Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2004

[Swen Stockhaus]

Jag söker uppgifter om sjöfarten Borgå-Stockholm på 1750-talet. Fördes passagerarlistor på denna tid?
 
I kyrkboken från Bjuråker socken, Hälsingland står det: År 1750 den 3 maj avreste hammarsmidesmästaren Mårten Adamsson Stockhaus härifrån till Stockholm och vidare till Borgo Stad i Finland där bokhållaren Herr Johan Wallner hasteliga uppfört ett bruk.
 
Återuppbyggnaden av Strömfors bruk började år 1744, så det kan kanske vara detta järnbruk som avses?
 
Källa:
Pernå sockens historia del II:2 (Olle Sirén, Borgå, 1981)

[Marko Rosenqvist]

Hej.
 
Söker uppgifter om vart Eva Ottosdotter bosatt i Svartbeck Borgå sn kommer ifrån.Hon dog i Malaria (Frossa) i en ålder av 56 år 1848-08-12 i Borgå.
Detta indikerar ett födelseår på 1791/92.
Vigd 1822-05-09 i Borgå sn med Michel Thomasson f.1779 ? d.1873-10-13 i Borgå.
De fick ett barn Maria Helena Michelsdotter f.1823-02-15 i Borgå.
Eva O. kom från Pörtö sidan 116 1818. Men jag har inte hittat den sidan i kommunionsboken.
Har kollat Hiski databasen över hela Finland men den närmaste Eva Ottosdotter som födds är 1796 i Borgå.
 
Någon som har några tips eller lösning på problemet?
Jag körde fast på denna ana redan för 15 år sedan och hoppas det finns någon som kan hjälpa till.
 
Hälsningar
Marko Rosenqvist

[Kirsti Ervola]

Hei Marko!
 
Eva Ottosdotters härkomst förblev inte ett totalt mysterium trots allt - Du hade tyvärr bara letat i fel bok. Formellt var Borgå (stad + socken) en enda församling. Då den var så stor och folkrik skötte man den i praktiken som tre separata församlingar: en stadsförsamling, en finsk församling och en svensk församling. Den sistnämnda hade dessutom en västra och en östra del. Ifall man inte är säker vilken av dessa byn i fråga hörde till, måste man alltså kolla i 3 - 4 samtida kommunionböcker. Inget under, att Du missade henne! Du finner en lista över Borgå kyrkböcker i  //www.genealogia.fi  under Finlands församlingar - Borgå - Mikrofilmer.
 
Pörtö (Pirttisaari på finska) i yttre skärgården räknades till den finska församlingen.  
Jag hade tillfälle att vid ett arkivbesök ta en titt på mikrofilmerna. Och där finns hon, i Borgå finska församlings kommunionbok:
åren 1803-13, s. 69        (H I BF 4 / Rulle ES 330)
åren 1814-21, s. 67, 69  (H I BF 5 / Rulle ES 331)
åren 1821-30, s. 116      (H I BF 6 / Rulle ES 331)
 
Eva Ottosdotter var född år 1792. Hon kom från Estland; på Pörtö tjänade hon som piga hos tre fiskare. Om jag har läst rätt, hade hon kommit till Pörtö år 1812. Om hösten 1813 skall hon ha flyttat till Sibbo; tillbaka till Pörtö har hon kommit senast sommaren 1815. Sista nattvardsnoteringen om henne är från 18.11.1821.
 
Kanske känner Du redan till det här: skärgårdsborna hade sedan urminnes tider nära kontakter med grannarna söder om Finska viken. Man idkade s.k. sepra- eller söpra-handel (på estniska: s?brad  = vänner). Byteshandeln fortsatte ända till första världskriget, mest byttes saltströmming mot råg och potatis. Äktenskap knöts, många ester tog anställning och bosatte sig i Finland. Eva Ottosdotter var sålunda inte alls den enda på Pörtö som hade kommit från Estland.  
 
I kommunionböckerna 1803 -1813 -1821 finns det en hel del skrivet i kolumnerna Tillfällige Anmärkningar och Af- och tillflyttning. Tyvärr är jag inte särskilt bra på gamla handstilar; Du kan säkert själv bättre tyda texten från mikrofilmerna. Boken från åren 1803-13 tycks innehålla också namnen på gården och socknen i Estland hon kom ifrån. Socknen kunde kanske vara J?elähtme, som ligger strax öster om Tallinn.
 
Mvh KE

[Marko Rosenqvist]

Hej Kirsti!
 
Tack så väldigt mycket!
Nu förstår jag hur det hela hänger ihop.
Jag kände till handeln mellan Estland och Finland.
Men kunde aldrig föreställa mig att hon kom därifrån.
Jag får vid nästa tillfälle jag åker till H-fors titta på ovan längd och se vad gården heter.
 
Tack ännu en gång.
 
Med vänliga hälsningar
 
Marko Rosenqvist

[Åsa Björklund]

Caspar Gleisner född 1776 i Langedörflas  Böhmen flyttade från Johannisholms glasbruk 1819. Han tog ut de passhandlingar han måste ha för att komma till bla Gävle och Sundsvall. Spåren försvinner. Hustrun finns antecknad 1833 som änkan Anna Greta Gleisner (Kleisner)vid Skönviks glasbruk i Västernorrland. Caspar finns ej i dödböckerna för Venjan i Dalarna eller Skönvik.  
Någon gång mellan 1819-1833 dog Caspar. Gjorde han en resa tiill något glasbruk i Finland?Han var katolik.
Tacksam för alla upplysningar
Åsa

[Kirsti Ervola]

Hej Åsa!
 
Du var på alldeles rätt spår - CG verkligen dog i Finland. Uppgiften om hans död kan du också själv kolla med sökprogrammet HisKi-kyrkböcker
i Genealogiska Samfundets i Finland websida  //www.genealogia.fi/  
 
Glasblåsaren Casper Gleisner har begravts i Borgå, dödsdatumet är 3.10.1821; dödsorsaken är slagen af Röfvare mellan Viborg och Fredrikshamn. Hans ålder uppges ha varit mellan 55-60 år och han skall ha kommit fr. Uleåborgs län. Hans adress i Borgå var 3qv No 9.
 
Mvh Kirsti Ervola

[Åsa Björklund]

Tack Kirsti
Jag har inte kollat den här frågan på så länge därför så sent tack!
Du har hjälpt mig att lösa ett problem som följt mig sedan 70-talet.Tyvärr fick jag inte fram din e-mail adress därför får det bli ett inlägg.
Mvh Åsa Björklund

[Marie Forsblom]

Hej!
 
Söker efter en person som troligen invandrade till Finland. Johan Mårtensson f. 1794
gift 1821-12-27 med Lovisa Vikberg f. 1801-04-01 i Renum.
 
Är det någon som känner till dessa så hör gärna av er.
 
Mvh. Marie Forsblom

[Harri Blomberg]

Terve Marie! Vet inte om det här kan var till någon hjälp, men i Hiski står följande...
 
I Borgå vigdes den 27.12.1821 ”Drg.Ung.k. Johan Mårtensson” från byn ”Kreppelby Nikus” med sin blivande hustru ”Og.pig. Lovisa Wikberg” från byn ”Renum Lisas”. Han fick sin utkomst såsom (spannmåls-?) torpare på Jaccarby gård i Borgå... måste ha varit stor för man hade både hushållerska och bokhållare.
 
Paret fick tre barn under åren 1823 till 1838, två dog unga:  
 
1) född 1.12.1823, döpt 7.12.1823 - Jaccarby p.141. - Far Sp:Tp. Joh: Mårt:s. Mor Lovisa Wikberg 22, son Carl Gust:
2) född 4.11.1830, döpt 7.11.1830 - Jaccarby gård - Spt. Johan Mårtenss: Lovisa Wikberg 29, son Johannes
3) född 9.11.1838, döpt 11.11.1838 - Jaccarby gård - Spt. Johan Mårtenss: Lovisa Wikberg 37, dotter Anna Lovisa
 
1) död 8.12.1831, begravd 18.12.1831 - Jaccarby -s. Johan av magref 1 år gammal. Original -  Föräldr. lefva, anhörig: sp. trp. Joh. Mårtss.  
2) död 4.2.1849, begravd 11.2.1849 - Jaccarb. Gård -  Sp.t.b. Anna Lovisa Joh.dr. av halsfl. 10 år gammal.
 
Mvh
Harri Blomberg
 
Ps. Föräldrarnas dödsdatum hittas inte. Ds

[Harri Blomberg]

En av de mest kända personerna födda på egendomen Jackarby gård var Sigrid Sofia Mathilda Elisabet von Essen, kallad Siri, som föddes 17 augusti 1850. (Året efter att den ovanstående Anna Lovisa Johansdotter dog på samma gård.) Siri var det enda barnet till officeren Carl Reinhold von Essen och hans maka Elisabet Charlotta in de Betou.
Siri von Essen kom senare i livet att gifta sig med författaren August Strindberg i Stockholm.
 
Ifall man besöker Finlands nationalmuseum i Helsingfors finns en stor del av den äldre inredningen från Jackarby till beskådande.

[Harri Blomberg]

Finlands nationalmuseum, rum 209 Jackarbysalen.
 
Tapeterna med jaktmotiv, takmålningarna, dörrarna och panelerna kommer från Jackarby gård i Borgå. Målningarna har sannolikt utförts av Johan Bromander från Stockholm. Inredningen representerar rokoko från 1760-talet.

[Harri Blomberg]

Finlands nationalmuseum, rum 210 - Jackarby kabinettet.
 
Kabinettets fasta inredning är från 1770-talet och kommer från Jackarby gård. Tapeterna i kabinettet föreställer Jackarby gård. De på tyg målade tapeterna i vitrinen bakom kabinettet kommer från barnkammaren på Pekkala gård i Ruovesi, det s.k. Paradisrummet.

[Marie Forsblom]

Tack Harri!
Tack för ditt svar.Jag har letat länge och en del av din information hade jag redan men du har hjälpt mig mycket.Eftersom att jag precis har börjat att forska är det lite saker jag undrar över. T ex du skrev att de fick 3 barn men det var 3 barn i livet och ytterligare 2 som avled i tidig ålder. Betyder det att de fick 5 barn? Och sedan Hiski vad är det??  Är det någon typ av kyrkobok?? Har fått höra att de mesta är förstörda. Vet du även hur jag skall gå till väga för att kunna söka efter johan Mårtenssons föräldrar. Jag vet att han föddes i Lifland 1794 och kom sedan till Kreppelby Nikus. Är tacksam för all hjälp jag kan få.
Hälsningar Marie

[Harri Blomberg]

Terve Marie! Hiski hittar du på http://www.genealogia.fi/historia/indexr.htm. Finländska kyrkböcker på internet, gratis, ej kompletta... men under uppbyggnad. Hiski visar sammanlagt tre barn, ej fem, två av dessa tre dog unga. Det är mycket möjligt att det finns fler barn, men jag gjorde bara en snabbsökning för att få bekräftelse på att de stannade kvar på Jackarby.
 
Mvh
Harri Blomberg
Ps. Ska återkomma till de andra frågorna, vaknade precis. Ds.

[Harri Blomberg]

Marie, det roliga är att Johan Mårtensson inte var den första livländska torparen på Jackarby, I Borgå landsförsamlings konfirmationsbok  för åren 1770-75 hittas under Jackarby Gård ''Estländsk Torpare Johan Davidsson, hustro Caisa Hansdotter''. Nattvardsgång finns dokumenterad för dem först 1777, 1778 ja 1781, och i dopboken finns fyra barn upptagna. Familjen flyttade senast år 1781 till Krogars torp, och därifrån flyttade man med flyttbetyg till den ryska sidan som under denna tid inte låg lång bort ifrån Borgå. ''Abiit 81 til Ryska sidan med betyg.''
 
Tyvärr nämner Hiski bara en inflyttad från Lifland. I juni 1800 kom till Borgås ”2 qv.N:o 59” Anna G?tling, från Reval. Gäller tidsperioden 1787-1789 och 1792-1800.
 
Däremot tror jag om du kan komma åt inflyttningslängderna på något sätt, kan du nog hitta Johan Mårtensson hemort. Det är mycket möjligt att han kom hit med sina föräldrar. För i skärgården utanför Borgå hittar man en Mårten, som väl kan vara hans far. I Pellinge, i byns utkant dog 6.4.1810 (begravd 8.4.1810) Gl Lifl. lösdr. Mårten av Tär siukd. 49 år. Han var gift med Maria. Dessa två omnämns redan år 1809, då en son född 1793 dog. Enligt Hiski:
”Död 30.3.1809. Begravd 21.5.1809. Skavaböle, Ericas. ” Lifl. gåsse Kr. vandr. Thomas Mårtensson”, död av feber 16 år gammal. Antecknat dess föräldr. Mårten och Maria ant. i Pellinge. Fattig.”
 
En del livländare tog sig till Nyland över isen. I april 1800 dog ”Lifl. Jöran av ”förmedl.ef kallbr.” 38 år gammal. Det är noterat att han ”kommit ifr. Lifl. gående öfw. isen för 3 ? 4 veck. sedan, kommit till Pellinge, men åldeles bortfrusna fötter, släpedas sedam bya emell. o. slutt. till Tirmå Staffans, nedgrafv.på en ho.?”
 
Marie, ifall du vill hitta övriga livländare i Borgå skriver du förkortningen lif under yrke på sökblanketten på Hiski-sidan. Du hittar dem under vigda, döpta och döda.
 
Mvh
HB-03

[Marie Forsblom]

Hej Harri!
Tack snälla för all hjälp. Jag känner att det är mycket som jag inte är med på riktigt här som tex alla förkortningar mm och vad menar du med inflyttningslängderna???
Nu skall jag ta mig till Hiski-sidan och se vad jag hittar???  Var där igår och hur jag än bar mig åt fick jag inte fra

[Harri Blomberg]

Terve Marie! Enligt 1686 års kyrkolag i Sverige, vilken började tillämpas 1688 föreskrev bland annat att kyrkobokföringen skulle innehålla följande:  
. Längd över alla prästens åhörare, hus för hus, gård för gård, med anteckningar om deras kristendomskunskap.  
. Alla brudfolk med deras föräldrars namn, varifrån de kommer samt vad vittnesbörd de haft.  
. Alla barns, äkta som oäkta, deras föräldrars och dopvittnens/faddrars namn samt födelse- och dopdag och födelseort.  
. De avlidnas namn, som i kyrkan eller på kyrkogården är begravna, med kort underrättelse om deras lägerställen, stånd, villkor, leverne och ålder.  
. Deras namn som tid efter annan flytta in uti eller utur församlingen, med underrättelse om varifrån de kommer, huru de sig förhållit och vart de far.
 
Enligt den sista punkten hade man kontroll över vilka som flyttade in och ut till församlingarna. I Borgå är inflyttningslängderna inmatade i Hiski-projektet, men ej kontrollerade. så inom det närmaste året bör väl de vara tillgängliga på nätet. Och det är bra, för då kan du nog få reda på varifrån i Lifland Johan Mårtensson kom, ty vid flyttning från ett pastorat till ett annat fördes man inte bara in i församlingarnas ut- och inflyttningslängder. Där brukar det stå var man var född. En bra början innan du sätter igång och letar i Estland, troligtvis därifrån han kom.
 
Varje person som kom till ett nytt pastorat var tvungen att medföra ett prästbevis (flyttningsbevis, flyttningsattest). Där skulle framgå personens kristendomskunskap, förda leverne och om vederbörande var gift eller till äktenskap ledig. I och med att Estland också var lutherskt så var det inga problem för din anfader att flytta till Finland och skriva in sig bland sina likar i tron. Senare i tiden tillkom uppgifter i inflyttningslängderna som behövdes för folkbokföringen, som t.ex. födelsetid, födelseförsamling, om attesten var utfärdad före eller efter årets mantalsskrivning samt om den flyttande hade skatteskulder.
 
Om du inte vill vänta på Hiskis införande av inflyttningslängderna, kan du köpa mikrokort från Landsarkivet i St Michel över inflyttningslängderna i Borgå 1796 - 1821. Före det datumet verkar de ej vara förda och efter är det ingen idé, för då vet du att han gifte sig i Borgå.
 
Skriv eller ring till  
Landsarkivet i St Michel
Box 2
FIN-50101 St Michel
Finland  
Telefon +358-15-321310
Fax +358-15-3213157
 
. eller e-posta till
mikkeli (ät) narc.fi  
Rikta din förfrågan eller beställning till Seija Vitikainen.
 
Mvh
Harri Blomberg

[Marie Forsblom]

Tack Harri!
Jag har meilat till Henne och väntar för att se vad som händer. Du har varit till stor hjälp. Tack än en gång.
Mvh Marie Forsblom

[Marie Forsblom]

Hej Harri!
Har en lite fråga eller två. Först undrar jag om du vet var man kan få tag på Gamla kartor över Finland eller närmare bestämt Borgå med omnejd???
Sedan har jag hittat en by som heter/hette Sääksmäki ytterligare en ort som heter Vesilahti. Vet du var dessa ligger och om det är nära Borgåstad eller Jackarby???
tack på förhand.
Marie Forsblom

[Harri Blomberg]

Terve Marie! Jag har varit bortrest... här kommer svaren på dina frågor. Jackarby finns gjord som karta, av Samuel Broterus, från år 1704... samt från år 1757 av Nils Vesterman. Fler Borgåkartor kan du söka på internetadressen: http://www.virtuaaliyliopisto.fi/vanhatkartat/maakirjakartat/kartat/haku.php?sivunro=1&sivulle=10&haku=Porvoo
 
Tyvärr har man inte tillgång till dessa via internet, men om du skriver till dem kan det vara möjligt att du får en kopia? Andra kartor, från andra socknar i Finland, är tillgängliga via internet. För att du ska få dig en bild på hur kartorna ser ut kan du länka in dig på:
http://sydaby.eget.net/map/surveyor.html
 
Angående Vesilahti och Sääksmäki har jag skickat platsernas geografiska lägen till din privata e-postadress. Dessa orter ligger en bra bit ifrån Borgå (allting är relativt).
 
Mvh
Harri Blomberg
Ps. En aning trött efter att ha arbetat natt. Ds.

[Marie Forsblom]

hej Harri!
Tack snälla för hjälpen. Anledningen till att frågade var att jag hittade en person som hade kommit från Lifland och inflyttade till dessa städer/Byar. Kollar vidare  på personen i fråga som var ute i Borgå skärgård.
Har haft lite problem med min dator så därför är jag lite sen med svaret.
Glad att jag fått din hjälp hoppas att jag får ta till den om jag skulle behöva igen
mvh Marie Forsblom

[Ulla Hellstrand]

Måste få säga, att inläggen om Jackarby Gård var mycket intressanta att läsa för mig, som bodde i Renum med min familj några år som barn på 50-talet. Inte visste jag att Siri von Essen bott där. Nu kommer jag att besöka Nationalmuseum nästa gång jag kommer till H:fors.
Även det övriga som handlade om släktforskningen var intressant.
/Ulla Hellstrand, numera bosatt i Sverige

[Ulla Hellstrand]

Tilläggsfråga om Renum, var kan gården Lisas ha legat. Jag minns Ollas, Mattas, Sipas och några fler, men inte Lisas. Någon som vet?
/Ulla Hellstrand

[harri.blomberg@telia.com]

Terve Ulla!
 
Det finns enligt Hiski en gård Lisas i Tjusterby i Borgå socken, väster om stadskärnan och en annan Lisas i Varlax på södra delen av Emsalö i Borgå socken. I Renum hittas ingen (enligt Hiski)... fast det kan ju finnas en i Renum där också, för på 1740-talet fanns en gård Lisas i Hindhår, väster om Borgå, inte senare omnämnd.
 
Mvh
Harri Blomberg

[Ulla Hellstrand]

Gårdsnamn - och gårdar - kan ju förstås förändras på många olika sätt under århundradenas lopp. Vilket förmodligen var fallet med Lisas i Renum. Tack för svaret!.
/Ulla Hd

[Harri Blomberg]

Terve Ulla!
 
Det är ju mycket möjligt att Lisas i Renum har tillkommit efter den period som Hiski tar upp, som bara sträcker sig till början av 1860-talet när det gäller Borgå... Det är en sak som jag funderar över... namnvalet alltså... det låter som Lisas utgår från ett kvinnonamn... Lisa alltså... i Österbotten kallas ju gårdarna alltid efter män, exempelvis Hansas eller Erkas med mera. Är det något fenomen som är vanligt i Nyland? Eller har jag missförstått allt?
 
Vänligen, samt lite undranden... Harri

[Christian Juliusson]

Karin Matsdotter, född 1629-11-03 i Vålax by, Borgå socken
 
Hej,
 
Karin Matsdotter föddes den 3 november 1629 i Vålax by, Borgå socken.  
 
Hon flyttade till Stockholm där hon tog tjänst hos krigskamreraren Baltzar Thile (adlad Gyldenhoff). Där träffade hon också sin blivande man, Petter Holstenius (1637-1711), med vilken hon gifte sig den 1 maj 1661.  
 
Karin Matsdotter dog sedermera år 1716 i S:t Skedvi socken, Dalarna.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna Karin, eller som har tillgång till kyrk- eller domböcker för Borgå socken från denna tid?
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande Karin, hennes anor och hennes öden tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Christian!
Vad Du frågar svåra saker ...åtminstone vad beträffar Borgå socken, där kyrkoböckerna först börjar år 1749!  
Först år 1634 börjar mantalslängderna ge fullständigare uppgifter om hemmanens innevånare. Före det ges bara namnet på bonden, som innehade eller bodde på ett hemman. Tyvärr finns inte någon med namnet Matts, inte heller bland senare uppgifter 1634-1654. I Vålax by fanns även ett säteri och bland landbönderna nämns faktiskt en Matts, nämligen Matts Larsson (med antagligen hans hustru Brita Hindersdotter) år 1635. Matts föräldrar heter Lars Bengtsson och Karin Olofsdotter(!). Men eftersom Karin Mattsdotter inte själv finns omnämnd, så förblir dessa uppgifter även mycket osäkra.  
Johan Brandt t. Gr.
Åbo Finland

[Christian Juliusson]

Hej Johan,
 
Och ett innerligt men förtvivlat sent(det är märkligt vad tiden flyger fram ibland) tack för Ditt spännande svar.
 
Kan det vara så att Karin Matsdotter var för liten för att noteras i mantalslängden?  
 
Hon var ju bara sex år gammal år 1635. Jag har för mig att minderåriga inte angavs vid namn, men att det i alla fall borde kunna stå om Matts Larsson och Brita Hindersdotter hade barn vid tidpunkten.
 
Skulle Du ha möjlighet att undersöka:
 
1) huruvida makarna anges ha några barn överhuvud taget år 1635, och
 
2) om Karin Matsdotter dyker upp i någon senare mantalslängd hos makarna (t ex år 1645 då hon var 16 år)?
 
Det vore sannerligen mer än toppen! Jag lovar att svara tidigare denna gång.
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Att Matts Larssons mor hette Karin är ju också ett indicium, även om namnet i sig inte är så ovanligt. Stort tack även för den upplysningen. D.S

[Agneta Andersson]

Hej!
Är Borgo stad samma som Borgå stad. År 1718 kom en flyktingdräng från Borgo stad till Lundby församling, Sverige.
Mvh Agneta