad kan då Lars Joensson häradsskrivaren (obs i bestämd form vilket tyder på att det endast fanns en med det namnet) i Juby betyda? Brukade han möjligen frälsegården och bodde där när han uppträdde vid tinget i K?nda hd? Han kan väl knappast ha varit delägare i Juby?  
 
Ligger Karshult i Aska härad?

[Bengt Olov Karlsson]

Hej Göran !  
Följer den här diskussionen med stort intresse. I mtl 1643-1657 finns Oluff Christiernsson med h. Ingeborg Ingelsdotter samt Sven Nilsson med h. Anna Trulsdotter upptagna vid de två gårdarna i Juby. Någon namnmässig koppling bakåt från 1643 till personerna i inläggen ovan verkar således inte finnas, för de som brukade gården ovan nämnda tidsperiod
Vänlig hälsning
Bengt Olov

[Göran Johansson]

Tack Bengt-Olof!
Det är märkligt med texten Lars Joensson i Hiuby. Kan han ändå haft något med ägandet att göra eller är det kanske en felskrivning i domboken. I en pågående diskussion om frälsegården Lannäs, Horn sn tycks ägarfamiljerna vara desamma som i Juby.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Lars Joensson, häradsskrivaren tycks ha bott eller åtminstone brukat jord i Juby. Han finns med i Älfsborgs lösen 1613 men betalar inget. Vidare finns ett mål från 1618 vari det framgår att en dräng på sin husbondes Lars Joenssons anmodan skulle frakta en häst över ett sund. (Det gick så illa att ekipaget tycks ha vällt på sjön varvid två av Lars Joenssons pigor drunknade. Det var drängen som blev anklagad för vållandet men han frikändes i princip.) Detta visar att Lars Joensson var aktiv som brukare i Juby. Vad kunde skälen vara till att man slapp betala bidrag för lösen av Älfsborg?  
 
Två systrar Gyllenhorn var tydligen ägare till Juby. Denna familj har intresserat mig av det skälet att prästen i Lofta Andreas Johannes Saebyensis döpte gav två av sina söner till Josua och Samuel - samma namn som två av Arendt Joensson Gyllenhorns barn bar. Namnet Samuel kommer igen hos andra ättlingar till Olaus S. Clarevallensis och Margareta Eriksdotter.

[Göran Johansson]

Läshjälp! I Aska hd:s dombok fann jag två protokoll år 1634 som kan ha med salig Lars Joensson i Karshult att göra. I det ena från maj 1634 omnämns s. Lars Joensson efterleverska i Karsjöhult. Var ligger den platsen? Det är en Jöns i ?-berga som anklagas. Kan någon tyda namnet på den plats där Jöns bodde? I det andra målet från oktober 1634 anklagas samme Jöns i ?-berga av Lars Larsson i Västergötland! Mina foton är otydliga eftersom de är tagna direkt från skärmen på en dålig läsapparat! Hoppas att något går att uppfatta.


 


 
 
Om det visar sig att det inte finns någon plats Karsjöhult i Aska härad och att den plats som avses ligger i Västergötland så bör man nog kunna utesluta häradsskivaren Lars Joenssons änka i Karshult som andre make till Zacharias Benedicti i Gladhammar.

[Bo Persson]

Jöns i Qwi?berg - Kvissberg är en gård i Vinnerstads sn, var på 1600-talet säteri men lydde en tid under Karshult (Almquist, Frälsegodsen, III). 'Karsiöhult' torde vara en form av Karshult, vilket väl också framgår av sammanhanget. Tyvärr ser jag endast en handfull ord på bilderna, ögonen klarar inte något riktigt läsförsök.

[Henrik Mosén]

Lägger in ett par bilder på ovanstående mål från Aska härad (renovationer) 20 maj och 16 okt 1634, så där våldsamt mycket tydligare är de kanske inte då jag fått dra ner på kvalit?n och filmen inte är perfekt direkt:
 

[Henrik Mosén]

Och här kommer så oktobertinget 1634:
 

[Göran Johansson]

Tack Bo och Henrik. Det är säkert så att Karsiöhult är en form av Karshult. I bägge målen ovan anklagas Jöns i Kvissberg. I ett mål från en mycket långväga person som ju skulle kunna vara son till Lars Joensson i Karshult men som bör ha känt Jöns. I det andra målet omtalas  Karsiöhult som faktiskt råka vara en gård i just Västergötland med anknytning till Constantia Eriksdotter. Den alternativa formen att skriva Karshult som jag har sett är Karlshult. Men det kan ju ha funnits fler stavningsformer. Ingen vet väl hur gammal häradsskrivaren Lars Jonsson var men Lars Larsson i Västergötland skulle ju kunna vara en vuxen son.
 
Vilken uppfattning har ni om Lars Joensson häradsskrivaren i Juby? Kan det ha funnits två med samma namn och samma syssla? Ni har inte möjligen tillgång till domböckerna för Aska härad åren 1632-1633. Där kanske finns mer stoff som handlar om salig Lars Jonssons sterbhus.

[Göran Johansson]

ST 1683 Hycklinge
Texten är lätt att tyda men jag är osäker på ett ord på tredje raden från nedan på sida ett. Står det  ...till adell Jordh hustru .....?
 
Om det stämmer så skulle Lars Jonsson ha varit adelsman, eller hur? Men att dottern Elisabeth som uppenbarligen var dotter till Zacharias Benedicti akulle kunna vara född i äktenskap efter 1632, då Lars Joensson i Karstorp dog förefaller kronologiskt svårt.
 
 

[Göran Johansson]

Den först sidan var för stor. Här kommer den förhoppningsvis i delad form.
 

[Göran Johansson]

Om det verkligen står adell Jordh i texten på bilden ovan (tredje raden nerifrån) så kan det inte uteslutas att Lars Jonssons änka på något sätt varit arvinge i Otto von Scheidings frälsehemman i Härna. Synpunkter?

[Niclas Rosenbalck]

Det står odell Jordh - det vill säga odaljord.

[Göran Johansson]

Det låter rimligt Niclas. Inledande a är förvillande likt bokstaven a om man jämför med o i efterföljande jordh. Hade uttrycket adell jordh kunnat vara en korrekt benämning på jord ägd av adel?

[Göran Johansson]

Rättelse:
Inledande o är förvillande likt bokstaven a om man jämför med o i efterföljande jordh. Vad säger nedan angivna lag? Någon som vet?

[Göran Johansson]

Den som undrar varför jag tjatar om adel när det handlar om en skattegård!
 
Ägandet av skattegården Härna är fortfarande tämligen oklar. Frågan har varit uppe tidigare. Enligt jordeboken 1650 ägdes skattehemmanet Härna av Paridon von Horns änka som bekommit det under frälse (upplysning jag fått från Riksarkivet nyligen). Enligt jordebok för Hycklinge socken fanns 1675 ett 1/2 mtl skattehemman i Härna som brukades av Jonas i Härna och i marginalen har noterats att sal. Paridon von Horns efterleverska Maria von Qvickelberg erhållit detta hemman under frälse. 1680 års jordebok innehåller samma uppgifter med undantag för att namnet på sal. Paridon von Horns efterleverska har angetts. Hon hette Elisabeth de Kurlas och var gift med adelsmannen Johan Gubbertz (adlad von Qvickelberg).  
 
Troligen avsågs frälseräntorna från skattehemmanet Härna 1/2 mtl i Hycklinge sn. Skatteägarnas rätt var således oklandrad. Men jag är för min del inte helt säker. Var Margareta Eriksdotter på något sätt släkt och arvinge till Johan Gubbertz. Visserligen hade Elisabeth och Anna Zachrisdotter köpt gården på 1660-talet men i jordeböckerna lär det ju förekomma en viss eftersläpning.

[Olle Elm]

Hej Göran,
När det gäller den förvirring som ibland fanns vid den här tiden ang äganderätten till skattehemman som utsatts för frälseköp, vill jag rekommendera ett stycke ur Nils Baumgardts artikel Rättsväsendet i Kinda härad som ingår i En bok om Kisa socken, del 3, och där sid 87 ff. Det handlar om ett sk frälseköp från 30/3 1629 där adeln till slut förlorar mot skattebonden Nils Persson i Högtomta som härledde sin rätt till Per Jonsson som 25/3 1589 köpt ett kronotorp i Högtomta av Johan III.
Andra kan säkert komplettera med andra exempel, eller kanske t o m referera till artiklar som behandlar ämnet mer utförligt.
Vänligen,
Olle

[Rune Johansson]

Göran!
 
Den svenska skifteslagstiftingen från 1911 skriven av Gabriel Thulin gav föga upplysning:
...i västgötalagarna förekommo ej heller några bestämmelser om jämkning i skifte. Väl hette det att mellan byar den ägde vitsord som skifta, ej den öda vill, men eljest talades egentligen endast om det odelsskifte, som ägde rum, när intagor skulle delas mellan bydelägarna.
 
Jag har bara bläddrat igenom Holmbäck/Wess?n Svenska Landskapslagar. Så här hastigt har jag inte funnit något intressant.
 
Mvh/Rune

[Ingemar Wickström]

Hej!
Giftermålsbalkens kap.5 i Kristoffers landslag börjar med en ganska lång formel om vad en giftoman skall yttra när han gifter bort fästekvinnan. Därefter följer det stadgande som synes relevant i det aktuella målet: I vår lag gifter sig ej bonde till sin hustrus odaljord eller hus eller odalvattenverk, och ej heller hon till hans, utan endast till allt annat lösöre.(enl. Holmbäck-Wesséns kommentar till Magnus Erikssons landslag, 1962 s. 50, som alltså även redovisar lydelsen i Kristoffers landslag. Kapitlet fortsätter sedan med andra bestämmelser. Innebörden av stadgandet är alltså att makar ej fick giftorätt i varandras odaljord.
 
Att det kan vara svårt att skilja på adel och odal visar sig också i Petter Abrahamssons kända kommentar (1726) till Kristoffers landslag. Där återges stadgandet på följande sätt: I laghum warum giftes ey bonde i Adel iord eller Hws eller odhal Watnwärka hustru sinna; Ey och hon i hans, Utan i alla andra Löösöra. Det tycks alltså här vara ett tryckfel.
 
Det nämnda stadgandet betecknas i kapitlet som 1 § (vilket ju domboken också hänvisar till), trots att det står mitt i kapitlet.

[Göran Johansson]

....så är han till Herna skattegård inte berättigad ty Herna var slih hus
tru Kerstins i Gladhammar möderne och brukade samma gård med sin förre man Lars Jonsson; och således efter lag det femte kapitlet giftasbalken [..?..] hennes andre man Zacharias Benedicti inte berättigad till odalsjord(?) hustru sin ......
 
Rune, gården Herna övergick i döttrarna Elisbaths och Annas ägo efter det att modern hade avlidit. Det du skriver ger väl inte direkt svar, eller vad tror du? Varför kunde mannen inte ärva hustrun?
 
vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Tack Ingemar, det var klara besked!  
Göran