Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2008

[Juhani Mäkitalo]

Hej, Bengt, försökte titta Torneå kyrkoböcker, den yngsta, som finns här i bibliotek är 1890-
1900, men kunde inte hitta familjen.
Ortens tidning finns ochså mikrofilmat 1910-25,
kanske jag kan titta nån gång. Det är bara så
oftast att där finns inga addresser i annonser,
staden var så små, att alla viste var affärer
låg. Det finns ochså möjlighet i Haparanda (Demo-
grafiska databas) att se stadens kyrkoböcker ända
till 1925, men Du kanske vet vad står där.
Jag lovar ingenting. men kanske.
 
Mvh. JM

[Erik Kuoksu]

Har någon uppgifter om vad som hände med barnen Helena, Johan och Petter, samt änkan, i följande familj?
 
Adam Johansson Marttila - Nyström. *1765 4/7 i Turtola, +1808 i Torneå. Smed i Torneå. Han antog namnet Nyström 1796 eller 1797.
Gift med Elisabet Persdotter Calander, *1769 12/1.
Barn:
1. Margareta *1794.  
2. Helena *1795 G. 1824 19/4 m. Lantmätaren Mårten Rechart-Degerman i Torneå.
3. Johan *1798   flyttade till Uleåborg 1816
4. Katarina *1800, +1804
5. Ulrika *1802, +1809
6. Petter *1805
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Theres Norberg]

Hej Juhani!
 
Tack för att du försökte hitta min Sofia Karolina!  
Vet ej när hon kom till Piteå. Har letat inflyttning men har hittills inte lyckats hitta det datumet. Har frågat min farmor men det enda hon kommer ihåg är att det alltid pratades om att hon kom från Torneå. Hittade även den uppgiften i SVAR (när jag precis börjat släktforska och inte insåg att jag skulle vara nogrannare när jag skrev källor).

[Margaretha Johansson]

Hej! Jag har en ana som hette Johan Eriksson, gift med en Britta NN (källa: Människor i Älvsbyn och Jokkmokk. Börje Öhman). Jag har inget födelsedatum/årtal. Men det står att denne Johan var flykting från Torneå. Hans son hette Erik Johansson-Berg och föddes 1723-08-18 i Öjebyn, Piteå lfs. Det är väldigt långt bak i tiden, men finns det mer uppgifter att få om denne Johan Eriksson möjligen. Vad kunde vara orsaken till flykten till Sverige?  
Vänliga hälsningar
Margaretha Johansson

[Håkan Bergström]

Han flydde undan ryssarnas härjningar under Stora ofreden.
 
Det finns en specifikation över ca 35 flyktingar som fanns i Piteå 1721. Johan Eriksson finns inte med där, men listan verkar å andra sidan bara ta upp mer eller mindre utfattiga.
 
Pitebygdens Forskarförenings Medlemsblad:  
Ätt & Bygd nr 81, 2003

[Håkan Bergström]

I cd:n Piteanor 2002 hittar jag en Brita f. 29/7 1718 i Piteå stad. Far: Johan Eriksson, flykting från Gamla Karleby, mor: Brita.
 
Kanske kan du hitta mer i Hiskis databas över kyrkoböcker från Gamla Karleby
 
http://www.genealogia.fi/hiski?se

[Margaretha Johansson]

Tack Håkan! Jätte-intressant! Ska genast kolla på Hiskis databas. Tack för tipset.
Margaretha

[Lisa Gustafsson]

Hej
Jag söker efter släkten Kuure som har bott på båda sidor om Torneå älv och i Kemi.
Jag har fått höra att det har skrivits en bok om släkten.
Vet nästan inget om släkten,
Min far var från Kemi ,Han hette Aaro Kuure,farfar kom från Torneå och farmor hette Helmi Lackström,hon hade tre systrar son bodde i Rovaniemi,var lärarinnor och bodde i Saarenkylä.
Tacksam för information.

[Göran Stenberg]

God morgon! Jag söker uppgifter om en familj Lindberg som bott och verkat i Torneå.
Handlanden och handskmakaren Anders Gustaf Lindberg (13/11 1791 - 15/10 1855) i Torneå gifte sig 7/12 1817 m Eva Barbro Turdfjaell (14/7 1786 - 20/11 1868).
Han var son till handskmakaren Lars Lindberg och Maria Koberg och hon var yngsta dotter till kyrkoherde Jacob Turdfjaell och Christina Grape.
Makarna hade (åtminstone) sonen Gustaf Lindberg (17/10 1819 - 4/3 1853), som var vice häradshövding men avled i lungsot 32 år gammal.
Känner någon till ytterligare barn till Anders Gustaf Lindberg och Eva Barbro Turdfjaell? (Ingen bouppteckning har hittats efter henne i Uleåborgs landsarkiv.)
Hälsningar/ Göran Stenberg

[Göran Stenberg]

Namnet Häll finns i Torneå på 1700-talet. Har någon kommit i beröring med denna släkt? Är det kanhända ett soldatnamn?
GS

[Göran Stenberg]

Jungfru Catharina Häll vigs 21/11 1769 vid Salomon Antman i Torneå, vilken senare blev komminister där. Makarna får barn 1770, 1771, 1772, 1776, 1777 och 1778. Utifrån åldersuppgifterna i födelsenotiserna (HisKi) är hon född 1739-1742. Men var och när och vilka är hennes föräldrar?
Namnet kan alternativt skrivas Hell och Haell. Däremot heter hon inte Isaell såsom Bygd?n uppger efter en uppenbar felläsning (Bygd?n II, s 263).
GS

[Göran Stenberg]

Komministeränkan Catharina Antman avlider 26/5 1793 i Nedertorneå i lungsot. Här är åldersuppgiften 52 år. Alltså kan vi med tanke på dödsnotisernas större tillförlitlighet i fråga om ålder ringa in hennes födelseår ytterligare. (Hennes man Salomon Antman är avliden i Torneå redan 26/2 1779 i slag.)
I Nedertorneå finns Häll som soldatnamn. Jag har emellertid svårt att förankra henne där. Kan namnet Häll i stället vara en översättning av ett finskt namn? Hon har kanske ändrat språk och namn före inflyttning till staden och giftermål med Antman.
GS

[Göran Stenberg]

Salomon Antmans och Catharina Hälls sex barn nämns under rubriken Esaias Unbom under Norrbotten. Själv härstammar jag från yngste sonen Gustaf Antman, som bosatte sig i Uleåborg och som med hustrun Christina Elisabeth Hoffr?n hade flera barn, verksamma i Uleåborg och förtecknade i Sursillin suku 1971.
GS

[Göran Stenberg]

Enl HisKi vigs 10/9 1727 i Limingo änklingen klockaren Johan Häll och en Carin Jacobsdotter Jussila. Månne de är föräldrar till fru Antman, dvs har prästen gift sig med en klockardotter?
GS

[Birgit Andersson]

Är det detta du söker? Genos 49: Torneåsläkten Chore
Lektor Bengt Utterström har också skrivit om den släkten.
Mvh
Birgit

[Juhani Mäkitalo]

KUURE-släkten
Hej, har du födelsedatum till far eller farfar ? Vi har här i biblioteket kyrkoböcker ända till år 1900.
 
Mvh. JM

[Göran Stenberg]

Egentligen hade jag tänkt fråga om den ek som märkligt nog lär ha växt vid Goveniuska gården i Torneå på 1800-talet, men jag insåg snart att detta är ett genealogiskt och inte ett botaniskt forum!
Därför undrar jag i stället om någon vet vad hände med den släkt Nordström som just nu diskuteras under Nederkalix, dvs blev glasmästaren Josef Nordströms och stolsmakaren Erik Nordströms ättlingar kvar i staden utöver vad som framgår av HisKi?  Jag drar mig till minnes en finländsk industriman eller militär vid namn Nordström, som hade sina rötter i finska Västerbotten. Hörde han till denna släkt?
GS

[Juhani Mäkitalo]

NORDSTRÖMS - Torneå
Johannes Nordström (1786-1863) bodde på nyvarande Keskikatu 21 och tvärgatan där, norr om stadsmuseum,
hette troligen efter honom och styvfar Erik Morin, Glasmästargränd under 1800-talet.
Överste Ragnar Nordström född 1894 i Lovisa och d. 1982 hörde knappast till denhär släkten.
Världens nordligaste (?) ek, som växte ganska närä här, höggs av när Jääkärinkatu breddades 1950-talet (?)
 
JM.

[Göran Stenberg]

Juhani, stort tack för matnyttiga data! Då vet jag exakt var familjen Nordström boddde. Styvfadern hette alltså Morin och inte Morén, som det felaktigt står i HisKi. Kanske att även denne glasmästarmake till Maria Norgren kom från Kalixbygden. Uppgifter om Johannes Nordströms efterlevande kan jag nu lätt få från bouppteckningsinstrumentet tack vare dödsåret, men den nyländske översten har jag lagt ad acta.
Denna ek lämnar mig dock ingen ro. Jag tycker att det är så fascinerande att den mot alla regler har kunnat växa där. Samtidigt undrar jag varför den en gång planterades. Var det ett botaniskt experiment eller skedde det i samband med någon minnesvärd tilldragelse i staden?
Många hälsningar fr Stockholm  
och Göran

[Niclas Rosenbalck]

Torneåforskare!
 
Har ni i kyrkböcker eller andra bevarade källor sett någon/några personer med förnamnet Caspar/Casper i början av 1700-talet (ca 1710-40) kring Torneå stad?  Hur vanligt var detta namn i trakten?  
 
Finns Torneå kyrkböcker mikrofilmade i Sverige eller bara att tillgå via Hiskis avskrifter? Vad jag har förstått var det en svensk stad som överfördes till Finland vid en gränsjustering. Rätta mig om jag har fel - min kunskap om exakta förhållanden i norra Sverige är rätt begränsad. Mantalslängderna för Torneåtrakten finns i alla fall filmade hos SVAR i deras Digitala forskarsal.  
 
mvh
Niclas Rosenbalck

[Göran Stenberg]

För länge sedan fanns det mikrofilmer på rulle som man beställde från Finland via fjärrlån. Jag vet inte hur det systemet fungerar nu.

[Göran Stenberg]

Dock kunde jag inte låta bli att söka i HisKi och hittade, som Du säkert redan gjort, Casper Hansson Ekman, som vigdes 26/5 1726 vid Ingrid Nilsdotter från Kalix och avled 10/8 1736 i en ålder av 50 år.

[Niclas Rosenbalck]

Tackar för denna information. Anledningen att jag eftersöker Caspar i Torneåtrakten är att i en passhandling år 1763 för zigenaren Detlof Peterssons hustru Britta Casparsdotter (bl a stamföräldrar till Calle Jularbo - de var hans farfars farfars fars föräldrar, om släkten se bl a under ) anges
Brita Caspers dotters Fader, som nu är död, har warit Soldat kring Torneå, och hetat Casper. Andra uppgifter vill placera henne och hennes bror soldaten o vallackaren Ludvig Casparsson som komna ifrån Norge, men uppgift om Torneå har hon själv tydligen meddelat. Fadern Caspar kan ju ha bott i Torneåtrakten en kortare tid efter att familjen vistats i Norge. Alltså är jag intresserad av huruvida det förekommer någon/några Caspar i Torneåtrakten ca 1710-1740. Borgaren Caspar Hansson Ekman är intressant, men kan han passa in på en resande i övrigt - han är dessutom inte angiven som soldat? Vilka barn är kända till honom?

[Göran Stenberg]

Casper Hansson Ekman har i sitt första gifte sonen skomakaren Hans Caspersson Ekman, f 1/5 1724 i Torneå, som florerar i samma stad 1749-1759. Jag vet inte om det rör sig om samma borgerliga släkt Ekman som senare kallar sig Ekhammar. I alla händelser tycker jag att Casper verkar vara väl så etablerad för att han skulle kunna vara den Du söker, men försök hitta andra ingångar. Bouppteckningsinstrumentet efter Casper Hansson Ekman från 1736 kan Du beställa från landsarkivet i Härnösand. Det torde förvaras där och inte i Uleåborg.
 
(Meddelandet ändrat av Gst den 13 juni, 2008)

[Göran Stenberg]

I landsförsamlingen, dvs Nedertorneå sn, avlider en Margareta Caspersdotter i Nedre Vojakkala 27/11 1747 i en ålder av 85 år (HisKi). Namnet Casper har alltså bevisligen funnits i nedre Tornedalen vid den här tiden. Ge inte upp!

[Göran Stenberg]

I grannsocknen Kemi landsförsamling vigs 25/5 1724 Simon Casparsson Dahlqvist vid pigan Anna Michelsdotter (HisKi).

[Per Axson Hambrunger]

Jag söker upplysningar om en viss Boris S Potulov, kommendant vid Ryska Statsjärnvägarna i Tornio, Storfurstendömet Finland. Enligt en säker källa skulle han ha tagit sitt liv (bakom stationshuset) 1917-1918 i samband med det kommunistiska maktövertagandet. Tacksam för ALLA upplysningar - även de allra obetydligaste och obekräftade!
Mvh/Per

[Göran Stenberg]

Per! Tyvärr har jag inte någon hjälp att ge, men har Du tittat i J Gust Svanbergs bok Haparanda 1910-1920  - idyll och dramatik  (1973)? (Jag vet exv att den nämner en annan dramatisk händelse i finska Nedertorneå.) Haparanda-bladet  från denna tid borde också vara en guldgruva.
GS

[Doris Olsson]

Översättare erfordras: (jag förstår endast den sista meningen som jag strukit under 33-årige kommendanten Boris Potulov sköt sig själv i närheten av Torneå järnvägsbyggnad och att Helmikuu är Februari
Hittade detta i en PDF-fil  
 
15.2.1918.
194
Teloitukset ja surmatapaukset
Heti Tornion valtausta seuranneena päivänä seitsemäntenä helmikuuta Tornion
edustan jäällä ammuttiin venäläisiä sotilaita. Tästä tapauksesta uutisoi
Norrskensflamma -niminen ruotsalaislehti seuraavasti:” Viisi venäläistä sotilasta ja
yksi luutnantti olivat hakeneet suojaa kansanopistolta. Mustakaartilaiset etsivät heitä,
ja he antautuivat ilman taistelua. Luutnantti asetettiin pikaoikeuden eteen, ja hänet
ammuttiin joidenkin gulassien vaatimuksesta, jotka olivat luutnantin asioihin
puuttumisen takia epäonnistuneet ruplien salakuljetuksessa. - Kertojamme oli paikalla
kun neljä venäläistä tuotiin tuomioistuinrakennuksesta. Mustakaartilaiset, jotka
saattoivat heitä jäälle, huusivat samalla kun tulivat ulos rakennuksesta: kaikki
jotka tahtovat ampua ryssänpiruja seuratkoon mukana! Suuri joukko mustakaartilaisia
ryntäsi esiin. Mestaus suoritettiin kun suuri joukko Tornion gulasseja oli
läsnä rouvineen, ja he nauraa hohottivat ja aplodeerasivat.”27 Nämä kuusi tulivat
virallisen selityksen mukaan ammutuiksi, koska heidät oli tavattu ase kädessä.
Mahdollisesti samasta tapahtumasta kertoo eräs muistelija, jonka mukaan Tornionjoen
jäällä ammuttiin kaksi sotaoikeuden tuomitsemaa venäläistä. 28
Samana päivänä Torniossa ammuttiin myös korkea-arvoinen venäläinen rajajoukkokomissaari
Svetlits, jonka tehtävä ilmeisesti oli ollut seurata Pietarista palaavaa
romanialaista legaatiota ja Romanian lähettiläs Constantine Diamandia punaisten
hallussa olevien alueiden läpi ja rajan yli. Diamandi ja koko hänen legaationsa
oli pidätetty Pietarissa tammikuun 13. päivän aamuna 1918 ja viety Pietarin-Paavalin
linnoitukseen. Seuraavana päivänä kaikki Pietarissa sijaitsevat ulkomaiset lähetystöt
vaativat Leniniä vapauttamaan Diamandin, mihin tämä myöhemmin samana
päivänä suostuikin selitettyään ensin, että pidätys oli tapahtunut vastalauseeksi
sille, että satojatuhansia nälkää näkeviä venäläisiä oli jäänyt mottiin itävaltalaisten
ja toisaalta romanialaisten ja ukrainalaisten väliin.29 Diamandi seurueineen pääsi
siis lähtemään Pietarista, mutta matka pysähtyi Tornioon punakaartilaisten räjäytettyä
rautatiesillan, ja siellä Svetlits tuli torniolaisten suojeluskuntalaisten teloittamaksi.
Ilmeisesti samassa yhteydessä surmansa saivat myös komissaari Smirnov sekä
kolme muuta venäläissotilasta.30
Svetlitsin ampuja oli K. M. Wallenius, joka on itse kertonut tapauksesta seuraavasti:
“Saapui sitten asemalle juna, romaanialainen diplomaattijuna Pietarista, jonka
Marski tietysti päästi rintaman läpi samoin kuin punaiset ennen häntä. (.) Katselin
minäkin tuota ihmettä, kun joku torniolainen kuiskasi korvaani, että siellä on
__________
27 Lackman 1991, 78; Paavolainen 1967 II, 128 viite 17.
28 Tornio 1621-12.8.1921, 256; Tornion lehti 15.2.1918; Oulasvirta T.A., Pk 869:8, SA (kopio SSSP:n
arkistossa).
29 Russia in War and Revolution. General William V. Judson's Accounts from Petrograd 1917-1918. Ed.
By Neil V. Salzman. The Kent State University Press 1998, 217-224.
30 Jullum Bjarne, Revolutionen i Finland. Hvordan kapitalistklassen hemprovoserte borgerkrigen.
Kristiania 1918, 32; Rabotsaja i Krestjanskaja Krasnaja Armija i Flot nro 19, 21.1./8.2.1918;
Veckojournalens praktupplaga 1918, 134; Paavolainen Jaakko, Poliittiset väkivaltaisuudet Suomessa
1918 II, Helsinki 1967, 128 sekä viite 17.
-----------------
195
venäläinen ent. Tornion bolshevikkikomissaari, kaamea mies! Hyvä! Minä tietysti
otin kaverin pois. Suurlähettiläs ilmoitti protestin, mihin minä vastasin, etten totisesti
ymmärrä, miten venäläisellä komissaarilla olisi romaanialaiset diplomaattipaperit.
Ja sitä paitsi, sanoin, 'tässä on sen verran vakavat paikat, ettei pikkuvalloilla
ole mitään puhumista.' - Poika on aina poika. Ja se komissaari kuoli.”31
Muutamia venäläisten kuolemantapauksia sattui myöhemmin keväällä
karkaamisyritysten seurauksena. Maaliskuun lopussa Tornion lehti kertoi, että kaikkiaan
21 venäläistä oli päässyt kasarmilta karkuun ja yrittänyt pelastautua Ruotsin
puolelle. Lehti epäili vartijaa lahjotuksi, koska “vangit hyppäsivät ulos ikkunasta
vartijan katsoa töllistellessä” ja koska tämä hälytti muut vahdit vasta kun karkulaiset
olivat jo kaukana. Näistä karanneista viisi tuotiin takaisin, viisi saatiin kiinni, kolme
haavoittui ja yksi kuoli. Samana päivänä yritti karata vielä toinen joukko venäläisiä,
mutta nyt vahdit olivat paremmin tehtävänsä tasalla ja tarttuivat heti aseeseen.
Kolmesta haavoittuneesta ainakin yksi kuoli.32 Tällainen pakoyritys todellakin on
tapahtunut siitä päätellen, että Tornion venäläisen sotavankileirin kuulustelupöytäkirjoissa
kuulustellaan vankeja pakoyrityksen johdosta nimenomaan maaliskuun
25. päivänä. Luonnollisesti kuulusteltavaksi joutui myös karkulaiset pakoon päästänyt
vahti, jääkäri Simo Alaviini, joka kertoi “säikähtäneensä niin kovin ettei ymmärtänyt
ampua eikä huutaa” ja puolustautui myös sillä, ettei ollut “koskaan ampunut
tällaisella kiväärillä , mutta noin kolme tai neljä kertaa pienellä winchesterikiväärillä
neljä vuotta sitten”. Kaikki syytökset siitä, että venäläiset olisivat hänet lahjoneet,
Alaviini kiisti jyrkästi. Alaviini suositeltiin vapautettavaksi ankaran varoituksen kera.33
Ruotsiin pakenemaan onnistuneet punakaartilaiset ja venäläiset sijoitettiin ensin
Morajärven internointileirille, josta venäläiset siirrettiin Fristadiin. Fristadissa oli
jo ennestään parisensataa venäläistä, puolalaista ja virolaista, ja heidän joukkoonsa
liitettiin kuutisenkymmentä rajalla pidätettyä venäläistä.34
Torniossa pidätettyinä olleista venäläisistä kuoli vankeusaikana ainakin kaksi.
Huhtikuun 12. päivänä vanki nimeltä Pavel Lukin lähti kasarmilta eikä pysähtynyt
vahdin useista kehotuksista huolimatta, jolloin vahti oli pakotettu ampumaan tätä
kohti. Lukin kuoli välittömästi. Suojeluskunnan Tornion alueen päällikkö lähetti tästä
selostuksen Pohjolan piirin päällikölle. Vankeusaikana menehtyi myös Pavel
Postnjak 17.4.1918 (sairaalassa).35 Luutnantti Ikolan muistiinpanojen mukaan helmikuun kolmantena päivänä oli Tornion aseman 33-vuotias komendantti Boris Potulov ampunut itsensä asemarakennuksen lähellä.
 
mvh
Doris Olsson

[Doris Olsson]

Källan:
 
[PDF] VENÄLÄISSURMAT SUOMESSA 1914-22Filtyp: PDF/Adobe Acrobat
Putolov, Boris, ampui itsensä 3.2.1918 Torniossa. - Smirnov, komissaari, teloitettiin Torniossa 7.2.1918. - Svetlits, rajajoukkokomissaari, teloitettiin ...
www.vnk.fi/julkaisukansio/2004/j02-venalaissurmat-suomessa-1914-22-osa-2.1/pdf/f i.pdf -  
 
mvh
Doris Olsson